Annika Sjöberg

Reporter

5 mar 2024

5 mar 2024

Så hanterar du en rättshaverist – experten svarar

Personer med rättshaveristiskt beteende kan ta mycket tid och fokus. Ibland så mycket att de riskerar att lamslå hela verksamheter. Advokat Christian Arnbom ger sina tips för hur de ska bemötas.

Annika Sjöberg

Reporter

5 mar 2024

5 mar 2024

De flesta har stött på dem någon gång, klienter med ett rättshaveristiskt beteende. De kan vara krångliga och tidskrävande, ibland även hotfulla. De kan begära ut stora mängder offentliga handlingar, ringa i tid och otid utan något särskilt ärende, uppträda kränkande och kontakta chefer för att klaga.

Christian Arnbom är advokat och håller utbildningar för kommuner om hur man som myndighetsperson ska bemöta personer med ett sådant beteende på ett korrekt sätt, utan att det går ut över övrig verksamhet.

– Det här är ju personer som oftast inte mår bra och som behöver ett annat stöd. Men som myndighet behöver man hitta ett sätt att hantera de här personerna, säger han.

Oftast är det personer med en generell misstro mot myndigheter, som använder systemet och sina rättigheter på ett sätt det inte var tänkt.

– Det svåra är att de ofta brukar har något litet rätt. Det kan vara en detalj i sammanhanget, men då fastnar de lätt i den. Men det spelar ingen roll för hur du som myndighetsperson ska utföra ditt arbete. Du måste ha samma förhållningssätt gentemot de här personerna som mot andra, säger Christian Arnbom.

Så vad gör man när någon begär ut handlingar i en omfattning som skulle ta flera arbetsdagar att ta fram, sekretessbedöma och sedan lämna ut?

– Handlingar ska enligt lag lämnas ut skyndsamt, men det är under förutsättning att det är en rimlig mängd. Vill någon till exempel ha alla anställningsavtal under en viss tidsperiod så ställ en motfråga: Vilken tidsperiod vill du att vi ska börja med? Då kan myndigheten börja tillmötesgå begäran, men behöver inte lamslås.

Men riskerar inte detta att urholka offentlighetsprincipen?

– Det är viktigt att hålla på rätten, men det är stor skillnad på ifall någon vill ha just Kalle Svenssons avtal eller om någon begär ut alla avtal en kommun någonsin ingått.

Ett annat exempel Christian Arnbom tar upp är personer som ringer väldigt ofta för att prata om sitt ärende, utan att ha något nytt i sak att komma med.

– Då kan du som handläggare kan du behöva säga till att ni redan diskuterat frågan, och hänvisa till nästa inbokade uppföljning.

Men ibland nöjer sig inte personen med detta utan går vidare till överordnande, eller blir rent av hotfulla. Det händer också att konflikten eskalerar och går mot rena personangrepp där myndighetens företrädare anklagas för att ljuga och begå tjänstefel.

– Då behöver myndigheten välja vilka påståenden som ska bemötas. Säger någon att medarbetare X begått tjänstefel så svara med ett enkelt: ”Tack, då noterar vi detta och vidarebefordrar ärendet till närmaste chef.”

En bra rutin är, enligt Christian Arnbom, att frågor besvaras av förvaltningen, inte av enskilda medarbetare. Det är också viktigt att nämnden inte besvarar frågor i ärenden, utan att de hänvisas till förvaltningen.

– Myndigheter ska veta vad som gäller och hålla det spåret, inte diskutera fram lösningar i enskilda fall. Man behöver ha en korrekt kommunikation i sak i ärendet.

När det fattats beslut så är det bra att hänvisa till den juridiska gången. Den som är missnöjd får överklaga, vilket man också kan upplysa klienten om. Där är juridiken bra som ram. Desto svårare kan det vara då klienter försöker påverka utredningarna, till exempel vårdnadstvister. Går besluten inte ens väg ger sig vissa på handläggaren med anklagelser och konspirationsteorier.

– Håll dig kort, saklig och professionell. Och räkna med att alla samtal spelas in. Det kan vara svårt eftersom socialtjänsten också behöver jobba med förtroende, men som myndighet är man skyldig att bemöta alla medborgare korrekt och objektivt.

Fakta: Så bemöter du personer med rättshaveristiskt beteende

  • Varje kommun bör ha en rutin för hur frågor från allmänheten ska hanteras.
  • Håll dig saklig och professionell i ditt bemötande.
  • Räkna med att alla samtal spelas in.
  • Ställ gärna motfrågor: Vilka handlingar är det du vill ha? Vilka vill du att vi ska börja med?
  • Hänvisa de som ringer ofta till överenskomna telefontider och bokade möten.
  • Luta dig mot juridiken, gärna med referenser till beslut från JO.

Läs mer

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Ny forskning
11 jul 2024

De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?

Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...

Läs även

Socialt arbete
7 jun 2024

På Ringövarvet i Göteborg får både människor och båtar nytt liv

Här får man arbetsträna i en klassisk göteborgsk industrimiljö – me...

Socialt arbete
1 maj 2024

Socionomen besöker frivården – så kan en arbetsdag se ut

Vi slog följe med frivårdsinspektören Veronica Avalos som guidade r...

Socialt arbete
20 mar 2024

Brobyggande mammor – Sigtunas nya sammanförande kraft

Uppdraget: Att hjälpa nyanlända att navigera och komma in i det sve...

Socialt arbete
7 feb 2024

Följ med på en nattvandring med eldsjälarna i Järva

I Järva nattvandrar ett flertal ideella föreningar. Socionomen slog...

Socialt arbete
6 dec 2023

Papporna som bryter mönstret i Göteborgs förorter

Männen är själva uppvuxna med traditionella könsroller. Med mammor ...

Socialt arbete
10 okt 2023

Socionomen Fredrik jobbpendlar till Norge där både lön och bemanning väger tungt

Socionomen Fredrik Brevenäs pendlar till jobbet i Norge. Villkoren,...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.