Fredrik Rubin

Reporter

27 sep 2022

Gettyimages

Foto

27 sep 2022

27 sep 2022

TEMA: KVARTERET

Livets lotteri – så påverkas vår framtid av platsen där vi växer upp: ”Massa faktorer”

Sverige är ett ojämställt land. Av vem du råkar födas spelar avgörande roll för ditt framtida liv, liksom platsen där du växer upp, och senare bor som vuxen. Men vad gör att postnumret får så stor betydelse? Och vad kan vi göra åt det?

Fredrik Rubin

Reporter

27 sep 2022

Gettyimages

Foto

27 sep 2022

27 sep 2022

Familj och miljö, så kan det som påverkar en människas möjligheter att förverkliga sina drömmar sammanfattas. Väl enkelt givetvis, men efter att ha talat med forskare och dykt in i rapporter så visar det sig att livets lotteri är avgörande. Uppväxtkvarteren påverkar både utbildningsnivå, sysselsättning och arbetsinkomst senare i livet, enligt rapporten ”Platsens betydelse” som myndigheten Delegation mot segregation presenterade i juni.

Men frågan är hur mycket svårare det är att förverkliga sina drömmar i ett socioekonomiskt utsatt område i stad eller på landsbygden jämfört med ett välbärgat?

– Det är väldigt svårt att mäta. Däremot finns det många studier om skolresultat, arbetslöshet och andra faktorer som bidrar till social exkludering. Tittar man på vad forskningen säger om det som kallas för avancerad marginaliserad och social exkludering, så ser vi att det här är vad man kallar för en multidimensionell process, det är en massa samverkande faktorer, säger Stefan Sjöberg, sociolog och forskare i socialt arbete.

LÄS OCKSÅ >>> Politikernas löften om ”utsatta områden” – vad betyder det egentligen?

Brist på social service, arbetslöshet, kriminalitet, hur skolan är jämfört med skolor i mer välbärgade områden och föräldrarnas situation är ett urval av faktorer som spelar roll i det som segregationsforskningen kallar för grannskapseffekten.

– Att exempelvis se sina föräldrar söka hundratals jobb utan att få något kan ge en känsla av att samhället inte är till för oss. Att vi lever som andra klassens medborgare och inte tillåts komma in i samhället.

Stefan Sjöberg. Foto: Jessica Nässén

Stefan Sjöberg menar att ojämlikheten i Sverige är ett resultat av de senaste 30–40 årens samhällsutveckling. En ojämlikhet som lett till att en del grupper, och hela områden, fått en försämrad livssituation. En problematik i socioekonomiskt utsatta områden som han menar att samhällets sociala arbete angriper som vore det en individuell problematik.

– I dag vill vi från samhällets sida, med vissa undantag, arbeta med ett individfokus. Men det fungerar inte i stort, för det går inte att arbeta individuellt med 10 000 personer i ett område med det som kallas för ”individual case work.” Det är en praktisk omöjlighet i dag. Och även om det skulle gå så skulle det inte lösa det grundläggande problemet, ett samhälle som är ojämlikt.

Individens möjligheter att förverkliga sina drömmar, påverkas också av platsens sociala kapital, ett begrepp som Malin Eriksson, professor i socialt arbete, arbetat med under hela sin forskargärning.

– Ett bostadsområde med ett starkt socialt kapital kännetecknas av en rad faktorer, som att det där finns ömsesidighetsnormer som innebär att man stödjer och hjälper varandra även om man inte är personligt bekant med varandra. Det skapar en trygg plats och förtroende mellan människor och myndigheter, men det finns också många starka lokala sociala nätverk och högt deltagandet i dessa.

LÄS OCKSÅ >>> Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Att bo i en sådan miljö är positivt och tros ge en så kallad ”spill over-effekt”. Det vill säga att det gynnar även den som inte är socialt delaktig.

– De får också tillgång till det kollektiva platsspecifika sociala kapitalet. Det är något som så att säga ”sitter i väggarna eller platsen”. Normer som nästan blir självförstärkande om de finns.

Så socioekonomiskt utsatta områden har ett lågt platsspecifikt socialt kapital?

– Nej, så kan man inte säga. Det blir en förenklad bild. Det har gjorts studier i en del av dessa områden som visar på motsatsen, inte minst när det kommer till att det finns starka ömsesidiga normer, att folk känner varandra och att de ges stöd till varandra. Lite av en bykänsla, säger Malin Eriksson och fortsätter:

– Men när man blir stämplad som problematisk och utsatt så skapar det med nödvändighet ett behov av att förhålla sig till den bilden. Ett sätt att förhålla sig är att ta starkt avstånd från stämpeln och skapa ett motstånd mot en stigmatisering. Vad som då händer är att det sammanbindande kapitalet blir ännu starkare, men det överbryggande sociala kapitalet, alltså det till övriga samhället, försvåras ytterligare. Då får vi en situation där klyftor ökar.

Segregationen stärks även av det som kallas för individuellt socialt kapital, som handlar om de sociala nätverk som alla vi människor ingår i. Medlemmarna av nätverk sitter på en gemensam bank av resurser. Det kan vara en så enkel sak som att använda kontakter för att få ett attraktivt arbete eller annan fördel i livet, enklare för personer i mer välbärgade områden.

– Det är ett kapital som finns i våra mellanmänskliga relationer, som inte behöver vara platsbundet utan kan gå över hela världen. Ett sådant exempel är en del religiösa samfund som stödjer varandra oavsett var i världen de befinner sig, även om de aldrig setts förr.

