Att som socialarbetare berätta om erfarenheten av att bli polisanmäld är ingen enkel sak. Det kräver mod och öppenhet. I Socionomen nummer 4 är det precis vad Gunilla har gjort. Hon berättar om ett telefonsamtal som blev starten på sex hemska månader. I det här numret har vi också fokuserat på våld i nära relation, exposekonton och ett alldeles särskilt hvb-hem.
Annika Sjöberg
Chefredaktör
31 maj 2023
Ibland händer saker i våra liv som gör att det finns ett före, och ett efter. Stora livshändelser, som förändrar vilka vi är och hur vi ser på oss själva. För socialsekreteraren Gunilla, som valt att inte ha med sitt efternamn i tidningen, blev ett telefonsamtal en sådan avgörande livshändelse. Samtalet kom från polisen och när hon lagt på blev hon hemskickad direkt av arbetsgivaren, misstänkt för tjänstefel.
För Socionomens reporter Tim Andersson berättar hon nu om sin upplevelse av händelsen; om osäkerheten kring det egna agerandet i ärendet, känslan av skam och hur det var då hon till slut frikändes och kunde återgå till rollen som socialsekreterare.
Gunilla frikändes som sagt, men det är viktigt att vara ödmjuk inför komplexiteten i många ärenden. Beslut blir inte alltid rätt och socialtjänsten måste kunna granskas av såväl myndigheter som media, men hennes historia visar också hur viktigt det är att stötta och ta hand om de enskilda socialarbetare som berörs.
INTRESSERAD AV ATT PRENUMERERA? >>> Läs mer här!
Att berätta på det sätt Gunilla gör är ingen struntsak. Det kräver mod. Samma mod att blotta det som skaver har det här numrets krönikör Anna Bergfors, som har en vuxen son med missbruksproblem. Gemensamt för bådas berättelse är hur de brottats med skamkänslor men lyckats skjuta dem åt sidan och förmår förmedla sina erfarenheter. Och för det ska vi vara tacksamma, mot såväl Gunilla och Anna som alla andra runt om i världen som delar med sig av sina historier och erfarenheter. För det är genom att lyssna och spegla oss i andras berättelser vi lär oss om oss själva och världen och får nya perspektiv. Det är så vårt demokratiska samhälle utvecklas och hålls vid liv, och därför behöver vi fler modiga berättare.
Temat i det här numret är ”Efter våldet” där vi fokuserar på det stöd som ges till förövare i nära relation att förändra sitt beteende. Samtliga artiklar om det finner ni här:
Tema: Kommunerna ska stötta förövare i nära relation till förändring – men vet de hur?
Tema: Kuratorn Mikael om arbetet med våldutövare: ”Man måste tänka att personen är mer än våld”
Tema: Experterna ger svar: Hur kan fler förmås sluta att utsätta närstående för våld
Tema: Nya behandlingsprogrammet som ska få förövare i nära relation att förändras
Läs mer
Läs även
"Pengar är inte allt, men det hjälper"
Omställningen till nya SoL kommer inte bli ett lätt pussel att få i...
"Varför är det brottsoffret som måste flytta?"
Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg ställer sig frågande till a...
Hur ska Kriminalvården klara uppdraget?
Kriminalvården expanderar som aldrig förr och lider av kraftig växt...
”Med backspegeln som vägledning framåt”
Att jobba med människor innebär att man för en tid blir en del av a...