Socialtjänstministern: ”Jag är långt ifrån färdig”

Hennes frågor har legat högt på den politiska agendan sedan hon tillträdde som Sveriges första renodlade socialtjänstminister hösten 2022; barn som skjuter, barn som lider av psykisk ohälsa, barn som lever i dysfunktionella familjer – rubrikerna har följt på varandra.

Någon timme efter vår intervju ska hon ta emot slutbetänkandet av Utredningen om stärkt barnrättsperspektiv i LVU.

Frågor som rör barnens perspektiv har genomsyrat hennes tid som minister:

– Barnens rätt måste stärkas ytterligare, det är jag helt övertygad om.

Engagemanget syns i blick och gester när hon börjar lista alla initiativ och lagförslag departementet arbetat med de här åren: Lex Lilla hjärtat, familjecentraler, föräldrastöd, skolsociala team, utvidgat reseförbud, ny socionomutbildning.

Men på frågan vad som är mandatperiodens allra viktigaste bedrift kommer svaret blixtsnabbt:

– Den nya socialtjänstlagen. Olika regeringar har lappat och lagat på den gamla lagen sedan 70-talet, äntligen har vi en ny på plats!

Varför är den så viktig?

– För att den sätter fokus på det förebyggande arbetet. Jag är extra glad att vi tog fram den i så nära samarbete med både SKR, Föreningen Sveriges Socialchefer, Akademikerförbundet SSR och Vision.

Gott så, men någon vecka före vår intervju gick de fyra organisationerna ut i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle där de förvisso välkomnar lagen, men samtidigt varnar för att ”omställningen riskerar att misslyckas” till följd av hinder på vägen. Ett är den ”otillräckliga och kortsiktiga finansieringen”, ett annat de samtida mer repressiva reformerna ”som går på tvärs med intentionerna om en tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst”.

Vad säger du när kritiken kommer unisont från alla fyra organisationerna?

– Jag har full respekt för deras uppfattning.

Ser du själv några finansieringsproblem?

– Vi har anslagit uppåt tio miljarder, jag tror att det räcker långt. Jag reser mycket och vet att många kommuner är i gång. Vissa tog tag i stafettpinnen redan innan lagen var på plats och har lyckats minska sina kostnader genom färre placeringar.

Vad säger du om omfattningen av regeringens repressiva förslag?

– Ingen önskar sig repressiva förslag men samhällsutvecklingen gör dem nödvändiga.

Även 13-åringar i fängelse?

– Ja. Om du har en 13-åring som dödat en människa och inte tvekar att göra det igen, då måste personen låsas in. Självfallet hade kramar behövts, men tiden för kramar är då förbi.

Hur bedömer du att regeringen klarat balansen mellan förebyggande insatser och hårdare tag?

Här stannar hon upp ett ögonblick innan hon svarar:

– Alltså, med den samhällsutveckling vi har i dag är det svårt att hitta balansen. Det är naturligt att de repressiva delarna kommer på plats snabbt, så akut är situationen. Men jag tycker verkligen att det förekommer ett omfattande förebyggande arbete också.

Hon vill hylla de insatser som inte minst socialsekreterarna står för i landets 290 kommuner. Och lyfta skolans viktiga roll.

– Om man inkluderar alla dessa satsningar på lokal nivå och jämför med de resurser som lagts på polis och kriminalvård, då närmar vi oss en rätt bra balans.

Camilla Waltersson Grönvall är lärare i botten, har tillbringat många år med barn på mellan- och högstadiet.

– I någon mening var jag också ett slags socialarbetare, träffade föräldrar som inte tog sitt ansvar, mötte en skolhälsovård som inte alltid höll måttet. Som lärare kan du få stor betydelse för elever som har det svårt.

Hon använder sina erfarenheter från skolan när hon ska motivera regeringens beslut att lätta på sekretessen inom socialtjänsten, ett beslut som fått kritik från professionen.

– Som lärare vill du veta sånt som kan göra det lättare för dig att hjälpa en elev. Och det är en typ av information som socialtjänsten ofta har.

Flera gånger understryker hon vikten av att ha socialsekreterarna med sig i de förändringar som är på väg att genomföras. Mellantvånget då? Där finns ju också invändningar?

– Jag vet att mellantvånget väcker känslor, att frivilligheten är viktig innan man måste göra en LVU. Men när nästan hälften av familjerna tackar nej till insatser, då måste samhället agera. Det handlar ju inte om något omfattande tvång, det kan röra sig om att föräldrarna tvingas komma till samtal i skolan.

Camilla Waltersson Grönvall är tacksam för att Ulf Kristersson en dag 2017 frågade henne, som då var partiets utbildningspolitiska talesperson, hur länge hon hållit på med utbildning. ”Hela mitt liv”, svarade hon, varpå han kontrade: ”Då är det dags att fokusera på annat också”.

Hon var socialpolitisk talesperson i fem år – sedan blev det en taburett i regeringen.

Vad har det betytt att socialtjänsten fått sin första alldeles egna minister?

– Mycket, tror jag, det har blivit ett ännu större fokus på frågorna.

Vill du fortsätta på posten om ni får väljarnas förtroende och du får statsministerns stöd?

– Absolut! Det är så mycket som jag vill fullfölja. Vi är på väg, men vi är inte framme.

Två röster om Sveriges första socialtjänstminister