Vid de tillfällen som socialjouren saknar tillgång till relevant dokumentation finns en risk att socialsekreterarnas bedömningar inte blir så träffsäkra, skriver socionomen Mats Erkers.

Mats Erkers

Socialsekreterare vid Socialjouren Södertörn

8 jun 2022

Gettyimages

Foto

8 jun 2022

8 jun 2022

Debatt: Rättsäkerheten brister vid många socialjourer

Vid de tillfällen som socialjouren saknar tillgång till relevant dokumentation finns en risk att socialsekreterarnas bedömningar inte blir så träffsäkra, skriver socionomen Mats Erkers.

Akuta ­bedömningar riskerar att bli fel då socialjourerna inte har tillgång till dokumentation i alla ärenden. Det skriver socionomen Mats Erkers i en debattartikel.

Mats Erkers

Socialsekreterare vid Socialjouren Södertörn

8 jun 2022

Gettyimages

Foto

8 jun 2022

8 jun 2022

Socialnämnderna i Sveriges kommuner har en skyldighet att varje dag, dygnet runt, ha beredskap att kunna ingripa omedelbart till skydd för barn som far illa och för andra utsatta personer. För att säkerställa detta, har det blivit allt vanligare att många av Sveriges kommuner inrättat kommungemensamma socialjourer som verkar under kvällar, nätter och helger. Det handlar om akuta bedömningar och insatser som inte kan dröja till nästa vardag. Det är ett stort antal akuta ärenden som handläggs utanför kontorstid vid socialjourerna runt om i landet. Enbart Socialjouren Södertörn där jag arbetar, som täcker fyra kommuner med 334 000 invånare, handlägger omkring 6 500 ärenden varje år.

Men i sitt arbete saknar socialsekreterarna vid många av Sveriges kommungemensamma socialjourer fortfarande tillgång till de olika socialnämndernas verksamhetssystem. Det innebär att de vid den akuta handläggningen inte kan beakta vad socialnämnden redan känner till om den aktuella personen som är dokumenterat i personakten. Detta kan medföra att socialsekreterarna vid socialjourerna underskattar allvaret i situationen och att barn och andra utsatta, inte erhåller det akuta skydd eller de akuta insatser de kan ha behov av.

Erfarenheter vid Socialjouren Södertörn, som numera har tillgång till verksamhetssystemen och dokumentationen i tre av fyra kommuner, visar att i omkring 90 procent av alla orosanmälningar gällande barn som kommer in till Socialjouren finns redan dokumentation i barnets personakt.

Dokumentation kan gälla tidigare förekomst av våld i familjen, föräldrars missbruk, psykisk ohälsa, vård utanför hemmet, hedersproblematik med mera. Tillsammans med vad som framkommit i anmälan och av annat underlag som går att inhämta akut, kan denna information vara helt avgörande för hur ärendet omedelbart handläggs vidare. Det kan till exempel avgöra om ett skyndsamt hembesök framstår som nödvändigt för akut bedömning av skydd. (Se JO 2021-10-18 Dnr.1188-2020 samt JO 2020-05-11 Dnr.5219-2018 Om begränsningar för socialtjänsten att göra hembesök på eget initiativ, om inte en nödsituation bedömts föreligga.)

Mats Erkers är socionom sedan 1986 och arbetar sedan 2008 som socialsekreterare vid Socialjouren Södertörn i södra Storstockholm och är aktiv i nätverket för Sveriges Socialjourer (tidigare Riksföreningen Sveriges socialjourer. Foto: Privat

När socialjouren saknar tillgång till relevant dokumentation, finns en risk att socialsekreterarnas bedömningar, även vid genomförande av hembesök, inte blir så träffsäkra och utförda på ett sådant tryggt sätt som annars vore fallet. Om tidigare våld mot barnet finns dokumenterat kan det till exempel vara viktigt att socialsekreterarna är observanta på blåmärken eller andra skador hos barnet och att socialsekreteraren pratar enskilt med barnet. Om en förälder har dokumenterade episoder med psykisk ohälsa kan detta vara ett observandum, liksom om det förekommer hedersproblematik i familjen.

När socialsekreterarna inte har tillgång till dokumentationen av redan känd problematik i familjen, ökar alltså riskerna att hembesök och andra adekvata utredningsåtgärder inte vidtas och att akuta bedömningar och beslut blir mer otrygga och mindre träffsäkra.

En annan konsekvens kan vara att även socialsekreterare utsätts för ökade risker för hot och våld. Det kan till exempel handla om att göra ett akut hembesök i en familj där en förälder hos socialnämnden har en dokumenterad historik av med psykisk instabilitet, våld och hot mot tjänstemän. Socialsekreterare vid socialjour kan då utsättas för risker som är väl kända av socialnämnden men otillgängliga för de socialsekreterare som akut åker hem till familjen utanför kontorstid.

Det är i mitt tycke uppseendeväckande att dessa missförhållanden kan fortleva i vårt digitaliserade samhälle när vi vill värna om rättssäkerhet och skydd för utsatta personer och om arbetsmiljön för dem med samhällsviktiga arbeten. Rättsvårdande myndigheter som IVO, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket bör ta ett ökat ansvar i dessa frågor och tydligare ange för socialnämnderna i Sveriges kommuner vilka spelregler som gäller för en rättssäker socialtjänst och en säker arbetsmiljö.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Röster
22 jun 2022

Debatt: De mest utsatta barnen förtjänar det bästa omhändertagandet

Tur ska inte vara en faktor för de mest utsatta barnen. Ändå finns ...

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Läs även

Röster
22 jun 2022

Debatt: De mest utsatta barnen förtjänar det bästa omhändertagandet

Tur ska inte vara en faktor för de mest utsatta barnen. Ändå finns ...

Röster
17 jun 2022

Slutord: Att handlägga utan aktuell dokumentation är inte rättssäkert

Oprofessionellt och rättsosäkert att inte ge socialjourer tillgång ...

Röster
16 jun 2022

Replik: ”Kompetensen sitter inte i verksamhetssystemet”

Det finns ingen garanti för att ett ärende handläggs mer skyndsamt ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.