Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Ledare
26 okt 2022

Nya numret av Socionomen är här – om ojämlikhet och vikten av det kollektiva

Uppväxtmiljö, föräldrar, sociala nätverk – hur stor påverkan får de...

Ledare
15 sep 2022

Nytt nummer ute – fullt fokus på terapeutrollen

I nummer 6 av Socionomen är det fullt fokus på terapeuterna. Hur ly...

Ledare
1 jul 2022

Nytt nummer ute med fokus på nyexades första möte med yrkeslivet

I det här numret har vi riktat in oss på nyexade socionomers första...

Ledare
27 maj 2022

”Nummerupp­lysningen… finns den ens kvar?”

E-post, ekonomisystem, journaler – allt slogs ut vid cyberattacken ...

Ledare
21 apr 2022

Chefredaktören: ”Låt oss se till att tidigare erfarenheter används klokt”

Chefredaktör Annika Sjöberg har några viktiga ord att säga i samban...

Ledare
20 mar 2022

Ny satsning på forskningen

Vi ska lyfta fram aktuella och relevanta studier med fokus på resul...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.