Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Ledare: Ett årtionde är till ända

Det senaste decenniet har klyftorna ökat. Hur vill vi forma det sociala 20-talet?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Året var 2010. Allt kretsade kring Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Socionomens redaktion arrangerade en stor fattigdomsdebatt tillsammans med de främsta forskarna, författarna och journalisterna på området. Riksdag och regering var där och lyssnade till hur social förändring kunde bli möjlig för fattiga människor i Sverige, Europa och världen. Socionomens stora temanummer i samma ämne trycktes i dubbel upplaga och nådde inte bara politiker i Sverige utan också i Norden. Alla socionomstudenter i landet fick dessutom ett eget exemplar av Socionomen för att kunna hänga med i undervisningen där temanumret användes som kurslitteratur. Nu skulle utanförskapet, skammen och barnfattigdomen äntligen få ett slut.

- Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

Det ekonomiska biståndet var en av de centrala frågorna. Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete, lyfte i temanumret fram att syftet med socialtjänstlagen var att socialbidragstagare till viss del skulle kunna konsumera som andra. Tendensen vid denna tidpunkt var dock att man gjorde allt restriktivare bedömningar och att man i allt högre grad bortsåg från hur allmänheten konsumerade då man konstruerade riksnormen. Det fanns därför anledning att följa hur hanteringen av socialbidraget utvecklades, poängterade han i sin artikel 2010.

När Torbjörn Hjort nu tio år senare studerar utvecklingsförloppet konstaterar han att riksnormen halkat efter den allmänna inkomstökningen i Sverige. Det innebär i sin tur att avståndet till det som kan betraktas som normal konsumtion har ökat i förhållande till riksnormen, skriver han Socionomen nr 8.

Parallellt med detta har barnfattigdomen, som Socionomen behandlade i ett eget kapitel i temanumret 2010, blivit mer komplex. Teknikens expansion har visserligen fört oss framåt men gör samtidigt människor mer sårbara för avvikelser, visar Torbjörn Hjort. Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

De sociala klyftorna har med andra ord blivit tydligare och mer kännbara vilket knappast varit socialtjänstlagens intentioner. Har socialpolitiken och juridiken hängt med tidens gång? Ett årtionde är till ända, nu är det jul igen och karusellen snurrar vidare in i nästa decennium…

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Röster
22 jun 2022

Debatt: De mest utsatta barnen förtjänar det bästa omhändertagandet

Tur ska inte vara en faktor för de mest utsatta barnen. Ändå finns ...

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Läs även

Ledare
21 apr 2022

Chefredaktören: ”Låt oss se till att tidigare erfarenheter används klokt”

Chefredaktör Annika Sjöberg har några viktiga ord att säga i samban...

Ledare
20 mar 2022

Ny satsning på forskningen

Vi ska lyfta fram aktuella och relevanta studier med fokus på resul...

Ledare
28 jan 2022

Ledare: Första nyårslöftet jag kommer att hålla

Socionomens nya chefredaktör Annika Sjöberg är ingen fena på det hä...

Ledare
23 nov 2021

Lena Engelmark: Allt gott, kära läsare!

Ett bättre farväl av min tjugoåriga tid som chefredaktör och ansvar...

Ledare
26 okt 2021

Ledare: Socionomen åter i rampljuset

Utan er socionomer hade ­Socionomen aldrig existerat, skriver chefr...

Socialtjänst
1 sep 2021

Ledare: Hur länge orkar tjänstemännen?

Myndigheter är inte längre trygga platser att arbeta på, skriver Le...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.