”Privata HVB kan bli en katalysator för förbättring”

Barn och unga som av olika anledningar hamnar i hem för vård och boende, HVB, förtjänar den bästa möjliga vård och stöd. För att uppnå detta krävs en strategisk satsning från det offentliga på utveckling och samarbete med de privata HVB-enheterna, som utgör 80 procent av Sveriges HVB verksamhet.

I den nyligen presenterade och omfattande statliga utredningen Barn och unga i samhällsvård presenteras hur utvecklings- och förbättringsarbetet bör inriktas på fyra viktiga mål som har en gemensam referensram – ökad samverkan och samarbete som på riktigt utgår ifrån barnens individuella förutsättningar och behov.

Ett av de främsta målen bör vara att skapa tydligare motiverade och bättre matchade placeringar för barn och unga med specifika vårdbehov. Genom att analysera och förstå varje individs unika behov kan privata HVB-enheter erbjuda skräddarsydd vård och stöd. Det kräver ett nära samarbete med socialtjänsten och andra berörda parter för att säkerställa att placeringarna är välgrundade och att varje individ hamnar på rätt plats för sin utveckling och rehabilitering. Tyvärr visar utredningen att mindre kommuner på landsbygd och glesbygd har stora utmaningar inom socialtjänsten för att leva upp till de krav som råder i nuvarande lagstiftning.

Maria Nilsson. Foto: Privat

Svenska Vård vill spela en ledande roll när det gäller att etablera standarder för kvalitet och praxis inom privata HVB. Detta bidrar inte bara till att öka den generella kvaliteten på vården utan skapar även en transparens som underlättar utvärdering och jämförelse av olika enheter oavsett var i landet som behoven uppstår.

För att säkerställa högkvalitativ vård och stöd måste privata HVB sträva efter att ha tillgång till den bästa tillgängliga kunskapen. Detta innebär att investera i kontinuerlig utbildning och fortbildning för personalen, samt att etablera samarbeten med experter inom olika områden. Genom att vara medvetna om de senaste rönen och bästa behandlingsmetoderna kan privata HVB-enheter öka sina färdigheter och erbjuda mer effektiv och anpassad vård.

Svenska Vård vill främja ett sådant kunskapsutbyte och nätverksbyggande mellan olika HVB-enheter och underlätta delning av erfarenheter och kunskap om bästa metoder.

En central del av utvecklingsarbetet bör fokusera på att höja kompetensen hos personalen i HVB och stödboenden. Detta kan uppnås genom att erbjuda specialiserad utbildning, främja erfarenhetsutbyte och skapa en miljö där kontinuerligt lärande uppmuntras. Genom att investera i personalens kompetensutveckling kan privata HVB skapa en tryggare och mer stimulerande miljö för barn och unga som behöver deras stöd.

Tyvärr erbjuder inte dagens ersättningssystem för heldygnsvård tillräckligt stort utrymme för mindre privata aktörer att förkovra sig i de utbildningar och seminarier som Socialtjänsten erbjuder. Något som också lyfts fram i utredningen.

Svenska Vård vill poängtera vikten av att säkerställa att privata HVB-enheter ges tillräckliga möjligheter för att uppnå utredningens angivna mål. Det innebär bland annat ett behov av förändrade ersättningssystem som möjliggör bättre förutsättningar att tillgodogöra sig specialiserade utbildningar.

Mattias Andersson. Foto: Anna Nordström

För att optimera vårdkedjan vill privata HVB bidra till en mer ändamålsenlig differentiering av institutionsvården. Detta innebär att tydligt definiera och specialisera varje institutions roll i vårdkedjan. Genom att skapa en välorganiserad och samordnad vårdprocess kan barn och unga få en kontinuitet i vården och en smidig övergång mellan olika vårdnivåer.

Med gemensamma krafter kan privata utförare inom HVB bli en värdefull katalysator för förändring och förbättring. Men för att nå dit behöver det offentliga skapa en bättre förståelse för dessa företags förutsättningar. Genom att satsa på individanpassad vård, högkvalitativ kunskap, kompetensutveckling och en tydlig rollfördelning inom vården kan privata HVB spela en avgörande roll för att skapa en trygg och fruktbar miljö för barn och unga i behov av stöd och vård.

Frågan är om landets socialtjänst vill, orkar och kan förbättra samverkan där barnens behov står i centrum?