Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Debatt: Vi måste fortsätta bevaka barnets rättigheter

Efter tre år med Barnkonventionen som lag ser Bris en oroande utveckling. ”Vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten”, skriver Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, i en debattartikel.

Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Den 1 januari 2020 är ett historiskt datum. Då blev barnkonventionen svensk lag och barns rättsliga ställning stärktes. Detta var ett resultat av ett enträget arbete, många små steg hade tagits för att förändra synen på barn och barns ställning i samhället.

När beslutet röstades igenom i riksdagen i juni 2018 jublade vi som representerar barnrättsorganisationerna från plenisalens åhörarläktare. Arbetet med att införliva konventionens artiklar i rättsordningen kunde börja.

Sedan dess har mycket hänt. Lagar har anpassats för att stämma överens med konventionens bestämmelser. Vi har sett prejudicerande avgöranden i högsta instanser baserade på tydliga barnrättsprövningar och flera exempel på domstolsbeslut där beaktandet av barnets bästa har varit avgörande.

Barnkonventionens status som lag har gjort, och kommer att fortsätta göra, skillnad för barn. Men till målet, att det barnrättsbaserade synsättet genomsyrar alla åtgärder som rör barn och varje barn får sina rättigheter tillgodosedda, har vi en bit kvar.

LÄS OCKSÅ >>> Signs of safety ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera

Sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och därmed förband sig att följa den, har många kampanjer genomförts i syfte att informera barn om deras rättigheter. Utmaningarna nu är framför allt att omvandla rättigheterna till praktik. För Bris berättar barn fortfarande om processer och beslut som går stick i stäv med de rättigheter som de vet att de har. De saknar information och får inte alltid komma till tals kring beslut som gäller dem själva. De berättar om beslutsfattare som inte verkar ha hört talas om ”barnets bästa” eller inte har förstått att det är en bedömning som förutsätter barnets medverkan. Vi ser också många exempel på att barns tillgång till sina rättigheter ser olika ut, beroende på var barnet bor.

Marie Angsell. Foto: Peter Knutsson

Bris årliga enkät till Sveriges kommuner visar att det är långt ifrån självklart att man medvetet och strategiskt tillämpar barnrätten i alla kommunens verksamheter. Ofta begränsas den till de delar som uppenbart är till för barn i för- och grundskoleålder, så som idrotts- och fritidsverksamheter. Och många kommuner saknar ett strukturerat arbetssätt för att göra barn delaktiga i beslut.

Vi kan också se att övergripande beslut som rör barn inte alltid tas med beaktande av vad som är barnets bästa. Exempel är BUP-mottagningar och barnavårdscentraler som läggs ner, slås ihop, centraliseras och försvinner från de (ofta utsatta) områden där de tidigare funnits. Inom socialtjänsten utvecklas på många håll specialiserade enheter med avgränsade uppdrag, det med resultatet att barn och familjer med komplexa behov inte passar in någonstans. Den tänkta vinsten är effektivisering. Priset är ett ökat avstånd till de barn och familjer som verksamheterna är till för, att viktig samverkan mellan aktörer kring barnet försvåras, att systemet blir svårnavigerat och att barn faller mellan stolarna.

LÄS OCKSÅ >>> Debatt: Mer kunskap krävs för att skydda barn mot våldsutövande föräldrar

Mest oroande är en utveckling där vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten – inte minst vad gäller samhällets barnsyn. Detta blev tydligt under valrörelsen. Debatten om hårdare tag och strängare straff lägre ner i åldrarna och tvingande åtgärder riktade mot vissa grupper av barn, hade en direkt barnrättsfientlig retorik. Flera av förslagen i den nya regeringens politik saknar barnrättslig analys och riskerar, om de genomförs, att kraftigt inskränka barns mänskliga rättigheter.

Förändringarna i samhällets syn på barn var det som möjliggjorde att barnkonventionen kunde bli lag: Att rättigheterna gäller varje människa under 18 år. Att varje barn har samma värde, rätt till liv och utveckling och att vara delaktig i de beslut som rör barnet.

Vi kan inte slå oss till ro utan måste fortsätta att noga följa utvecklingen, bevaka efterlevnaden av barnets rättigheter i förslag och beslut som berör barn på alla nivåer, såväl det enskilda barnet, grupper av barn och barn som samhällsmedborgare.

Läs mer

Nyheter
27 sep 2023

Filmtips: Tom Holland i stark skildring om psykisk ohälsa – med oväntad twist

Långt ifrån tidigare superhjältefilmer gestaltar Tom Holland New Yo...

Socialt arbete
27 sep 2023

Stora brister i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck

Både kommuner och regioner behöver göra mer för att motverka heders...

Verktyg
26 sep 2023

Experten: Så prioriterar man verksamheten rätt inom socialtjänsten

Hur prioriterar man inom socialtjänsten på ett rättsligt och etiskt...

Läs även

Debatt
5 sep 2023

Replik: Läget inte alls så svart-vitt som Lindblom målar upp

"Min erfarenhet från behandlingskonferenser, kontorslandskap o...

Debatt
28 aug 2023

Debatt: Satsa på socionomers vidareutbildningar istället för signalpolitik

Låt inte ett signalpolitiskt utspel utan reformkraft skymma sikten ...

Debatt
23 aug 2023

Debatt: Låt inte det sociala perspektivet bli en förlorad kunskap

Ett socialt perspektiv kontextualiserar psykisk ohälsa i stället fö...

Debatt
14 jun 2023

Debatt: Ge barn i familjehem bättre förutsättningar att klara skolan

I dag går allt för många familjehemsplacerade barn ut skolan med of...

Debatt
16 maj 2023

Debatt: Det behövs åtgärder för att motverka eftervåld

Det måste komma till en diskussion om åtgärder för att begränsa vål...

Debatt
26 apr 2023

Replik: Medling handlar primärt inte om förlåtelse

"Ett av de viktigaste kriterierna i medling är frivilligheten,...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.