Socionomkonsulter uppstår inte ur ett vakuum. Det konstaterar Lowe Bergström, forskare inom socialt arbete vid Göteborgs universitet, i sin avhandling Mellan marknad och profession. Han har undersökt varför socionomer söker sig till den privata konsultbranschen och hur de motiverar sina val.
– Den här typen av personaluthyrningsföretag kan förstås som en ny, situationsanpassad, professionaliseringsstrategi som socionomer använder för att motverka och protestera mot ökad styrning och försämrade villkor inom offentlig sektor.
Avhandlingen bygger på intervjuer med både aktiva konsulter och konsultchefer som har ansvar för rekrytering. Fokus har legat på tre grundläggande frågor:
– Jag ville veta varför de valt att ansluta sig till konsultbranschen, hur de rättfärdigar konsultbranschens existens och hur de försvarar att socialtjänsten använder sig av konsulter som en bemanningslösning, säger han.
Utöver det har Lowe Bergström gjort en historisk analys där han försökt spåra konsultbranschens rötter och utveckling över tid utifrån den massmediala granskningen och debatten.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att de intervjuade socionomkonsulterna så tydligt framhåller att deras val handlar om att de flyr villkoren inom socialtjänsten. Alltså att deras beslut ska förstås som en flykt från det offentliga snarare än en flykt till konsultbranschen.
– Flera påpekar också att konsultbranschen bromsar, snarare än underblåser flykten från socialtjänsten. Om det inte vore för konsultbranschen så hade socialtjänsten haft ännu färre socionomer till sitt förfogande.
På det sättet utmanar intervjupersonerna föreställningen om att konsultbranschen skulle vara bov i dramat.
– Enligt deras perspektiv fångar branschen upp socionomer som annars hade flytt socialtjänsten helt.
Vem bör läsa avhandlingen?
– Alla som har ett intresse för hur socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet är organiserad och styrd. Skulle jag få önska hade jag gärna sett att aktörer som har makt att påverka villkoren inom myndigheten läste avhandlingen. Det vill säga politiker, förvaltningschefer och företrädare för SSR och Vision.
