Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.
Lena Engelmark
Chefredaktör
27 maj 2021
”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.
LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete
Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller familj än religiös tillhörighet, poängterade hon.
Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande attityder just på grund av sin religion. Att arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av slöjan på huvudet är inte ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.
I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.
Läs mer
Läs även
”Vi behöver ge stöd i kampen mot de mentala spökena”
Nytt nummer ute av Socionomen där vi fokuserar på vad avhoppare frå...
”En bra socialtjänst kostar pengar”
Hur många kommuner kommer kunna upprätthålla nuvarande nivå på serv...
”Vem vill lämna sin bästa vän i skiten?”
Husdjur kan ibland utgöra den stora skillnaden mellan liv och död. ...
”Vi kan inte förlora vår förmåga att sätta oss in i andras situation”
Att ni socionomer och psykoterapeuter kan känna empati med de som s...