Pia Bergström, socionom på organisationen Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (Bufff) ger stöd till föräldrar som sitter i fängelse i kontakten med sina barn. Till hjälp använder hon biblioterapi, en form av terapi som påminner om dansterapi eller konstterapi, men där hon använder sig av texter och böcker.
Många av klienterna som tillfrågas är intresserade.
– Jag frågar klienten om han eller hon skulle vilja skriva eller läsa något, så att vi kan prata vidare utifrån texterna. Jag tycker att det blir ett mycket djupare samtal. Karaktären i samtalet förändras och den man pratar med behöver inte producera allt själv utan kan använda sig av texterna, säger hon.
Det varierar vilken typ av böcker som de som sitter i fängelse är intresserade av. En del får böcker om barns utveckling. Mycket kan hinna hända i ett barns liv och utveckling under den tid som föräldern sitter i fängelse. Andra får tips om barnböcker som kan fungera förklarande för barnen som är hemma. Det finns barnböcker som handlar om barns saknad av en förälder som sitter i fängelse. Saknad efter att exempelvis läsa saga med föräldern.
Pia Bergström berättar att det är vanligt att de som sitter i fängelse påminns om sina egna minnen som barn, minnen från att också ha en förälder i fängelse, men som aldrig har bearbetats.
Många klienter vill ha stöd i hur och vad de ska berätta om fängelsedomen för sina barn. De finns de som inte ens har berättat att de sitter i fängelse.
– En del är tveksamma och behöver lite tid. De är oroliga för att barnen blir mobbade i skolan, vilket händer. En del tänker att det kanske är bättre att skydda barnen.
De finns de som säger till sina barn att pappan eller mamman jobbar utomlands eller är sjuk. Men barn brukar kunna lista ut när något inte stämmer, de märker på de vuxnas beteende att berättelsen inte håller.
– Vi brukar komma med argument om varför vi inte tycker att det är bra att ljuga. Det är en grund vi har i verksamheten, att man alltid ska vara ärlig. Men det är viktigt att anpassa det man berättar till åldern på barnet, vi brukar samtala kring vilken berättelse man vill ge barnen, säger Pia Bergström.
Parallellt med sitt arbete på Bufff leder Pia Bergström en utbildning i biblioterapi. Det är en högskoleutbildning på deltid på Marie Cederschiöld högskola som riktar sig till bland annat socionomer.
Till hösten inleds en kurs i oktober och för första gången sysslar majoriteten av deltagarna med socialt arbete. Övriga kommer från bibliotek, församlingar, skolan och kultursektorn.
– Det är inte så många som känner till det här, det är fortfarande ganska nytt i Sverige och förknippas med bibliotek.
Men Pia Bergström poängterar att det är bredare än så även om utbildningen också riktar sig till bibliotekarier. Biblioterapin är mer än en metod och kan användas på olika sätt beroende på vilken bakgrund man har. För den som arbetar med psykoterapi kan det bli ett sätt att initiera samtal.
– Det blir nästan som en annan typ av samtal när man går in på läsning och skrivande. Oftast när man ställer frågan om de tycker om att läsa eller skriva, då blir det ett mycket djupare samtal. Ett mer entusiastiskt samtal.
