Majoriteten insatser för barn inom socialt arbete saknar vetenskapligt stöd

Vad handlar studien om?

– Om vilka insatser vi tillhandahåller våra klienter i socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. Vi har alltså gjort en inventering: Vad gör vi? Vi har också undersökt vilka insatser som var importerade. Fokus var på fyra områden: Insatser för barn som bor i familjehem, öppenvårdsinsatser när ett barn varit utsatt för våld och försummelse, gruppbehandlingar för unga kriminella och insatser i öppenvård om ett barn visar kriminalitet.

Vilka är era viktigaste resultat?

– Vi fann 102 olika interventioner. Av dessa verkade 22 stycken vara utvecklade i Sverige medan över hälften var importerade. Av alla interventioner verkade ungefär en tredjedel ha någon typ av vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger den effekt man önskar. Det stora antalet interventioner säger något om hur mycket man måste anpassa det sociala arbetet i stunden. Det behöver inte vara ett problem att det finns så många olika insatser, men det verkar inte som om man väljer interventioner utifrån att de har vetenskapligt stöd.

Vilka kan ha nytta av era resultat?

– Både socialarbetare och de som upphandlar och köper in interventioner kan ha nytta av artikeln, eftersom man där kan se vilka insatser som finns och vilket vetenskapligt stöd de har. Och när man lokalt utvecklar egna interventioner, vilket man kanske måste ibland, kan man ju låta sig inspireras av de insatser som faktiskt har fått det utfall man önskar.

– I artikeln visar vi också, i vår metodik, hur man kan värdera ett vetenskapligt stöd. De som läser får ingen vägledning i vilka insatser man ska välja, men de kanske får idéer om hur man kan tänka. Att arbeta med en evidensbaserad insats betyder förvisso att man vet vad man gör, men inte nödvändigtvis att man arbetar i en evidensbaserad praktik. Det gäller att man verkligen använder insatsen på den problematik som den är utvecklad för att förändra.