Lena Engelmark: När historien upprepar sig

Mönster från det förflutna följer oss. Hur tar vi oss ur historiens ekorrhjul?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

4 nov 2020

4 nov 2020

 

Ungdomsvården har en lång historia med många turer bakom sig. Vad har egentligen förändrats?

Vi blickar tillbaka på krisåret 1838. Många var rädda att ”de lägre klasserna” skulle göra uppror och skada samhället. Människor fruktade den farliga gatan – ”Djävulens kindergarten” och under 1840-talet startade därför filantropiska organisationer räddnings- och uppfostringsanstalter för barn och ungdomar. Gatans barn skulle räddas men en viktig orsak var också att samhället skulle skyddas från ungdomarnas brottslighet och uppror.

Vid sekelskiftet 1900 ansåg man att ”förvildningen” bland unga i och med industrialismens framfart blivit ett ohanterligt problem. Filan­tropin hade ingen ekonomi att driva institu­tions­verk­sam­heten och insatserna ansågs vara otillräckliga. År 1903 kom den första svenska barnavårdslagstiftningen och kommuner och landsting fick ansvar för institutionsvården. Med begreppet skyddshem slog man fast att barnen skulle skyddas och en straffmyndighetsålder sattes på 15 år.

Men skyddshemmen kritiserades och i och med Skyddshemsstriden på 1930-talet tog staten över ansvaret för hemmen. Kritiken handlade om missförhållanden och platsbrist och organisationen ansågs vara omodern. Många menade att 1930-talets ekonomiska kris med arbetslöshet och trångboddhet orsakade ungdomsbrottsligheten.

- Den ohanterliga ungdomsbrottsligheten har löpt som en röd tråd genom historien oavsett kris eller välfärd.

Minskade då problemen under 1950-1970-talens rekordår? Nej – det var inte bara välfärden som ökade utan också brottsligheten bland unga. Svenskarna skaffade sig allt fler bilar och ungdomarna stal dem. 1950-talets ”ungdom på glid-filmer” visar ungas uppror mot auktoriteter. Inom barnavården ökade problemen kring gäng- och ligabild­nin­gar och kritiken mot institutionerna och de dåliga behandlingsresultaten växte.

När den nya socialtjänstlagen kom 1982 reformerades ungdomsvården helt. Frivilligvård, närhetsprincip och privatisering blev ledord och nya typer av institutioner växte fram. Kommuner och landsting blev åter igen ansvariga men detta misslyckades. Medierna drog igång ”värstingdebatten” där oron växte då det saknades institutioner som hindrade utagerande ungdomar från att rymma. Statens institutionsstyrelse, SiS, inrättades 1993 och tog över LVU-hemmen 1994.

När vi i Socionomen nr 7 2020 undersöker gängbildning, klanstrukturer och SiS kamp ser vi många mönster från förr. Den ohanterliga ungdomsbrottsligheten har löpt som en röd tråd genom historien oavsett kris eller välfärd. Övergrepp, missnöje över behandlingsinsatser och allmänhetens oro likaså. SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark poängterar med all rätta i detta nummer att samhällsutvecklingen idag kräver att myndigheten måste skydda samhället från de intagna – ett resonemang vi känner igen från 1800-talets fruktan.

Hur tar vi oss ur historiens ekorrhjul?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

4 nov 2020

4 nov 2020

Läs mer

Aktuellt
10 jul 2025

Boktips: Efterfrågat handbok om sex, dejting och adhd

Utmaningar och styrkor i olika sammanhang tas upp i nya boken Sex, ...

Aktuellt
8 jul 2025

”Jag vill inte att läsaren ska komma undan”

Kuratorn Tina Trender aktuell med ny spänningsroman – som utgår frå...

Debatt
2 jul 2025

"Socialsekreterares säkerhet är en demokratifråga"

Bör socialsekreterare likt poliser få tjänstenummer för att skydda ...

Läs även

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Nu har den nya socialtjänstlagen trätt i kraft. Här ger Socionomens...

Ledare
12 mar 2025

"Vad är svaret, om inte 42?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg skriver om mening, existent...

Ledare
28 jan 2025

"Hur mycket måste en socialarbetare tåla?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg om otillåten påverkan och d...

Ledare
26 nov 2024

"Vi drar en suck av lättnad… för ett tag"

Socionomens chefredaktör kommenterar beskedet om anmälningsplikt, s...

Ledare
4 nov 2024

"Pengar är inte allt, men det hjälper"

Omställningen till nya SoL kommer inte bli ett lätt pussel att få i...

Ledare
24 sep 2024

"Varför är det brottsoffret som måste flytta?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg ställer sig frågande till a...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.