Mina Dennert. Foto: Catharina Fyrberg

Anne Ralf Hållbus

Reporter

3 nov 2022

3 nov 2022

Att vara rasist och att göra rasism – vad är skillnaden: ”Omedvetet hos de flesta”

Mina Dennert. Foto: Catharina Fyrberg

Mina Dennert var 17 år första gången hon föreläste om rasism. I dag är hon 47 och håller fortfarande föreläsningar om rasism – och om medborgerligt deltagande, demokrati, civilkurage och yttrandefrihet.

Anne Ralf Hållbus

Reporter

3 nov 2022

3 nov 2022

Vad skiljer inställningen till rasism 1992 och 2022?

– I dag har många fler människor fått upp ögonen för att det finns rasism och många är redo att börja blicka mer inåt. Vilka mekanismer är det som upprätthåller de här strukturerna som gör att vi gör skillnad på människor utifrån hudfärg?

I höst kom Mina Dennerts bok Vitt skilda ut. Det är en berättelse där personliga och generella erfarenheter blandas till en slags handbok i antirasism. Den är i första hand skriven för alla dem som liksom Mina själv aldrig i livet medvetet skulle exkludera eller särbehandla någon som har en annan hudfärg, eller hårfärg, eller bakgrund – men som ändå gör det ibland.

– Jag tror verkligen att hos de allra flesta människor är rasismen omedveten. Jag tänker att min bok ska vara som en kompis på vägen för alla som vill göra rätt men ändå hamnar i situationer där man omedvetet diskriminerar någon. Även om vi gör allt vi kan för att inte trampa snett, så är det bättre att vara förberedd nästa gång det händer än att säga att det aldrig någonsin ska hända igen.

I din bok gör du skillnad mellan att vara rasist och att göra rasism. Vad är skillnaden?

– Det man gör går att sluta med, till skillnad från det man är. Det är ytterst få människor som säger att de är rasister. Den som blir anklagad för att vara rasist känner sig oftast inträngd i ett hörn. I den positionen vill man inte lyssna på varför det man sagt eller gjort är problematiskt. Att i stället säga att ”du råkade göra rasism” lämnar utrymme för vederbörande att röra sig i någon riktning.

LÄS MER >>> Så vill skolkuratorn Caroline vidga det förebyggande arbetet – elever ska inte ”växa upp som rasistiska homofober” 

Mina Dennert pratar ofta om yttrandefrihet och demokratifrågor med människor som talar och skriver i sitt yrke. Ord är viktiga och många av dem hon möter är osäkra på hur de ska uttrycka sig.

– Det händer att människor är så oroliga för att säga fel att de inte säger någonting. Det är lätt att känna sig dum och maktlös inför terminologin, säger hon och tar som exempel mediestormen kring livsmedelskedjan Mathem som mötte massiv kritik när de använde en tjej med slöja i sin marknadsföring.

– De gick genast ut och bad om ursäkt och sa att det var ”tondövt” att visa en kvinna i slöja med tanke på det som just nu händer i Iran. Vilket skruvade upp debatten ännu mer. De på Mathem kände säkert att det var hopplöst. Damned if you do, damned if you don´t…

– Om de i stället i förväg verkligen tänkt igenom varför de visade en tjej i slöja och känt sig trygga i det beslutet och i sina egna värderingar, hade de kunnat bemöta kritiken på ett lugnt och bra sätt.

När människor blir rädda att råka säga fel är risken att de i stället skjuter problemen under mattan. Låter bli att anställa människor som inte klär sig eller ser ut som alla andra på arbetsplatsen.

VILL DU KANSKE PRENUMERERA? Här finner du all information

Mina Dennerts bok Vitt skilda

Det är förstås ingen hållbar lösning. I stället gäller det att ta tid på sig, menar Mina Dennert. Att först samla på sig kunskap om de normer och strukturer som finns på ens arbetsplats och i samhället i stort. Och sedan titta in i sig själv.