Är samma sak relevant för socioekonomiskt utsatt glesbygd?

– Ja, jag har gjort studier i norrländsk glesbygd och i utsatta områden i Stockholmsregionen. I Stockholm kände jag igen jättemycket från byar i Norrlands inland. Alla känner alla, man hade starka ömsesidiga normer men också en stark social kontroll som kunde blir för stark då alla visste allt om alla. Gick man utanför dessa normer riskerade man att exkluderas, säger Malin och fortsätter:

– Men även den upplevda och faktiska situationen påminde om varandra. Att samhällsservice dras in, att man känner sig bortglömd och stigmatiserad av det omgivande samhället och känslan av att man inte är prioriterad.

LÄS OCKSÅ >>> Varierande syn på social segregation i Sverige – detta har vi lärt oss

Men även om likheterna mellan stad och landsbygd är många, så finns det skillnader. I forskningsprojektet ”Landsbygdens unga” som studerade landsbygdens skolor, kunde Elisabet Öhrn, professor i pedagogik, se hur brist på utbildning och ekonomiska skillnader hindrade ungdomars drömmar.

– För att kunna studera på en viss gymnasieutbildning så måste man ofta flytta, ibland till en ort långt bort. Det innebär avsevärda ekonomiska problem för familjer och blir praktiskt svårt att genomföra. Ekonomin hindrar ungdomar från att studera eftersom familjen inte har råd med pendlingen eller att bekosta ett dubbelt boende på den nya orten.

Elisabet Öhrn. Foto: Ulf Christianson

Elisabet menar att nästan all forskning som bedrivs om social utsatthet och utbildning handlar om relationer och betydelsen av sociala villkor och rörelser i städer. Samtidigt framställs det inte sällan i media att unga på landsbygden inte vill bo kvar.

– Men det stämmer inte. Många unga vill bo kvar, men kan inte. Ekonomin hindrar, utan arbete kan du inte stanna.

Så vad är det sociala arbetets roll i det här komplexa pusslet? Hur kan till exempel socialtjänsten påverka? Lisa Kings, docent i socialt arbete som sedan 2005 forskat i gränslandet mellan urbana studier och civilsamhället konstaterar att socialtjänsten i dag främst arbetar gentemot individer och med behandling i socioekonomiskt utsatta områden. Själv har hon i sin forskning bland annat tittat på olika former av social mobilisering och sociala rörelser.

– Man tittar inte så mycket på de kollektiva aspekterna, för man har inte tid och det är inte prioriterat. Man behöver arbeta mer med förebyggande socialt arbete, något som vi i dag pratar ganska lite om jämfört med förr.

Även om Lisa slår fast att det förebyggande arbetet inte kan lösa olika former av grundläggande problematik i områdena, så kan det verka stävjande och i ett tidigt skede vara en röst uppåt och tydliggöra vart samhället är på väg. Ett kvartersarbete med olika inriktningar där arbetet primärt bedrivs på grupp- och strukturell nivå.

– Den här typen av socialt arbete bedrivs redan i dag, men oftast inte av socialtjänsten eller ens av socionomer. Främst sker det på gräsrotsnivå inom det civila samhället, men det kan också handla om olika typer av satsningar, lokala projekt eller förnyelsearbete. Socialt arbete har en alldeles för liten roll i det här arbetet, säger hon.

LÄS OCKSÅ >>> Tre röster om hur man når goda kollektiva insatser: ”Kärnan i arbetet är närvaro”

Lisa Kings menar att även hur ett område betraktas och beskrivs, påverkar de människor som bor där och deras möjligheter.

– Vissa platser tillskrivs en massa olika negativa och annorlunda egenskaper som normaliseras i samhället. Ett stigma som boende måste förhålla sig till, antingen genom att leva upp till föreställningen om platsen där man bor och vem man bör vara, eller försöka bryta ner den.

Lisa Kings. Foto: Privat

Har samhällets intresse för socialt arbete i de här områdena ökat i takt med debatten om kriminalitet?

– Nej, verkligen inte. Hårdare tag-debatten är nästan överallt och det måste man förhålla sig till. Det gör att de här perspektiven är viktigare att lyfta.

Adhd-tester, riva bostäder, begränsning av en viss etnicitet i områden och visitationszoner, förslagen har varit många. Hur påverkas de boende?

– Det befäster den territoriella stigmatiseringen något oerhört. Det blir än tydligare att man kopplar ojämlikhet till en sida av myntet, platsen samt etnicitet och inte ojämlikheten i sig. Det för med sig väldigt lite gott, det är klart att det påverkas människors syn på vilka möjligheter som är möjliga. Inte vad som faktiskt är, utan var din egen horisont går.

Intresserad av att börja prenumerera? >>> Här finner du mer information

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

Tema
17 okt 2022

Madeleine Opira: Vägen för unga i förorten är krokigare i dag

Samhället har förändrats sedan Madeleine Opira växte upp i miljonpr...

Tema
12 okt 2022

Tre röster om hur man når goda kollektiva insatser: ”Kärnan i arbetet är närvaro”

Samverkan, närvaro och boendeinflytande. Det är några av nyckelorde...

Tema
11 okt 2022

Varierande syn på social segregation i Sverige – detta har vi lärt oss genom åren

Är det bra eller dåligt att bygga bostadsområden med plats för männ...

Tema
4 okt 2022

Politikernas löften om ”utsatta områden” – vad betyder det egentligen?

Politiker lovar att komma till rätta med problematiken i utsatta om...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.