Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Debatt: Vi måste fortsätta bevaka barnets rättigheter

Efter tre år med Barnkonventionen som lag ser Bris en oroande utveckling. ”Vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten”, skriver Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, i en debattartikel.

Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Den 1 januari 2020 är ett historiskt datum. Då blev barnkonventionen svensk lag och barns rättsliga ställning stärktes. Detta var ett resultat av ett enträget arbete, många små steg hade tagits för att förändra synen på barn och barns ställning i samhället.

När beslutet röstades igenom i riksdagen i juni 2018 jublade vi som representerar barnrättsorganisationerna från plenisalens åhörarläktare. Arbetet med att införliva konventionens artiklar i rättsordningen kunde börja.

Sedan dess har mycket hänt. Lagar har anpassats för att stämma överens med konventionens bestämmelser. Vi har sett prejudicerande avgöranden i högsta instanser baserade på tydliga barnrättsprövningar och flera exempel på domstolsbeslut där beaktandet av barnets bästa har varit avgörande.

Barnkonventionens status som lag har gjort, och kommer att fortsätta göra, skillnad för barn. Men till målet, att det barnrättsbaserade synsättet genomsyrar alla åtgärder som rör barn och varje barn får sina rättigheter tillgodosedda, har vi en bit kvar.

LÄS OCKSÅ >>> Signs of safety ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera

Sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och därmed förband sig att följa den, har många kampanjer genomförts i syfte att informera barn om deras rättigheter. Utmaningarna nu är framför allt att omvandla rättigheterna till praktik. För Bris berättar barn fortfarande om processer och beslut som går stick i stäv med de rättigheter som de vet att de har. De saknar information och får inte alltid komma till tals kring beslut som gäller dem själva. De berättar om beslutsfattare som inte verkar ha hört talas om ”barnets bästa” eller inte har förstått att det är en bedömning som förutsätter barnets medverkan. Vi ser också många exempel på att barns tillgång till sina rättigheter ser olika ut, beroende på var barnet bor.

Marie Angsell. Foto: Peter Knutsson

Bris årliga enkät till Sveriges kommuner visar att det är långt ifrån självklart att man medvetet och strategiskt tillämpar barnrätten i alla kommunens verksamheter. Ofta begränsas den till de delar som uppenbart är till för barn i för- och grundskoleålder, så som idrotts- och fritidsverksamheter. Och många kommuner saknar ett strukturerat arbetssätt för att göra barn delaktiga i beslut.

Vi kan också se att övergripande beslut som rör barn inte alltid tas med beaktande av vad som är barnets bästa. Exempel är BUP-mottagningar och barnavårdscentraler som läggs ner, slås ihop, centraliseras och försvinner från de (ofta utsatta) områden där de tidigare funnits. Inom socialtjänsten utvecklas på många håll specialiserade enheter med avgränsade uppdrag, det med resultatet att barn och familjer med komplexa behov inte passar in någonstans. Den tänkta vinsten är effektivisering. Priset är ett ökat avstånd till de barn och familjer som verksamheterna är till för, att viktig samverkan mellan aktörer kring barnet försvåras, att systemet blir svårnavigerat och att barn faller mellan stolarna.

LÄS OCKSÅ >>> Debatt: Mer kunskap krävs för att skydda barn mot våldsutövande föräldrar

Mest oroande är en utveckling där vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten – inte minst vad gäller samhällets barnsyn. Detta blev tydligt under valrörelsen. Debatten om hårdare tag och strängare straff lägre ner i åldrarna och tvingande åtgärder riktade mot vissa grupper av barn, hade en direkt barnrättsfientlig retorik. Flera av förslagen i den nya regeringens politik saknar barnrättslig analys och riskerar, om de genomförs, att kraftigt inskränka barns mänskliga rättigheter.

Förändringarna i samhällets syn på barn var det som möjliggjorde att barnkonventionen kunde bli lag: Att rättigheterna gäller varje människa under 18 år. Att varje barn har samma värde, rätt till liv och utveckling och att vara delaktig i de beslut som rör barnet.

Vi kan inte slå oss till ro utan måste fortsätta att noga följa utvecklingen, bevaka efterlevnaden av barnets rättigheter i förslag och beslut som berör barn på alla nivåer, såväl det enskilda barnet, grupper av barn och barn som samhällsmedborgare.

Läs mer

Ledare
19 apr 2024

"Är maxinkomst lösningen på klimatfrågan?"

Socionomers kunskap behövs i debatten om samhällets utveckling, skr...

Aktuellt
17 apr 2024

Boktips: Motberättelse om den stereotypa bilden av förortens unga

Kriminalitet och våld ställs mot social gemenskap och kreativitet i...

Krönika
17 apr 2024

"Sverige har blivit ett fängelseland i stil med USA"

"Vi måste slå vakt om människovärdet", skriver idéhistori...

Läs även

Debatt
2 apr 2024

”Använd civilsamhället som en brobyggare för att nå unga”

För att socialtjänsten ska nå utsatta unga med tidiga insatser behö...

Debatt
8 mar 2024

"Psykoterapeuter måste bli bättre på att bemöta existensiella frågor"

Även psykoterapeuter behöver förstå hur andlighet påverkar den psyk...

Debatt
28 feb 2024

”Att skära ner på friskfaktorer är sjukligt”

"Utanförskapet har inget räkenskapsår", skriver två debat...

Debatt
13 feb 2024

"Det är dags för våldsutövare att lämna huset vid våld i hemmet"

Det är våldsutövaren som ska lämna bostaden, inte den våldsutsatte....

Debatt
18 jan 2024

”Säkra familjehemsplaceringar motmedel mot gängrekrytering”

Hur kan Sveriges politiker 2024 säga sig försöka bekämpa gängrekryt...

Debatt
20 dec 2023

"Privata HVB kan bli en katalysator för förbättring"

Det offentliga behöver skapa sig en bättre förståelse för privata u...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.