Tim Andersson

Reporter

15 maj 2023

Per Eriksson

Fotograf

15 maj 2023

15 maj 2023

PORTRÄTT

Socialsekreteraren Gunilla polisanmäldes och fick släppa allt: ”Ovissheten var hemsk”

Har du en advokat, frågade polisen, innan de avslutade samtalet. Socialsekreteraren Gunilla hade just fått veta att hon var misstänkt för tjänstefel i sin myndighetsutövning. Ett brott som kan ge fängelse.

Tim Andersson

Reporter

15 maj 2023

Per Eriksson

Fotograf

15 maj 2023

15 maj 2023

En dag ringde en polis upp Gunilla, förste socialsekreterare i en kommun i Mellansverige. Hon fick veta att hon var misstänkt för tjänstefel i sin myndighetsutövning. Polisen frågade om hon hade någon advokat och avslutade samtalet med att hon skulle bli kallad till förhör.

– Jag fick inte veta mer än så, inte ens vilken typ av tjänstefel det handlade om. Veckorna fram till förhöret var ångestfyllda – vad var det egentligen som jag var misstänkt för? Man kan ju till och med få fängelse för tjänstefel, sex år om det är grovt.

Ärendet som fallet gällde handlade om en tonåring som mot sin vilja flyttats från sitt familjehem till ett HVB–hem. Det hade varit infekterat och krävt tuffa beslut, men ur ett socialtjänstperspektiv var de olika bedömningarna inte särskilt svåra, säger Gunilla. Ändå befann hon sig nu, tillsammans med två socialsekreterare, under utredning.

– Jag var väldigt chockad och ledsen. Att bli granskad inom socialtjänsten är en sak, våra beslut ska granskas. Det är därför IVO kontrollerar verksamheten, klienter kan överklaga om de är missnöjda, och beslut som gäller tvångsvård måste gå igenom nämnd och domstolar. Men att bli polisanmäld – det är annorlunda. Vi jobbar ganska tätt ihop med polisen, och nu var jag plötsligt en potentiell brottsling.

Efter att hon lagt på luren blev Gunilla ombedd att släppa vad hon hade för händerna och gå hem från jobbet. Sedan var hon i samråd med arbetsgivare och fack borta i sex månader, så lång tid som förundersökningen pågick.

– Jag låg på soffan, tittade på serier och hade ångest. Jag fattade inte vad som hände och ovissheten var hemsk. Jag grät mycket, tankarna snurrade. Hade jag gjort fel, fast jag inte själv ansåg det? Vad skulle jag göra om jag inte fick jobba med socialt arbete mer? Hur skulle människor se på mig efter det här?

Skam var nog den starkaste känslan, säger hon. Skam inför familj och vänner, som hon på grund av sekretessen inte kunde förklara situationen för. Det gjorde henne ensam. Skam också inför kollegor och tissel och tassel i korridorerna.

– Man är så rädd att de ska börja fråga sig: ”Har hon verkligen…?” Så man gör vad man kan för att få bekräftat att de litar på att man trots misstankarna om tjänstefel har gjort gott och ”rätt”.

Som om situationen inte var påfrestande nog pågick samtidigt en omfattande mediebevakning. Hon kunde läsa, se och höra allt som rapporterades – men naturligtvis inte svara, återigen grund av sekretessen.

– Det var oerhört frustrerande att ta del av den här ensidiga och onyanserade bilden, som fick stå oemotsagt. Att inte kunna förklara varför man har gjort vissa bedömningar är svårt. Jag förstår att gemene man kan reagera starkt mot socialtjänsten när man bara få se en sida av saken.

Om hon inte kunde tala om det som hänt i detalj, fick hon desto mer tid till att fundera över hela processen.

Hon tycker nu i efterhand att kommunen skötte situationen relativt bra. Hennes verksamhetschef hörde av sig en gång i veckan för att se hur hon mådde, och hon blev erbjuden stöd och samtal från företagshälsovården. Den fackliga representanten var mycket engagerad och kollegor stöttade.

Men det var samtidigt uppenbart att det helt saknades rutiner för händelser av det här slaget. Kommunen var osäker.

– När jag fick gå på dagen var det mycket: ”vi känner efter”, och ”hur tycker du att vi ska göra?” Det fanns ingen utarbetad plan. Och jag tror inte att det är så många kommuner som har en utarbetad plan för hur de ska hjälpa sina socialsekreterare ifall de blir anmälda för tjänstefel.

LÄS OCKSÅ >>> Hot och ekonomi hindrar socialsekreterare att arbeta förebyggande

När Gunilla tänker tillbaka på sitt liv är tjänstefel ingenting man någonsin talat om. På socionomutbildningen nämndes det bara i förbifarten, och på arbetsplatserna har det varit knäpptyst.

– Jag visste ju att det kunde ske, men jag trodde aldrig att skulle bli så här. Och det förvånade mig att det fanns så liten kunskap om det, hos alla.

Det oroar henne, säger hon. Som socialsekreterare har man till uppgift att göra bedömningar och ta beslut inom ramen för socialtjänstlagen. Men lagen är inte alltid så lätt att tolka, poängterar hon, eftersom det handlar om bedömningar av människor, och varje bedömning är unik.

– Vi är en yrkeskår som har dåligt med arbetslivserfarenhet. Det blir allt fler yngre och nyexade personer som kommer ut i socialtjänsten. Vad händer om du är oerfaren och jobbar med tuffa ärenden, med människor i mycket svåra situationer, och du inte vågar ta de svåra besluten, av rädsla för att göra fel, bli hotad, anmäld?

