Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Läs mer

Krönika
31 mar 2023

Krönika: En anledning god som någon att kliva ur sängen varje morgon

Vad är det som gör livet värt att leva och vem är personen som stir...

Nyheter
29 mar 2023

Nytt dataspel ska lära barn om sina rättigheter – tar avstamp från Barnkonventionen

Ett tryggt sammanhang där barn får träna sig i att bemöta vuxna och...

Debatt
29 mar 2023

Debatt: Det behövs ett nationellt kunskapscentrum för elevhälsa

Tiden för förändring är nu, menar kuratorn Johan Olsson, som med ut...

Läs även

Ledare
15 mar 2023

Färskt nummer ute av Socionomen – tema trauma och hur det kan gå i arv

Hur kan en generations trauma påverka nästkommande? Det har vi unde...

Ledare
30 jan 2023

Årets första nummer av Socionomen är här – riktar blicken mot våldsutövande kvinnor

Historiskt sett har det fysiska våldet varit manligt kodat – en syn...

Ledare
9 dec 2022

Nya numret av Socionomen ute – fokus på Bostad först, nya ärkebiskopen och mycket mer

Hur har det fungerat med Bostad först i Sverige, vilka utmaningar h...

Ledare
26 okt 2022

Nya numret av Socionomen är här – om ojämlikhet och vikten av det kollektiva

Uppväxtmiljö, föräldrar, sociala nätverk – hur stor påverkan får de...

Ledare
15 sep 2022

Nytt nummer ute – fullt fokus på terapeutrollen

I nummer 6 av Socionomen är det fullt fokus på terapeuterna. Hur ly...

Ledare
1 jul 2022

Nytt nummer ute med fokus på nyexades första möte med yrkeslivet

I det här numret har vi riktat in oss på nyexade socionomers första...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.