I slutet av 2020 larmade Polisen och Faluns Brottsförebyggande råd om att droganvändningen bland unga ökat i kommunen. Det blev starten på det projekt som utmynnade i implementeringen av Move-metoden i Falun.
Förarbetet blev omfattande, förklarar Magnus Nordahl, chef för barn- och familjesektionen i Falu kommun. Inte minst eftersom skadereducering och belöningssystem, båda centrala delar i Move, är kontroversiellt i Sverige.
– Det var viktigt för mig att se över hur det här arbetssättet förhöll sig till de nationella styrdokumenten och att det låg i linje med lagstiftningen, säger han.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende granskades, så även det nationella vård- och insatsprogrammet för personer med skadligt bruk och beroende.
– Om man bryter ner Move-metoden i sina beståndsdelar så ser man också att metodens delar återfinns i vård- och insatsprogrammet. Det är bara inte paketerat på samma sätt, säger Magnus Nordhal.
LÄS OCKSÅ >>> Ny riktning i narkotikapolitiken: ”Man sätter liv och hälsa i förgrunden”
Är de nationella styrdokumenten för otydliga?
– Ja, och det tycker jag man ser på flera områden. Jag tycker att vi i Sverige ibland får lite väl diffusa svar på hur arbetet ska bedrivas lokalt. Där skulle man önska lite mer styrning.
Hur har ni arbetat för att få personalen att känna sig trygg med Move?
– Vi har haft ett tätt samarbete med aktören som skött behandlingen och hela tiden haft en samsyn i vad vi gör. Det har byggt på starka rutiner kring rapportering mellan socialsekreterare och behandlare, och en tydlighet kring vad som gäller om man behöver göra en ny bedömning kring klienten.
Vad gäller kring anmälningsplikten?
– Det som kan föranleda en ny bedömning eller en orosanmälan är om man ser allvarliga förändringar i klientens beteende. Det kan vara att droganvändandet plötsligt inte minskar längre eller att det eskalerar.
LÄS OCKSÅ >>> Utsattheten för narkotikaanvändare stor i Sverige: ”Vi måste bli bättre”
