Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Ledare: Ett årtionde är till ända

Det senaste decenniet har klyftorna ökat. Hur vill vi forma det sociala 20-talet?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Året var 2010. Allt kretsade kring Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Socionomens redaktion arrangerade en stor fattigdomsdebatt tillsammans med de främsta forskarna, författarna och journalisterna på området. Riksdag och regering var där och lyssnade till hur social förändring kunde bli möjlig för fattiga människor i Sverige, Europa och världen. Socionomens stora temanummer i samma ämne trycktes i dubbel upplaga och nådde inte bara politiker i Sverige utan också i Norden. Alla socionomstudenter i landet fick dessutom ett eget exemplar av Socionomen för att kunna hänga med i undervisningen där temanumret användes som kurslitteratur. Nu skulle utanförskapet, skammen och barnfattigdomen äntligen få ett slut.

- Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

Det ekonomiska biståndet var en av de centrala frågorna. Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete, lyfte i temanumret fram att syftet med socialtjänstlagen var att socialbidragstagare till viss del skulle kunna konsumera som andra. Tendensen vid denna tidpunkt var dock att man gjorde allt restriktivare bedömningar och att man i allt högre grad bortsåg från hur allmänheten konsumerade då man konstruerade riksnormen. Det fanns därför anledning att följa hur hanteringen av socialbidraget utvecklades, poängterade han i sin artikel 2010.

När Torbjörn Hjort nu tio år senare studerar utvecklingsförloppet konstaterar han att riksnormen halkat efter den allmänna inkomstökningen i Sverige. Det innebär i sin tur att avståndet till det som kan betraktas som normal konsumtion har ökat i förhållande till riksnormen, skriver han Socionomen nr 8.

Parallellt med detta har barnfattigdomen, som Socionomen behandlade i ett eget kapitel i temanumret 2010, blivit mer komplex. Teknikens expansion har visserligen fört oss framåt men gör samtidigt människor mer sårbara för avvikelser, visar Torbjörn Hjort. Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

De sociala klyftorna har med andra ord blivit tydligare och mer kännbara vilket knappast varit socialtjänstlagens intentioner. Har socialpolitiken och juridiken hängt med tidens gång? Ett årtionde är till ända, nu är det jul igen och karusellen snurrar vidare in i nästa decennium…

Läs mer

Socialt arbete
26 jul 2024

Sommarspecial – 3 av våra mest lästa artiklar sedan årsskiftet

Psykoterapiprogrammet och hur man skyddar sig på nätet är frågor so...

C-uppsatser
22 jul 2024

Normer och ideal får personer med adhd att vilja få en avdiagnostisering

"Vi har sett att det finns en skam kopplad till att få en diag...

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

Läs även

Ledare
29 maj 2024

”Med backspegeln som vägledning framåt”

Att jobba med människor innebär att man för en tid blir en del av a...

Ledare
19 apr 2024

"Är maxinkomst lösningen på klimatfrågan?"

Socionomers kunskap behövs i debatten om samhällets utveckling, skr...

Ledare
12 mar 2024

”Vi behöver ge stöd i kampen mot de mentala spökena”

Nytt nummer ute av Socionomen där vi fokuserar på vad avhoppare frå...

Ledare
31 jan 2024

”En bra socialtjänst kostar pengar”

Hur många kommuner kommer kunna upprätthålla nuvarande nivå på serv...

Ledare
12 dec 2023

”Vem vill lämna sin bästa vän i skiten?”

Husdjur kan ibland utgöra den stora skillnaden mellan liv och död. ...

Ledare
25 okt 2023

”Vi kan inte förlora vår förmåga att sätta oss in i andras situation”

Att ni socionomer och psykoterapeuter kan känna empati med de som s...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.