Ofrivillig ensamhet finns i alla åldrar men är vanligast bland äldre personer, unga vuxna och ungdomar, berättar Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och Karolinska institutet som bland annat forskar om ensamhet hos äldre personer.
– Mycket forskning visar på ett samband mellan ofrivillig ensamhet och både fysisk och psykisk ohälsa, säger hon.
Den fysiska ohälsan handlar framför allt om högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. När det gäller den psykiska ohälsan förekommer bland annat depression, minskat välbefinnande och försämrad kognitiv förmåga.
– Man har också sett att det finns en ökad risk för förtida död, säger hon.
LÄS OCKSÅ >>> Framgångsmodell i Helsingborg för att motverka ofrivillig ensamhet
Vad som orsakar hälsoeffekterna vet man ännu inte tillräckligt om.
– Det behövs mycket mer forskning om mekanismerna bakom, men en del vet man. Till exempel har äldre personer som upplever ensamhet också en tendens till sämre levnadsvanor – mindre fysisk aktivitet, inte lika bra matvanor och framför allt sämre sömn, vilket ökar stressnivån.
Ofrivillig ensamhet som pågår länge kan också innebära en stress för kroppen och påslaget av stresshormoner kan i förlängningen vara orsaken till att hälsan påverkas.
– Men när man pratar om hälsa och ensamhet är det viktigt att tänka på att effekten tycks gå åt båda hållen. Om du upplever ensamhet kan det till exempel leda till depression, men depression är också en riskfaktor för ensamhet, säger Lena Dahlberg.
Vill du kunna läsa alla våra artiklar? >>> Prenumerera här!
