Hur påverkas äldres vardag, fritid och liv av hemtjänsten? Det är en av frågorna som Glenn Möllergren, tillsammans med kollegorna Tove Harnett och Håkan Jönson, ställer i sin forskning vid Lunds universitet.
Tommy Johansson
Reporter
26 jul 2023
Gettyimages
Foto
26 jul 2023
Det var ursprungligen via journalistiken som Glenn Möllergren, i dag doktorand vid Socialhögskolan i Lund, fick upp ögonen för äldreomsorgen i Sverige.
– Jag började jobba som journalist för 20 år sedan och upptäckte då att äldreomsorgen var väldigt obevakad. När jag började skriva om det så fanns det också ett stort intresse från läsarna. Det ledde till att jag fick väldigt mycket tid till att sätta mig in ämnet, säger han och fortsätter:
– 2015 slutade jag som journalist och började istället utbilda mig till socionom. Då var det självklart att rikta in sig på äldreomsorgen. Vad jag än skulle göra som socionom så visste jag att det skulle vara relaterat till socialt arbete med äldre.
Så blev det också. Efter avslutad grundutbildning fortsatte Glenn Möllergren med masterutbildningen. Det ledde i sin tur till en doktorandtjänst på Socialhögskolan i Lund där han nu är verksam.
Tillsammans med Tove Harnett, docent i socialt arbete, och professor Håkan Jönson, är Glenn Möllergren just nu involverad i ett forskningsprojekt där man undersöker hur livet för hemtjänsttagare ter sig.
– Vi är intresserade av hur hemtjänstanvändare gör för att få insatserna att passa ihop med livet i övrigt, säger han.
Totalt har de intervjuat drygt 50 hemtjänsttagare, de har gjort hembesök och observerat hur hemtjänsttagare förberett både sig själva och sina hem och hur de varit aktivt involverade för att få livet med hemtjänsten fungera.
Analysarbetet pågår fortfarande men redan nu har man kunnat dra vissa slutsatser. Bland annat så har man kunnat se att hemtjänsttagare återkommande tenderar att bli institutionaliserade i sina egna hem.
– Det blev tydligt för oss. Människor gjorde anpassningar utan att nödvändigtvis reflektera över det eller kritisera det. Det kunde till exempel handla om att man anpassade sin dygnsrytm, sina sovtider eller mattider, för att det skulle fungera med hemtjänstens tider, säger Glenn Möllegren.
– Det är som att man leds in i en institutionslogik utan att flytta till en institution, fortsätter han.
LÄS OCKSÅ >>> Linn vill lyfta hur vi ser på äldre i dagens samhälle: ”Väldigt många stereotyper”
Han nämner ett exempel:
– När vi frågar en person om man specifikt bett om att få ett hemtjänstbesök klockan 08.00 så svarar personen, nej jag brukade egentligen gå upp klockan 10 förut men nu ställer jag klockan. Man vill helt enkelt inte ligga och sova när hemtjänsten kommer.
Vad tror ni att era forskningsresultat kan få för positiva effekter?
– Vi vill ju att den här forskningen ska komma till nytta för samhället. Det är inte forskning som i första hand är till för andra forskare, det är forskning som är till för samhället i en bredare mening.
– Om en lokalpolitiker i en socialnämnd i en svensk kommun skulle ta del av avhandlingen så kanske denne lägger en motion i nämnden där man ställer frågan: ”Kan vi inte fråga hemtjänsttagarna när de vill gå upp på morgonen?”.
Läs mer
Läs även
Bussning av elever gav bättre resultat för alla
Ny studie visar på positiva effekter av att blanda elever med olika...
De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?
Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...
Lokala politiker har stor makt över äldreomsorgen
Forskaren: "Allmänheten behöver få upp ögonen för hur styrning...
30 män berättar i ny studie om hur de förhåller sig till sina sexköp
"Vissa av männen tyckte att illusionen av intimitet var god no...