Vad handlar studien om?
– Den handlar om en mellanstor svensk kommun, som aktivt försöker att styra elevsammansättningen för att motverka skolsegregationens negativa effekter och skapa ökad likvärdighet i betygsresultaten.
– På den skola som hade sämst resultat, där det gick en hög andel barn med utländsk bakgrund och föräldrar utan erfarenhet av högre utbildning, var måluppfyllelsen ungefär 50 procent. På skolan som presterade bäst, med i huvudsak barn från svensk medelklass, låg måluppfyllelsen på runt 95 procent.
– För att komma till rätta med klyftan gjorde kommunen 2017 en omorganisation där tre F–6-skolor blev till två lågstadieskolor och en mellanstadieskola. Det innebär att alla elever någon gång under sin låg- och mellanstadietid måste byta till en skola utanför sitt närområde.
Hur gick du till väga?
– Jag bestämde mig för att följa en grupp elever som har gått den integrerade skolformen hela vägen från årskurs ett. Den artikel som vi nyligen fick publicerad baseras på intervjuer med elevernas lågstadielärare och kommundata över årskurs 3-elevers resultat två år före och fyra år efter omorganisationen, samt ett sociogram som visar den sociala dynamiken i klassen.
LÄS OCKSÅ >>> Så ser sambanden ut mellan skolresultat och psykisk hälsa
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Mest intressant är hur bra det har gått för den grupp som alltid gått den integrerade skolformen. Innan omorganisationen var det ungefär 50 procent av eleverna i årskurs 3 som klarade samtliga delprov i svenska som andra språk. I den grupp jag följde var det år 2021 74 procent. Dessutom hade eleverna fått nya kompisar: över hälften av eleverna leker på rasterna med någon med annan etnisk bakgrund.
– Något annat som är väldigt intressant med studien är att den visar hur avgörande värdegrundsarbetet var. Lärarna menar att deras arbete med den sociala biten, att få ihop gruppen av nya elever, var en viktig förutsättning för deras pedagogiska arbete med kunskap och lärande.
– Man arbetade väldigt intensivt med kamratstödjande åtgärder, som ”veckans kompis” och bordsplacering i matsalen, för att blanda upp gruppen. Vår slutsats är att man aldrig skulle ha nått resultaten utan den sociala inkluderingen – det sociala och det pedagogiska hänger ihop.
Var det något som överraskade dig?
– Ja, det som överraskade mig mest var att det även gick bättre för de elever som har svenska som modersmål. Innan omorganisationen var det 86 procent som klarade samtliga delprov i svenska, medan det i gruppen som jag följde var så många som 96 procent.
– Forskningen brukar annars visa att den här typen av insatser, om de följs av pedagogiska och socialt engagerade lärare, framför allt gynnar minoritetsgruppen, den som byter skola, medan resultaten för gruppen mottagande elever i statistisk mening inte påverkas alls. De här resultaten visar alltså något annat. Det går inte att dra några stora växlar på det, men det är intressant.
Vem bör ta del av studien?
– Lärare, skolledare, men naturligtvis också politiker, som har på sitt bord att hantera skolsegregationen.