Ja, vad kan hända?

– Om en socialsekreterare tar beslut som kanske är känslomässigt betingade, snarare än objektiva utifrån vad som är det bästa för barnen och ungdomarna, kan det faktiskt leda till att klienterna inte får sina behov tillgodosedda, och att de far illa.

Fakta: Gunilla

Jobb: Förste socialsekreterare.

Ålder: 45.

Bor: Mellansverige.

Familj: Man och två barn.

Vad som verkligen är barnets bästa är dock inte alltid så lätt att avgöra, medger hon. Som socialsekreterare försöker man göra vad som är rätt och gott utifrån den information man har tillgång till vid tillfället. Den kan dock förändras, och nya uppgifter dyka upp.

– Man måste dessutom förhålla sig till lagar, regler, samtycke, nämnden och domstolars beslut, och ibland går man inte bara emot klienternas vilja – utan även sina ena känslor.

Så vad ska man tänka på för att förebygga risken för att begå tjänstefel, samtidigt som man inte backar undan för de svåra besluten?

Gunilla rekommenderar att man involverar fler personer i bedömningarna. Det är extra bra om dessa kommer från olika delar av socialtjänsten. Gruppen kan till exempel bestå av en socialsekreterare, en chef och någon från öppenvården. På det sättet får man flera perspektiv på svåra frågor.

Och så ska man vara noggrann med att journalföra allting som sägs, poängterar hon, och vilka som är iblandade.

– ”I samråd med den, den och den, har vi kommit överens om att vi ska göra på det här sättet, utifrån det här…” Så att det inte bara står att ”Gunilla gör den här bedömningen, utifrån det här…”

På en organisatorisk nivå skulle Gunilla vilja se ett öppnare samtalsklimat kring tjänstefel. Att prata om vad det kan innebära, vad det finns för olika sorters tjänstefel, och hur man ska hantera dem, är ett sätt att komma till rätta med den osäkerhet som omger ämnet.

LÄS OCKSÅ >>> Konflikten mellan ärende och människa

För att medarbetare ska våga göra de svåra bedömningarna krävs dessutom en organisation som verkligen står bakom dem, säger hon.

– Det är ju så att jag blir misstänkt som Gunilla, privatperson, fast det är jag i min yrkesroll som misstänks för att ha gjort fel. Därför menar jag att det behövs uppbackning även där man inte är socialsekreterare, utan privatperson.

Förundersökningen mot Gunilla lades ned, och efter att ha varit borta från arbetet i sex månader återgick hon i tjänst. Nu är hon på nytt förste socialsekreterare.

– Jag ha blivit mer ödmjuk inför komplexiteten i yrket, och insett vikten av att socialarbetare pratar med varandra och får styrka av varandra. Jag skulle inte vilja arbeta med något annat trots det som hänt.

Varför blev du socialsekreterare från första början?

– Därför att det är världens bästa jobb! Du får möta människor i de allra svåraste situationerna i livet, men du får också vara en del i en förändring. Personer som har det jättetufft nu kan bli en fungerande familj, och en ungdom som mår väldigt dåligt kan bli bättre, få hjälp att klara skolan och sedan få ett jättebra liv. Det är otroligt hedrande och fantastiskt att få vara med om det.

Mot bakgrund av det som du har talat om – kan du uppleva att de negativa sidorna av jobbet väger tyngre än de positiva?

– Nej. Vi måste påminna oss själva om vad vi faktiskt gör på socialtjänsten – att vi ska vara med människor under en kortare tid i deras liv för att se till att de får så bra förutsättningar som möjligt, och sedan tacka för oss. Men visst finns det stora och svåra hinder i arbetet, bland annat sådana som jag har upplevt, och de måste vi tala om.

Gunilla har valt att inte ha med sitt efternamn i artikeln och redaktionen har med hänsyn till sekretessen valt att inte precisera vilken ort hon arbetat på.

VILL DU PRENUMERERA? >>> Här finner du all information

Läs mer

Nya SoL
3 okt 2024

Sagt om SoL: "Hoppas det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet"

Skrivningarna om barns rätt en vinst med nya SoL, menar Åsa Lundstr...

Nya SoL
2 okt 2024

Sagt om SoL: "Vi måste se det här som en uppmaning att förändra arbetssätt"

Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered, tror på nya SoL och ...

Nya SoL
1 okt 2024

"Jag förstår inte riktigt hur det här ska gå ihop"

Nya socialtjänstlagen är snart här men flera frågetecken kvarstår. ...

Läs även

Porträtt
19 aug 2024

"Så här fri kommer inte världen vara för mig"

Mäns våld mot kvinnor eskalerar. Vad är det som sker? Unizons förbu...

Porträtt
24 jun 2024

Erika Sundström arbetar mitt i kulturkrigets skottglugg

Vid NHV könsdysfori märker Erika Sundström hur debatten om transvår...

Porträtt
6 maj 2024

Brandon hade frågor till sina tidigare socialsekreterare – ringde upp efter tolv år

"Var jag verkligen så svår att handskas med som jag alltid har...

Porträtt
1 apr 2024

Vad händer om människor inte tillåts bli hur rika som helst?

"Behövs en annan förståelse av välfärd som inte handlar om mat...

Porträtt
26 feb 2024

"Jag vill inte att något barn ska behöva uppleva det jag har upplevt"

Lasse Mattila vet en del om psykiskt lidande – och inte bara från s...

Porträtt
5 feb 2024

”Förskolan måste ta direkt avstånd”

Soleyman Ghasemiani från GAPF berättar om arbetet mot hedersförtryc...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.