Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Läs mer

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Ny forskning
11 jul 2024

De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?

Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...

Läs även

Ledare
29 maj 2024

”Med backspegeln som vägledning framåt”

Att jobba med människor innebär att man för en tid blir en del av a...

Ledare
19 apr 2024

"Är maxinkomst lösningen på klimatfrågan?"

Socionomers kunskap behövs i debatten om samhällets utveckling, skr...

Ledare
12 mar 2024

”Vi behöver ge stöd i kampen mot de mentala spökena”

Nytt nummer ute av Socionomen där vi fokuserar på vad avhoppare frå...

Ledare
31 jan 2024

”En bra socialtjänst kostar pengar”

Hur många kommuner kommer kunna upprätthålla nuvarande nivå på serv...

Ledare
12 dec 2023

”Vem vill lämna sin bästa vän i skiten?”

Husdjur kan ibland utgöra den stora skillnaden mellan liv och död. ...

Ledare
25 okt 2023

”Vi kan inte förlora vår förmåga att sätta oss in i andras situation”

Att ni socionomer och psykoterapeuter kan känna empati med de som s...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.