Vad är svaret på den yttersta frågan om meningen med livet, universum och allting? I den klassiska boken Liftarens guide till galaxen har superdatorn Deep Thought funderat i 7,5 miljoner år och kommit fram till lösningen: 42.
Samtidigt som maskinen levererar svaret ber den om ursäkt för att det är så obegripligt. Men, menar datorn, om man inte förstår svaret på en fråga behöver det inte betyda att svaret är fel, det kan också vara frågan som är fel ställd.
Att grubbla över existensen, och ens egen roll i det större sammanhanget är högst mänskligt. Det tog socialminister Jakob Forssmed (KD) fasta på när han våren 2024 gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utforska begreppet existentiell hälsa och hur myndigheten skulle kunna jobba med detta.
Eftersom det inte finns någon vedertagen definition av existentiell hälsa, varken i Sverige eller internationellt, fick Folkhälsomyndigheten börja med en kartläggning. Återkommande bland dem som säger sig jobba med existentiell hälsa är beskrivningar att det handlar om ”meningsskapande”, ”kärnan i att vara en människa” och ”att vara en del av något större”.
En del debattörer har kritiserat uppdraget till Folkhälsomyndigheten som flum men vi lever i en tid då världen blivit smått galen. Klimatförändringarna hänger över oss, tonläget i det offentliga samtalet är hårt och oförlåtande, världens politiker tänjer utan att blinka på sanningen (eller i vissa fall helt struntar i den). Parallellt gror känslan av att utvecklingen går åt fel håll hos många, både barn och vuxna. Det är destruktivt och potentiellt farligt.
Att vi då uppmuntras att ägna mer tid att tänka på meningen med livet, universum och allting är bra. Skulle världens just nu mäktigaste politiker vilja ägna frågan en tanke också vore det ännu bättre.
I skrivande stund har Folkhälsomyndighetens slutrapport om existentiell hälsa ännu inte kommit.
Mer om existentiell hälsa finner du här:
