Mina Dennert. Foto: Catharina Fyrberg

Anne Ralf Hållbus

Reporter

3 nov 2022

3 nov 2022

Att vara rasist och att göra rasism – vad är skillnaden: ”Omedvetet hos de flesta”

Mina Dennert. Foto: Catharina Fyrberg

Mina Dennert var 17 år första gången hon föreläste om rasism. I dag är hon 47 och håller fortfarande föreläsningar om rasism – och om medborgerligt deltagande, demokrati, civilkurage och yttrandefrihet.

Anne Ralf Hållbus

Reporter

3 nov 2022

3 nov 2022

Vad skiljer inställningen till rasism 1992 och 2022?

– I dag har många fler människor fått upp ögonen för att det finns rasism och många är redo att börja blicka mer inåt. Vilka mekanismer är det som upprätthåller de här strukturerna som gör att vi gör skillnad på människor utifrån hudfärg?

I höst kom Mina Dennerts bok Vitt skilda ut. Det är en berättelse där personliga och generella erfarenheter blandas till en slags handbok i antirasism. Den är i första hand skriven för alla dem som liksom Mina själv aldrig i livet medvetet skulle exkludera eller särbehandla någon som har en annan hudfärg, eller hårfärg, eller bakgrund – men som ändå gör det ibland.

– Jag tror verkligen att hos de allra flesta människor är rasismen omedveten. Jag tänker att min bok ska vara som en kompis på vägen för alla som vill göra rätt men ändå hamnar i situationer där man omedvetet diskriminerar någon. Även om vi gör allt vi kan för att inte trampa snett, så är det bättre att vara förberedd nästa gång det händer än att säga att det aldrig någonsin ska hända igen.

I din bok gör du skillnad mellan att vara rasist och att göra rasism. Vad är skillnaden?

– Det man gör går att sluta med, till skillnad från det man är. Det är ytterst få människor som säger att de är rasister. Den som blir anklagad för att vara rasist känner sig oftast inträngd i ett hörn. I den positionen vill man inte lyssna på varför det man sagt eller gjort är problematiskt. Att i stället säga att ”du råkade göra rasism” lämnar utrymme för vederbörande att röra sig i någon riktning.

LÄS MER >>> Så vill skolkuratorn Caroline vidga det förebyggande arbetet – elever ska inte ”växa upp som rasistiska homofober” 

Mina Dennert pratar ofta om yttrandefrihet och demokratifrågor med människor som talar och skriver i sitt yrke. Ord är viktiga och många av dem hon möter är osäkra på hur de ska uttrycka sig.

– Det händer att människor är så oroliga för att säga fel att de inte säger någonting. Det är lätt att känna sig dum och maktlös inför terminologin, säger hon och tar som exempel mediestormen kring livsmedelskedjan Mathem som mötte massiv kritik när de använde en tjej med slöja i sin marknadsföring.

– De gick genast ut och bad om ursäkt och sa att det var ”tondövt” att visa en kvinna i slöja med tanke på det som just nu händer i Iran. Vilket skruvade upp debatten ännu mer. De på Mathem kände säkert att det var hopplöst. Damned if you do, damned if you don´t…

– Om de i stället i förväg verkligen tänkt igenom varför de visade en tjej i slöja och känt sig trygga i det beslutet och i sina egna värderingar, hade de kunnat bemöta kritiken på ett lugnt och bra sätt.

När människor blir rädda att råka säga fel är risken att de i stället skjuter problemen under mattan. Låter bli att anställa människor som inte klär sig eller ser ut som alla andra på arbetsplatsen.

VILL DU KANSKE PRENUMERERA? Här finner du all information

Mina Dennerts bok Vitt skilda

Det är förstås ingen hållbar lösning. I stället gäller det att ta tid på sig, menar Mina Dennert. Att först samla på sig kunskap om de normer och strukturer som finns på ens arbetsplats och i samhället i stort. Och sedan titta in i sig själv.

– Vad har jag för idéer om vad som är vackert, vem som är smart, vem man kan lita på…? Vem inkluderar jag på mötena, vem är det som alltid hörs, vem glömmer jag att fråga när det är dags för AW? Det handlar om att bli uppmärksam på små detaljer. Hjärnan är supersnabb med att kategorisera, men det går att vara kritisk till sina egna tankar. Jag behöver inte agera på allt jag tänker, det går att stoppa impulser.

Men det är inte alltid man har gott om tid att tänka. Inom exempelvis socialtjänsten är arbetstempot ofta högt och avgörande beslut måste fattas snabbt. Den som är stressad löper större risk att handla på impuls.

Hur ska man hitta tid att skärskåda sina egna värderingar och eventuella omedvetna rasism?

– Som socialsekreterare har man en enorm makt över människors liv och jag tänker att den insikten går att göra till något positivt. Att inse att man har möjlighet att verkligen förändra saker. Om man möter rasism inom arbetsgruppen, i ett vanligt möte eller på fikarasten, tycker jag att man ska ta upp det direkt. Markera när man inte tycker att något är OK. Alla socionomer är säkert bekanta med lågaffektiv trestegsmetod av typen 1) jag hör vad du säger,  2) det får mig att känna så här, och 3) upprepa om det inte går in.

Men om man sitter i ett viktigt möte om helt andra saker, kanske med klienter, och märker att det finns rasistiska undertoner i något som sägs – vad gör man då?

– Återigen är det väldigt bra att vänligt men bestämt markera att så där vill jag inte att vi uttrycker oss i det här samtalet. Ta sedan upp det med din chef eller med HR-avdelningen så snart som möjligt. Det ska alltid finnas en plan för hur du förväntas hantera den här typen av situationer på din arbetsplats, så att du är förberedd nästa gång det händer.

FAKTA: Mina Dennert

Ålder: 47

Bor: Göteborg

Gör: Föreläser om medborgerligt deltagande, demokrati, civilkurage och yttrandefrihet. Startade 2016 #jagärhär för att motverka desinformation och näthat i sociala medier och leder i dag den ideella föreningen I Am Here som finns i 15 länder.

Aktuell: Med boken Vitt skilda – svenskare kan ingen vara (Volante förlag)

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Socialt arbete
25 okt 2022

Socionomen på skolan – Erika ett stöd för både elever och personal

Rollen som skolsocionom innebär regelbunden kontakt med allt från e...

Socialt arbete
20 okt 2022

Forskaren: Saknas forskning om familjebehandling i hederskontext och dess effekter

Devin Rexvid, universitetslektor vid Stockholms universitet och som...

Socialt arbete
30 sep 2022

Utmaning att hålla stödjande samtal via chatt – här ger experten tips

Samtalsstöd genom chatt är ett lättillgängligt sätt för stödsökande...

Socialt arbete
22 sep 2022

Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Ett Sverige märkt av social orättvisa, klassklyftor och fattigdom, ...

Socialt arbete
13 sep 2022

Tuff tillvaro för Ruth när samhällsvården avslutades – plan saknades från kommunen

Med två månader kvar innan studenten fick Ruth Amba Mboyo beskedet ...

Socialt arbete
30 aug 2022

Terapi med böcker till stöd för barn med föräldrar i fängelse

Hur ska man förklara för ett barn att pappa sitter i fängelse? Pia ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.