Ledare: Första nyårslöftet jag kommer att hålla

Vid årsskiftet avgav ungefär var åttonde man och var femte kvinna i Sverige ett nyårslöfte. Nu igen. Vi ska äta bättre och träna mer, ägna mindre tid åt mobiltelefonerna och sluta stressa. Bli bättre människor helt enkelt. Men förändring är som bekant svårt. Själv har jag nog aldrig lyckats hålla ett nyårslöfte längre än några månader. Ibland skyller jag på bristande motivation och det slentrianmässiga lovandet. Andra gånger på vintermörkret. Vore det inte bättre med påsklöften?

Någon som däremot har lyckats förändra sitt liv är Mehdi Adnan Mossa, som du kan läsa om i det här numret av Socionomen. Hemmet var aldrig den trygga plats han behövde och i stället sökte han sig till ett av områdets kriminella gäng. Det tog ytterligare femton år, varav sex i fängelse, innan han hittade motivationen och det rätta tillfället att bli drogfri och lämna kriminaliteten bakom sig. Nu fortsätter han arbeta för förändring i rollen som skolkurator och särskilt kvalificerad kontaktperson. 

I det här numrets tema kan du också läsa om barn och unga med adhd – en diagnos som länge varit omdiskuterad. Synen på orsak och verkan har skiftat, liksom tankarna om vilket stöd och bemötande barnen, och deras föräldrar, bör få. Det positiva är att vi ständigt lär oss mer och kan förändra och utveckla metoder och arbetssätt. Senare i vår kommer dessutom Socialstyrelsen med nya nationella riktlinjer för just den här gruppen. Det är välkommet då de utgör en stor andel av de barn och unga som behöver socialtjänstens stöd.  

Och just det, en annan förändring är förstås att det är mina ord ni läser här. Jag är både stolt och väldigt glad över att få ta över ansvaret för Socionomen. Tidningens ambition är att stötta er läsare i det viktiga arbete ni gör – vi vill helt enkelt vara oumbärliga för alla inom socialt arbete. Och den här gången råder ingen brist på motivation då jag lovar att göra mitt yttersta för att leva upp till det löftet.