Annika Weman Widegård. Foto: Privat

Annika Weman Widegård

Socionom, chef, utbildare och förändringsledare

13 dec 2022

13 dec 2022

Debatt: Toppstyrning är också ett hot mot socialtjänsten

Annika Weman Widegård. Foto: Privat

Företrädare för SKR föreslår i fem punkter åtgärder för att freda socialtjänstens anställda mot hot och våld. Men kommer åtgärderna att göra tillräcklig skillnad i de komplexa sammanhang som socialtjänstens brukare och anställda befinner sig i? Nej, det krävs mer, skriver socionomen Annika Weman Widegård i ett debattinlägg.

Annika Weman Widegård

Socionom, chef, utbildare och förändringsledare

13 dec 2022

13 dec 2022

Senast jag blev utsatt för hot i tjänsten ringde mannen och skrek att han skulle döda mig. Även min make blev uppringd några gånger. Mannen skrek också att han skulle söka upp våra barn men de slapp lyckligtvis den gången. Däremot blev flera av medarbetarna och deras anhöriga utsatta för betydligt grövre hot.

Det var när jag hade rollen som chef i socialtjänsten med uppdraget att arbeta med barn och ungas behov av skydd och stöd. Verksamhetens fokus låg på tidiga insatser och kunskapsbaserade arbetssätt. Ett av de viktigaste målen var att barn, unga och familjer skulle bemötas med kvalitet, begriplighet och rättssäkerhet. Det var också under en period då antalet orosanmälningar och barnavårdsutredningar ökade kraftigt från föregående år och fler behövde våra insatser. Samtidigt var det politiska budskapet tydligt; det kostar för mycket! Vi fick förhålla oss till återkommande besparingskrav.

Då var det extra utmanande att i yrkesutövandet balansera etik, lagstiftning, makt och evidens. Vi arbetade därför aktivt med hur vi påverkade människors liv och vilka värden och normer som skulle gälla för arbetet. Arbetet skulle präglas av tillit, delaktighet och dialog. Vi gjorde kompetenssatsningar för att utveckla tillitsbaserat socialt arbete och professionalitet och samtidigt öka vår medvetenhet och kunskap för att hantera vår egen utsatthet. Vi skapade en struktur för att agera vid hot och våld med hjälp av ett internt stödsystem. God samverkan med polisen vid riskbedömningar och polisanmälningar var till stor hjälp.

Ibland fick vi besked om att kommunstyrelsens ordförande eller kommundirektören skulle komma på verksamhetsbesök. Det var något vi såg fram emot. Framför allt gav det hopp om en dialog om handlingsutrymme och om hur vi skulle kunna bibehålla handlingsförmågan trots stora utmaningar. Flera gånger aviserades besök och chefer och medarbetare lade sitt redan ansträngda arbete åt sidan för att göra ett så bra möte som möjligt med kommunens högsta ledning, lika många gånger blev besöken inställda. De kom aldrig.

För att främja tillit och kunskapsutveckling i socialtjänsten måste synpunkter, idéer och erfarenheter föras vidare till högre beslutsnivåer. Det behövs en vilja att lyssna och intresse för brukares och medarbetares kunskaper för att få fler perspektiv på kärninnehållet. Annars sker det som forskningen kallar för MUM effekten – Minimizing Unpleasant Message. Det är tystnadseffekten där dåliga nyheter filtreras, censureras bort medan goda nyheter ensidigt förs upp och ger en osann bild av läget.

Toppstyrning, hierarkiska organisationer och tystnadskultur kan också betraktas som hot mot socialtjänsten. Andra exempel på hot är oproportionerliga besparingar, att brukare ska göra sig själva eller andra illa, personalomsättning och etisk stress. Även dessa hot riskerar att i förlängningen drabba de barn som behöver samhällets stöd.

För att det ska göra hållbar skillnad i de komplexa sammanhang som socialtjänstens brukare och anställda befinner sig i krävs en förflyttning till en styrning och ledning som präglas av tillit, dialog, stöd, brukarfokus, samverkan och åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv.

Läs mer

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Ny forskning
11 jul 2024

De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?

Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...

Läs även

Debatt
19 jun 2024

”Trots nya lagar, faller många barn och unga mellan stolarna”

Företrädare från nio barnrättsorganisationer om vikten av att forts...

Debatt
13 maj 2024

"Psykodynamisk psykoterapi bör få utökad plats i offentlig vård"

Regionerna bör redan idag börja revidera sina vårdprogram, skriver ...

Debatt
3 maj 2024

"Är det alltid dåligt att låsa in barn?"

Peter Andersson, forskare vid Stockholms universitet, vill fördjupa...

Debatt
2 apr 2024

”Använd civilsamhället som en brobyggare för att nå unga”

För att socialtjänsten ska nå utsatta unga med tidiga insatser behö...

Debatt
8 mar 2024

"Psykoterapeuter måste bli bättre på att bemöta existensiella frågor"

Även psykoterapeuter behöver förstå hur andlighet påverkar den psyk...

Debatt
28 feb 2024

”Att skära ner på friskfaktorer är sjukligt”

"Utanförskapet har inget räkenskapsår", skriver två debat...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.