Hur kan kommuners stöd till skuldsatta personer utformas mer tillgängligt, likvärdigt och med högre kvalitet? Frågan ställs i den Överskuldsättningsutredning som publicerades 2023 och lämnades till Statskontoret att besvara, genom att utvärdera och identifiera förbättringsförslag för landets kommunala budget- och skuldrådgivning (Fi2024/01064).
Vi som beforskar och arbetar inom den kommunala budget- och skuldrådgivningen vet att verksamheten länge präglats av lokal variation. Vi välkomnar därför att en utvärdering görs.
Samtidigt finns redan idag mycket kunskap om hur budget- och skuldrådgivningens variation kan förstås och åtgärdas. Vi vill härmed peka ut två faktorer som påverkar verksamhetens likvärdighet och kvalitet negativt och presentera förslag på hur de kan åtgärdas, som Statskontoret bör beakta i den utvärdering som nu pågår. Men först en kort bakgrund.
Budget- och skuldrådgivningen infördes för att förebygga problematisk skuldsättning och hjälpa skuldsatta personer finna lösning på sina problem. Verksamheten riktas alltså till personer som riskerar eller har svårigheter att betala sina skulder och få ihop sin ekonomi.
VILL DU SKICKA IN EN DEBATTARTIKEL? >>> Läs mer här
De senaste årens inflation, skenande räntor och elpriser tycks ha lett till allt fler personer utvecklat sådana svårigheter.
Under 2024 nådde antalet svenskar med skulder och betalningsanmärkningar hos Kronofogden och inkassobolag nya högstanivåer. Landets budget- och skuldrådgivningskontor rapporterade i sin tur att antalet rådsökande ökade med 25 procent jämfört med tidigare år och att de rådsökandes skuldsättning allt oftare var sammanvävd med psykisk ohälsa, social problematik och ekonomisk knapphet – en bild som också framträder i forskning.
Samtidigt som fler personer, med alltmer komplexa behov, söker sig till landets budget- och skuldrådgivningskontor har den organisatoriska struktur som omgärdar verksamheten präglats av ökad otydlighet och urholkning.
Budget- och skuldrådgivningen regleras sedan 2016 i socialtjänstlagen, och är därmed att betrakta som en del av kommunal socialtjänst. Samtidigt är Konsumentverket ansvarig för att stödja verksamheten. Denna uppdelning beskrivs inom forskning ha lett till en organisatorisk splittring som skapat otydlighet kring vem som ansvarar för verksamheten och grogrund för lokal variation, då Konsumentverket och socialtjänst vilar på skilda kunskapstraditioner och antaganden om skuldsättningens orsaker och avhjälpning.
Därtill reviderade Konsumentverket under våren 2024 sina rekommendationer för verksamheten.
Bland annat ströks formuleringar om att budget- och skuldrådgivaren bör ha högskoleexamen inom socialt arbete, beteendevetenskap, ekonomi eller juridik. Nu anges att den som ”har den utbildning och erfarenhet som krävs” kan anställas som rådgivare.
Likaså byttes beskrivningar om budget- och skuldrådgivningens tillgänglighet och innehåll ut mot vaga formuleringar om att verksamheten ska ”erbjudas i tid” och ”omfatta både budgetrådgivning och skuldrådgivning”. Vad denna rådgivning ska innehålla tycks nu vara upp till varje kommun eller enskild rådgivare att avgöra.
För att åtgärda den otydlighet och urholkning som präglar dagens budget- och skuldrådgivning menar vi att:
- Ansvarsfördelningen mellan Konsumentverket och kommun måste tydliggöras, framför allt gällande vem som ansvarar för att kvalitetssäkra verksamheten.
- Nationella riktlinjer måste tas fram, som specificerar vilken utbildning som krävs för att anställas som budget- och skuldrådgivare och som tydliggör verksamhetens tillgänglighet och innehåll.
- Ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum bör inrättas, som samlar forskning om ekonomisk rådgivning och skuldsättning och stödjer utvecklingen av budget- och skuldrådgivningens kunskapsbas och metoder.
I en tid då skuldsättning ökar i omfattning och komplexitet är dessa åtgärdsförslag nödvändiga för Statskontoret att beakta, om deras pågående utvärdering ska leda till en reell förbättring av budget- och skuldrådgivningens tillgänglighet, likvärdighet och kvalitet.
