I fyra år har forskare vid Umeå universitet undersökt våld bland samiska kvinnor. Utifrån ett maktperspektiv kan positionen som samisk kvinna vara mer utsatt både utifrån könade och koloniala strukturer, säger forskaren Jennie Brandén.
Fakta: Jennie Brandén
Gör: Lektor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Aktuell med: Forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor”, tillsammans med forskargruppen Lávvuo på uppdrag av Sametinget i Sverige.
Finns det någon särskild grupp bland samiska kvinnor som är särskilt utsatt?
– Det vi kan se är att samiska kvinnor under 45 år uppger en betydligt högre våldsutsatthet än äldre kvinnor, det gäller framför allt sexuellt våld. Vi ser också att hbtq-samer uppger en betydligt högre våldsutsatthet än övriga samer.
Är det något som förvånat dig under projektarbetet?
– Det finns tidigare forskning från Norge som visat på liknande resultat. Det som skiljer sig mellan den svenska och norska forskningen var att man i Norge såg en högre våldsutsatthet även bland samiska män. Vi har också kunnat se att samiska kvinnor i Sverige är mer utsatta för rasism och diskriminering än samiska män.
Vad vet man om förövarna?
– Vi har tyvärr inga frågor om förövare med i vår enkät. De frågor om våld som är med i vår enkät är också del av en större folkhälsoenkät vilket har begränsat hur många frågor om våld vi har kunnat ställa. Så vi vet ingenting om förövarna eller de utsattas relation till förövarna. Där behövs mer forskning.
