Att implementera internationella arbetssätt på lokal nivå i Sverige har sina utmaningar. Det kräver att man anpassar arbetet med de förutsättningar som finns i den egna kommunen, så som man gjort i Ystad, Falun och på andra platser i Sverige. Där har man arbetat efter Skottlandsmodellen, ett arbetssätt som syftar till att förbättra samordningen mellan verksamheter genom mindre byråkrati och gemensamma verktyg.
För att utveckla det svenska arbetet har man inlett forskningsprojektet Connected Children. Det är ett samarbete mellan forskning och praktik som inbegriper ett flertal organisationer, med just Skottlandsmodellen som inspiration.
En av dem som deltar i projektet är Hannah Meason, doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som socialsekreterare och konsult, och har jobbat med Skottlandsmodellen i Skottland sedan starten 2006.
– Connected Children handlar om att stödja det utvecklingsarbete som pågår i Sverige. Det bedrivs parallellt med praktiken och syftar bland annat till att göra arbetssätten evidensbaserade.
LÄS OCKSÅ >>> Mer om Skottlandsmodellen och hur det fått Ystad att bryta ny mark för barns rätt
När verktyg och arbetssätt är evidensbaserade skänker det också tyngd i beslutsprocesser när verksamheter ställer om, förklarar Hannah Meason.
– Man kan säga att nu behöver vi satsa mer på det här området, och då blir man stärkt om man har forskningen med sig.
Vad skulle du säga är den största utmaningen med att anpassa Skottlandsmodellen till svenska lokala kontexter?
– Det är svårt att svara på. Man kan ju inte bara säga att nu kör vi på detta, för det funkar i Skottland. Det handlar om att anpassa sig.
– Min forskning handlar i synnerhet om alliansbyggande mellan praktiker och beslutsfattare, att se över vilka barriärer som finns, vad som kan bearbetas, utvecklas eller tas bort.
Connected Children är planerat att pågå fram till juni 2027.
VILL DU PRENUMERERA PÅ SOCIONOMEN? >>> Här finner du all information