Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

4 nov 2020

4 nov 2020

Lena Engelmark: När historien upprepar sig

Mönster från det förflutna följer oss. Hur tar vi oss ur historiens ekorrhjul?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

4 nov 2020

4 nov 2020

 

Ungdomsvården har en lång historia med många turer bakom sig. Vad har egentligen förändrats?

Vi blickar tillbaka på krisåret 1838. Många var rädda att ”de lägre klasserna” skulle göra uppror och skada samhället. Människor fruktade den farliga gatan – ”Djävulens kindergarten” och under 1840-talet startade därför filantropiska organisationer räddnings- och uppfostringsanstalter för barn och ungdomar. Gatans barn skulle räddas men en viktig orsak var också att samhället skulle skyddas från ungdomarnas brottslighet och uppror.

Vid sekelskiftet 1900 ansåg man att ”förvildningen” bland unga i och med industrialismens framfart blivit ett ohanterligt problem. Filan­tropin hade ingen ekonomi att driva institu­tions­verk­sam­heten och insatserna ansågs vara otillräckliga. År 1903 kom den första svenska barnavårdslagstiftningen och kommuner och landsting fick ansvar för institutionsvården. Med begreppet skyddshem slog man fast att barnen skulle skyddas och en straffmyndighetsålder sattes på 15 år.

Men skyddshemmen kritiserades och i och med Skyddshemsstriden på 1930-talet tog staten över ansvaret för hemmen. Kritiken handlade om missförhållanden och platsbrist och organisationen ansågs vara omodern. Många menade att 1930-talets ekonomiska kris med arbetslöshet och trångboddhet orsakade ungdomsbrottsligheten.

- Den ohanterliga ungdomsbrottsligheten har löpt som en röd tråd genom historien oavsett kris eller välfärd.

Minskade då problemen under 1950-1970-talens rekordår? Nej – det var inte bara välfärden som ökade utan också brottsligheten bland unga. Svenskarna skaffade sig allt fler bilar och ungdomarna stal dem. 1950-talets ”ungdom på glid-filmer” visar ungas uppror mot auktoriteter. Inom barnavården ökade problemen kring gäng- och ligabild­nin­gar och kritiken mot institutionerna och de dåliga behandlingsresultaten växte.

När den nya socialtjänstlagen kom 1982 reformerades ungdomsvården helt. Frivilligvård, närhetsprincip och privatisering blev ledord och nya typer av institutioner växte fram. Kommuner och landsting blev åter igen ansvariga men detta misslyckades. Medierna drog igång ”värstingdebatten” där oron växte då det saknades institutioner som hindrade utagerande ungdomar från att rymma. Statens institutionsstyrelse, SiS, inrättades 1993 och tog över LVU-hemmen 1994.

När vi i Socionomen nr 7 2020 undersöker gängbildning, klanstrukturer och SiS kamp ser vi många mönster från förr. Den ohanterliga ungdomsbrottsligheten har löpt som en röd tråd genom historien oavsett kris eller välfärd. Övergrepp, missnöje över behandlingsinsatser och allmänhetens oro likaså. SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark poängterar med all rätta i detta nummer att samhällsutvecklingen idag kräver att myndigheten måste skydda samhället från de intagna – ett resonemang vi känner igen från 1800-talets fruktan.

Hur tar vi oss ur historiens ekorrhjul?

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Forskning
1 feb 2023

Studenter blottlägger allvarliga brister på strukturell nivå inom LSS-omsorgen

Irelis Martinez Valdes och Sofia Röhr har i sitt examensarbete unde...

Nyheter
1 feb 2023

Samsjuklighetsutredningen överlämnad till regeringen – här är några av förslagen

Slutbetänkandet av Samsjuklighetsutredningen har lämnats över till ...

Läs även

Ledare
30 jan 2023

Årets första nummer av Socionomen är här – riktar blicken mot våldsutövande kvinnor

Historiskt sett har det fysiska våldet varit manligt kodat – en syn...

Ledare
9 dec 2022

Nya numret av Socionomen ute – fokus på Bostad först, nya ärkebiskopen och mycket mer

Hur har det fungerat med Bostad först i Sverige, vilka utmaningar h...

Ledare
26 okt 2022

Nya numret av Socionomen är här – om ojämlikhet och vikten av det kollektiva

Uppväxtmiljö, föräldrar, sociala nätverk – hur stor påverkan får de...

Ledare
15 sep 2022

Nytt nummer ute – fullt fokus på terapeutrollen

I nummer 6 av Socionomen är det fullt fokus på terapeuterna. Hur ly...

Ledare
1 jul 2022

Nytt nummer ute med fokus på nyexades första möte med yrkeslivet

I det här numret har vi riktat in oss på nyexade socionomers första...

Ledare
27 maj 2022

”Nummerupp­lysningen… finns den ens kvar?”

E-post, ekonomisystem, journaler – allt slogs ut vid cyberattacken ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.