Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Debatt: Vi måste fortsätta bevaka barnets rättigheter

Efter tre år med Barnkonventionen som lag ser Bris en oroande utveckling. ”Vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten”, skriver Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, i en debattartikel.

Marie Angsell

Sakkunnig socionom på Bris

17 nov 2022

Gettyimages

Foto

17 nov 2022

17 nov 2022

Den 1 januari 2020 är ett historiskt datum. Då blev barnkonventionen svensk lag och barns rättsliga ställning stärktes. Detta var ett resultat av ett enträget arbete, många små steg hade tagits för att förändra synen på barn och barns ställning i samhället.

När beslutet röstades igenom i riksdagen i juni 2018 jublade vi som representerar barnrättsorganisationerna från plenisalens åhörarläktare. Arbetet med att införliva konventionens artiklar i rättsordningen kunde börja.

Sedan dess har mycket hänt. Lagar har anpassats för att stämma överens med konventionens bestämmelser. Vi har sett prejudicerande avgöranden i högsta instanser baserade på tydliga barnrättsprövningar och flera exempel på domstolsbeslut där beaktandet av barnets bästa har varit avgörande.

Barnkonventionens status som lag har gjort, och kommer att fortsätta göra, skillnad för barn. Men till målet, att det barnrättsbaserade synsättet genomsyrar alla åtgärder som rör barn och varje barn får sina rättigheter tillgodosedda, har vi en bit kvar.

LÄS OCKSÅ >>> Signs of safety ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera

Sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och därmed förband sig att följa den, har många kampanjer genomförts i syfte att informera barn om deras rättigheter. Utmaningarna nu är framför allt att omvandla rättigheterna till praktik. För Bris berättar barn fortfarande om processer och beslut som går stick i stäv med de rättigheter som de vet att de har. De saknar information och får inte alltid komma till tals kring beslut som gäller dem själva. De berättar om beslutsfattare som inte verkar ha hört talas om ”barnets bästa” eller inte har förstått att det är en bedömning som förutsätter barnets medverkan. Vi ser också många exempel på att barns tillgång till sina rättigheter ser olika ut, beroende på var barnet bor.

Marie Angsell. Foto: Peter Knutsson

Bris årliga enkät till Sveriges kommuner visar att det är långt ifrån självklart att man medvetet och strategiskt tillämpar barnrätten i alla kommunens verksamheter. Ofta begränsas den till de delar som uppenbart är till för barn i för- och grundskoleålder, så som idrotts- och fritidsverksamheter. Och många kommuner saknar ett strukturerat arbetssätt för att göra barn delaktiga i beslut.

Vi kan också se att övergripande beslut som rör barn inte alltid tas med beaktande av vad som är barnets bästa. Exempel är BUP-mottagningar och barnavårdscentraler som läggs ner, slås ihop, centraliseras och försvinner från de (ofta utsatta) områden där de tidigare funnits. Inom socialtjänsten utvecklas på många håll specialiserade enheter med avgränsade uppdrag, det med resultatet att barn och familjer med komplexa behov inte passar in någonstans. Den tänkta vinsten är effektivisering. Priset är ett ökat avstånd till de barn och familjer som verksamheterna är till för, att viktig samverkan mellan aktörer kring barnet försvåras, att systemet blir svårnavigerat och att barn faller mellan stolarna.

LÄS OCKSÅ >>> Debatt: Mer kunskap krävs för att skydda barn mot våldsutövande föräldrar

Mest oroande är en utveckling där vi ser risker för en tillbakagång snarare än framsteg för barnrätten – inte minst vad gäller samhällets barnsyn. Detta blev tydligt under valrörelsen. Debatten om hårdare tag och strängare straff lägre ner i åldrarna och tvingande åtgärder riktade mot vissa grupper av barn, hade en direkt barnrättsfientlig retorik. Flera av förslagen i den nya regeringens politik saknar barnrättslig analys och riskerar, om de genomförs, att kraftigt inskränka barns mänskliga rättigheter.

Förändringarna i samhällets syn på barn var det som möjliggjorde att barnkonventionen kunde bli lag: Att rättigheterna gäller varje människa under 18 år. Att varje barn har samma värde, rätt till liv och utveckling och att vara delaktig i de beslut som rör barnet.

Vi kan inte slå oss till ro utan måste fortsätta att noga följa utvecklingen, bevaka efterlevnaden av barnets rättigheter i förslag och beslut som berör barn på alla nivåer, såväl det enskilda barnet, grupper av barn och barn som samhällsmedborgare.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Debatt
11 nov 2022

Debatt: Mer kunskap krävs för att skydda barn mot våldsutövande föräldrar

Bristande kunskap leder till att våldsutövande föräldrar får fortsa...

Debatt
8 nov 2022

Debatt: Rätten till fri tolk – en fråga om rättsäkerhet

"Ett rättssäkert språkstöd är en nödvändighet för att lyckas m...

Debatt
26 okt 2022

Debatt: Värdera relation istället för administration inom socialt arbete

Socialarbetare och behandlare drunknar i administration vilket risk...

Debatt
3 okt 2022

Debatt: Det är dags att i högre grad börja belöna resultat inom omsorgen

Den regering som tillträder borde föra samman privata och offentlig...

Debatt
22 aug 2022

Replik: ”Vi behöver se över de system som ligger till grund för placeringar”

"Jag instämmer helt med Riksförbundet för förstärkt familjehem...

Migration och integration
28 mar 2022

Debatt: Politisk ovilja försvårar social inkludering för EU-migranter

När politiken visar en ovilja till inkludering kan vardagsrasismen ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.