I olika europeiska länder föreskriver lagen att den som utövar våld måste lämna huset. Verkligheten i Sverige annorlunda. Det är märkligt och svårt att förklara för alla offer och måste därför ändras. Det skriver Inge Jansen, polis och socionom från Nederländerna som nu arbetar i Sverige.
Inge Jansen
Socialsekreterare
13 feb 2024
Våld i nära relationer är den vanligaste formen av våld i världen. I Sverige blir mer än var fjärde kvinna någon gång i livet utsatt för våld av en man hon lever tillsammans med. De allra flesta polisanmäler aldrig.
I studien ”Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning” svarade drygt 5 800 elever från årskurs 9 i grundskolan på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten. Tio procent av dem hade upplevt våld mellan vuxna i familjen, det vill säga att en förälder utövat psykiskt och/eller fysiskt våld mot en annan förälder
Orsakerna till våld i hemmet är mycket olika. Ofta är det en kombination av faktorer och en ansamling av problem, såsom arbetslöshet, ekonomiska problem, (psykisk) ohälsa, missbruk, beroende, uppfostringsproblem eller relationsproblem. De så kallade multiproblemfamiljerna. I många fall förekommer det hedersmord. Konsekvenserna är långtgående, rädsla och hat går från generation till generation.
Vi vet att det finns mycket rädsla, skam, skuld, beroende bland både offer och förövare. De kommer inte snabbt att be om hjälp, våld i hemmet kommer inte att sluta av sig själv. För att bryta våldets cirkel är ett annat tillvägagångssätt önskvärt.
Sedan 2009 använder Nederländerna en lag som heter ”Det tillfälliga hemförbudet” som kan tillämpas vid misstänkt ”allvarlig och omedelbar fara” i familjen. Hemförbudet gäller tio dagar, och kan förlängas till 28 dagar.
Efter ett larm, eller på begäran av socialttjänsten, gör polisen en riskanalys och bedömer om hemförbud ska utdömas. Målet är att skapa omedelbar säkerhet och ro för alla. Under de 10 dagar som hemförbudet gäller får gärningspersonen och resten av familjen intensiv hjälp från socialtjänsten. Sedan skapar socialtjänsten en vård- och trygghetsplan till alla.
Under mitt arbete som polis och socialsekreterare har jag arbetat i otaliga fall med tillfälliga hemförbud och upplevt många positiva resultat.
1. Myndigheter skickar en tydlig signal till gärningspersonen att våld inte kommer att tolereras. Samtidigt får resten av familjen stanna kvar i sitt hem och i sin närmiljö för att behålla så mycket som möjligt av sin normala vardag, i stället för att hamna i skyddat boende på annan ort, långt bort från sitt nätverk.
2. Socialtjänsten börjar omedelbart föra samtal med offret och barnen efter att det tillfälliga hemförbudet utdömts. Det är väldigt viktigt eftersom de vanligen är redo att berätta mer då. Väntar vi för länge är min erfarenhet att offer inte längre säger något, eller ändrar sin berättelse. Vid behov screenas också offret och barnen för trauma.
3. Offret och gärningspersonen får inte ha kontakt med varandra under de 10 dagarna. Detta innebär trygghet och ro och förövaren kan inte påverka eller manipulera offret.
Offren känner ofta skuld, skam, rädsla, beroende eller osäkerhet och under dessa 10 dagar kan socialtjänsten erbjuda stöd.
4. Samtidigt kartläggs orsakerna till gärningspersonens beteende. Finns det relationsproblem, missbruk, ekonomiska problem, olösta trauman, en personlighetsstörning eller hedersrelaterat våld eller förtrygg? Och vilket stöd kan behövas?
Under hemförbudets första 10 dagar pågår ett nära samarbete och samordning mellan polis och socialtjänst. Det är minst två möten där information delas och avstämningar görs som övervakas av en samordnare. Där beslutar man gemensamt, i samråd med en jurist, om förbudet behöver förlängas med 18 dagar.
Under den åttonde dagen hålls ett samtal mellan parterna. Samtalet leds av socialsekreterare. Partnerna berättar för varandra vad de vill och vad som krävs. Väljer de att avsluta relationen upprättas en plan för eventuella barn och boende.
När parterna vill fortsätta relationen ordnar socialtjänsten det stöd och den insats familjen behöver. Det är avgörande samtal där socialsekreteraren har en viktig roll. Dessa samtal sker bara när det är säkert.
Under det tillfälliga hemförbudet framkommer det ofta att de inblandade känner en lättnad, att de själva inte såg någon lösning eller utväg ur sin trasiga relation. Nu tvingas våldscirkeln brytas och professionell hjälp erbjuds, på grund av lagen.
Att prata om våld kräver mycket kunskap. Det kräver resurser och en vilja att samarbeta, även från åklagares och domares sida. Ändå är både polis och socialsekreterare i Nederländerna överens om att hemförbudet haft goda resultat.
Lagen och processen är komplex och tar tid att implementera. I praktiken har det också visat sig att förbudet kräver många interventioner innan cykeln bryts. Men den är ett nödvändigt redskap för att bryta den destruktiva våldscirkeln, minska våld i hemmet och skydda de offer och barn som bli utsatta för våld.
Läs mer
Sagt om SoL: "Hoppas det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet"
Skrivningarna om barns rätt en vinst med nya SoL, menar Åsa Lundstr...
Läs även
"Prioritera sociala barnavården när kunskap om existentiell hälsa tas fram"
Johan Assarsson och Sara Pettersson från Lunds kommun lyfter vikten...
"Den generella socionomutbildningen ger mångfaldens förståelse"
Två forskare från Mälardalens universitet framhäver vikten av att u...
”Trots nya lagar, faller många barn och unga mellan stolarna”
Företrädare från nio barnrättsorganisationer om vikten av att forts...
"Psykodynamisk psykoterapi bör få utökad plats i offentlig vård"
Regionerna bör redan idag börja revidera sina vårdprogram, skriver ...