Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Ledare: Ett årtionde är till ända

Det senaste decenniet har klyftorna ökat. Hur vill vi forma det sociala 20-talet?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Året var 2010. Allt kretsade kring Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Socionomens redaktion arrangerade en stor fattigdomsdebatt tillsammans med de främsta forskarna, författarna och journalisterna på området. Riksdag och regering var där och lyssnade till hur social förändring kunde bli möjlig för fattiga människor i Sverige, Europa och världen. Socionomens stora temanummer i samma ämne trycktes i dubbel upplaga och nådde inte bara politiker i Sverige utan också i Norden. Alla socionomstudenter i landet fick dessutom ett eget exemplar av Socionomen för att kunna hänga med i undervisningen där temanumret användes som kurslitteratur. Nu skulle utanförskapet, skammen och barnfattigdomen äntligen få ett slut.

- Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

Det ekonomiska biståndet var en av de centrala frågorna. Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete, lyfte i temanumret fram att syftet med socialtjänstlagen var att socialbidragstagare till viss del skulle kunna konsumera som andra. Tendensen vid denna tidpunkt var dock att man gjorde allt restriktivare bedömningar och att man i allt högre grad bortsåg från hur allmänheten konsumerade då man konstruerade riksnormen. Det fanns därför anledning att följa hur hanteringen av socialbidraget utvecklades, poängterade han i sin artikel 2010.

När Torbjörn Hjort nu tio år senare studerar utvecklingsförloppet konstaterar han att riksnormen halkat efter den allmänna inkomstökningen i Sverige. Det innebär i sin tur att avståndet till det som kan betraktas som normal konsumtion har ökat i förhållande till riksnormen, skriver han Socionomen nr 8.

Parallellt med detta har barnfattigdomen, som Socionomen behandlade i ett eget kapitel i temanumret 2010, blivit mer komplex. Teknikens expansion har visserligen fört oss framåt men gör samtidigt människor mer sårbara för avvikelser, visar Torbjörn Hjort. Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

De sociala klyftorna har med andra ord blivit tydligare och mer kännbara vilket knappast varit socialtjänstlagens intentioner. Har socialpolitiken och juridiken hängt med tidens gång? Ett årtionde är till ända, nu är det jul igen och karusellen snurrar vidare in i nästa decennium…

Läs även

Socialtjänst
1 sep 2021

Ledare: Hur länge orkar tjänstemännen?

Myndigheter är inte längre trygga platser att arbeta på, skriver Le...

Ledare
28 jun 2021

Lena Engelmark: Vi är alla lika inför våldet

Våldet följer samma lagar oavsett hur relationen ser ut, skriver So...

Ledare
27 maj 2021

Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jäm...

Krönika
10 maj 2021

Åsa Moberg: Faktaförnekare kommer alltid att finnas

Coronadebatten har varit lika giftig som kärnkraftsdebatten. Förfat...

Ledare
21 apr 2021

Insatser mot äldres psykiska ohälsa saknas

Yngre prioriteras i arbetet mot psykisk ohälsa. Så även ­under pand...

Ledare
11 mar 2021

Chefredaktören: Nya rön utvecklar socialtjänsten

Ny forskning röjer hinder för kunskapsutvecklingen – stämmer den me...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.