8 apr 2025

Forskning

Forskaren: ”Det går att ändra sexualförbrytares beteenden”

Kan en sexualförbrytare förändra sitt ­beteende och återgå till ett fungerande liv? Det tror forskaren Malin Joleby som studerat internetrelaterade sexualbrott och arbetat med metoden Prevent it. Hon pekar också på statistiken.

Tommy Johansson

Reporter

8 apr 2025

8 apr 2025

Sexualbrott är ett allvarligt brott och det är viktigt att säkerställa att de insatser som ges har önskad effekt, säger Malin Joleby, forskare vid Karolinska Institutet, som skrivit en avhandling om internetrelaterade sexualbrott. Hon arbetar just nu i ett forskningsprojekt kring metoden Prevent it.

– Det är ett internetbaserat behandlingsprogram som riktar sig till personer som löper risk att begå sexualbrott eller som redan har begått övergrepp.

Prevent it bygger på KBT och är utformat för att skydda barn. För att hitta deltagare till programmet har de arbetat uppsökande i förövarforum på darknet.

– Det är forum där övergreppsmaterial delas och det diskuteras övergrepp på barn. Vi har gått in och berättat om Prevent it och frågat personer om de vill ha hjälp att sluta med sina beteenden.

LÄS OCKSÅ >>> Så ska Kriminalvården få sexualbrottsdömda att leva ett vanligt liv

Malin Joleby. Foto: Karolinska Institutet

Deltagarna, hittills runt 600 personer från olika delar av världen, är anonyma genom behandlingen.

– Den första studien på Prevent it visade lovande resultat. Nu håller vi precis på att avsluta uppföljande studier för att se om resultaten står sig, berättar Malin Joleby.

Går det att förändra sexualförbrytares beteende?

– Ja, det gör det. Om man tittar på statistiken så är det här en brottsgrupp med låg återfallsrisk. Sedan bygger det såklart på att personen själv vill ändra sitt beteende.

Finns det en risk att de som gått i behandlingsprogram lär sig hur man ska svara och går under radarn vid bedömning om återfallsrisk?

– Jag kan förstå den oron. Samtidigt finns det riskinstrument som baseras på statiska faktorer som ålder, antal övergrepp och typ av offer, som ska kunna visa på högre eller lägre risk för återfall. Det vill säga där bedömningen inte är avhängig av vad individen själv uppger eller hur ärliga de är.

Tommy Johansson

Reporter

8 apr 2025

8 apr 2025

Läs mer

Krönika
17 apr 2026

”Vem lyssnar när forskare talar – och när talar de?”

Forskningen har sitt eget, ofta långsamma, tempo. Samtidigt pågår v...

C-uppsatser
15 apr 2026

Svårt för unga att definiera psykiskt våld

Unga har en tendens att över tid omförhandla och legitimera kontrol...

Aktuellt
15 apr 2026

Sverige sticker ut gällande barn i häkte

Häktning av unga under 18 år är mer än dubbelt så vanligt i Sverige...

Läs även

Verktyg
8 apr 2026

”Barnen riskerar att halka efter redan från start”

Frågan om läsfrämjande insatser för barn i social utsatthet får för...

Verktyg
8 apr 2026

Så stärker Helsingborg barnen inför skolstart

Att klara skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn. ...

Verktyg
23 feb 2026

Hur rekryteras tjejer i gängkriminella miljöer?

Tjejers roll i kriminella gäng får alltmer uppmärksamhet – men hur ...

Verktyg
23 feb 2026

Tjejer i gängkriminella miljöer – en blind fläck på kartan

Sofia Skau jobbar med att fånga upp unga i riskzon och hjälpa tjeje...

Verktyg
7 jan 2026

Isak fick hjälp av barnombud: ”Alltid på min sida”

Första gången han fick kontakt med Barnrättsbyrån var Isak nervös. ...

Verktyg
5 jan 2026

Barnombud – Med barnet som uppdragsivare

Varje vecka hör barn av sig till Barnrättsbyrån. Här kan barn som h...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.