– Vad har jag för idéer om vad som är vackert, vem som är smart, vem man kan lita på…? Vem inkluderar jag på mötena, vem är det som alltid hörs, vem glömmer jag att fråga när det är dags för AW? Det handlar om att bli uppmärksam på små detaljer. Hjärnan är supersnabb med att kategorisera, men det går att vara kritisk till sina egna tankar. Jag behöver inte agera på allt jag tänker, det går att stoppa impulser.

Men det är inte alltid man har gott om tid att tänka. Inom exempelvis socialtjänsten är arbetstempot ofta högt och avgörande beslut måste fattas snabbt. Den som är stressad löper större risk att handla på impuls.

Hur ska man hitta tid att skärskåda sina egna värderingar och eventuella omedvetna rasism?

– Som socialsekreterare har man en enorm makt över människors liv och jag tänker att den insikten går att göra till något positivt. Att inse att man har möjlighet att verkligen förändra saker. Om man möter rasism inom arbetsgruppen, i ett vanligt möte eller på fikarasten, tycker jag att man ska ta upp det direkt. Markera när man inte tycker att något är OK. Alla socionomer är säkert bekanta med lågaffektiv trestegsmetod av typen 1) jag hör vad du säger,  2) det får mig att känna så här, och 3) upprepa om det inte går in.

Men om man sitter i ett viktigt möte om helt andra saker, kanske med klienter, och märker att det finns rasistiska undertoner i något som sägs – vad gör man då?

– Återigen är det väldigt bra att vänligt men bestämt markera att så där vill jag inte att vi uttrycker oss i det här samtalet. Ta sedan upp det med din chef eller med HR-avdelningen så snart som möjligt. Det ska alltid finnas en plan för hur du förväntas hantera den här typen av situationer på din arbetsplats, så att du är förberedd nästa gång det händer.

FAKTA: Mina Dennert

Ålder: 47

Bor: Göteborg

Gör: Föreläser om medborgerligt deltagande, demokrati, civilkurage och yttrandefrihet. Startade 2016 #jagärhär för att motverka desinformation och näthat i sociala medier och leder i dag den ideella föreningen I Am Here som finns i 15 länder.

Aktuell: Med boken Vitt skilda – svenskare kan ingen vara (Volante förlag)

Läs mer

Debatt
19 jun 2024

”Trots nya lagar, faller många barn och unga mellan stolarna”

Företrädare från nio barnrättsorganisationer om vikten av att forts...

Tendens
19 jun 2024

Psykedelisk svamp – ett magiskt botemedel eller hajp utan grund?

Två svenska forskare om för- och nackdelar med psykedelisk svamp i ...

Nyheter
19 jun 2024

Skuggutredning tillsätts om socionomutbildningen

Företrädare från flera lärosäten och organisationer går samman – li...

Läs även

Socialt arbete
7 jun 2024

På Ringövarvet i Göteborg får både människor och båtar nytt liv

Här får man arbetsträna i en klassisk göteborgsk industrimiljö – me...

Socialt arbete
1 maj 2024

Socionomen besöker frivården – så kan en arbetsdag se ut

Vi slog följe med frivårdsinspektören Veronica Avalos som guidade r...

Socialt arbete
20 mar 2024

Brobyggande mammor – Sigtunas nya sammanförande kraft

Uppdraget: Att hjälpa nyanlända att navigera och komma in i det sve...

Socialt arbete
5 mar 2024

Så hanterar du en rättshaverist – experten svarar

Advokaten Christian Arnbom ger här flera konkreta tips.

Socialt arbete
7 feb 2024

Följ med på en nattvandring med eldsjälarna i Järva

I Järva nattvandrar ett flertal ideella föreningar. Socionomen slog...

Socialt arbete
6 dec 2023

Papporna som bryter mönstret i Göteborgs förorter

Männen är själva uppvuxna med traditionella könsroller. Med mammor ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.