Av: Fredrik Rubin

13 okt, 2020

13 okt, 2020

TEMA / Hot och våld

Hot och våld är vardag för socialtjänsten

År efter år utsätts socialtjänstens medarbetare för hot och våld. När egna åtgärder inte räcker till riktas ljuset mot de folkvalda. Så här svarar politikerna på Socionomens frågor om vad de gör, kan göra och vill göra för att stödja socialtjänsten.

Av: Fredrik Rubin

13 okt, 2020

13 okt, 2020

Under 2018 granskade Socionomen det hot och våld som riktas mot personal inom landets socialtjänst. Detta sedan var tredje anställd, i en nationell undersökning utförd av Novus på uppdrag av Akademikerförbundet SSR, uppgett att de utsatts för hot och våld de senaste två åren. Efter att ha begärt ut ett stort antal tillbudsrapporter och en sammanställning av samtliga tillbud i Malmö stad, kunde vi konstatera att socialtjänstens personal utsattes för hot och våld varannan dag.

Det handlade dels om hur klienter och klienters anhöriga hotade att halshugga personal och om hur anställda söktes upp utanför sina hem och på sociala medier. Kontor bombhotades och skadegörelsen var omfattande. Målet var tydligt och i grunden systemhotande – myndighetsbeslut skulle påverkas. Samma mönster vittnades det om från andra delar av landet.

När vi nu återvänder till ämnet är det för att få en fingervisning om huruvida situationen förändrats på något avgörande vis. Det korta svaret är nej. För även om antalet tillbudsrapporter är något färre, utsätts socialtjänstens medarbetare i Malmö för hot varannan eller var tredje dag. De får även föremål kastade mot sig och utsätts för våld och förföljelse. Bevittnar hur klienter har med knivar på möten och hängs ut på porrsidor. Mörkertalet antas vara stort.

Hotfulla sms till dotter

Flera tillbud sticker ut. Det handlar bland annat om hur en anställds dotter mottar hotfulla sms från en klient. ”Din mamma kommer önska att hon inte blev född när jag är färdig med dig”, står det bland annat. Ytterligare en klient söker upp en anställd i dennes hem och kräver att få komma in, först när polisen kommer till platsen försöker klienten fly men misslyckas.

I september 2019 förklarar en klient att det vore oklokt att pressa honom med orden ”sist jag var så här arg på någon högg jag av hans arm med en machete”. Samma månad faller krossat glas över anställda på ett socialkontor efter en smäll i receptionen. Medarbetarna uppfattar att de blir beskjutna av en upprörd klient, men det ska snart visa sig att smällen är ett resultat av att klienten i vredesmod hoppat in i en glasruta. Skottlossning får emellertid anställda vid socialtjänst Väster erfara i juni samma år, då en man skjuts ihjäl utanför socialkontoret. Flera anställda försöker rädda livet på mannen medan ytterligare kollegor ser mördaren fly.

Förekommer över hela landet

Incidenter är inget unikt för Malmö utan förekommer över hela landet. När Socionomen tidigare talat med chefer och medarbetare har det framgått att en lång rad trygghetsskapande åtgärder genomförts. Samtidigt har det riktats en vädjan till landets politiker om stöd. En vädjan som vi nu tar med oss i samtal med ansvariga politiker, däribland socialminister Lena Hallengren (S):

– Regeringen är väldigt tydlig med att vi inte accepterar hot och våld mot människor som arbetar i vår välfärd för att garantera oss andra trygghet, hjälp och stöd i svåra situationer. Personer som ibland kallas ’blåljuspersonal’ för vilka riksdagen nyligen beslutade om straffskärpning och starkare skydd mot våld och sabotage.

Ni har haft makten under fem år. Finns det skäl till självkritik?

- Det är klart att vi som politiker alltid är självkritiska och ställer du frågan om vi är nöjda, så är vi aldrig det. Den dagen då vi har en situation då vi inte behöver socialtjänsten så skulle jag vara nöjd, men jag tror inte att den dagen kommer.

Lena Hallengren betonar att arbetet med att stävja hot och våld riktat mot socialtjänsten är komplext. Dels handlar det om behovet av resurser för ytterligare personal. Socialtjänsten tilldelas därför ytterligare 150 miljoner kronor tänkt som statsbidrag till kommunerna. Socialministern förklarar också att de 34 förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten som riksdagen ställt sig bakom, stärker socialtjänstens förebyggande arbete. Samtidigt menar Lena Hallengren att Arbetsmiljöverkets rapporter visar att det kan skönjas en viss positiv utveckling, om än liten.

– Det visar på att vi måste hålla i och hålla ut. Att verkligen inse att det är ett långsiktigt arbete som måste genomföras för att förändra både inställningen till det arbete som socialtjänsten gör och hålla i för att få till stånd en attitydförändring.

Lyfter Malmö som positivt exempel

Trots de många tillbuden i Malmö, väljer Lena Hallengren att lyfta fram den socialdemokratiskt ledda staden som ett positivt exempel när det kommer till samarbetet mellan socialtjänst och polis.

– Deras otroligt nära samarbete ger oss på nationell nivå hela tiden information och kunskap om vad vi behöver göra för att underlätta och hjälpa de som arbetar och sliter på riktigt i Malmö. De som inte bara snackar.

Helena Nanne (M), andre vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö, är inte lika imponerad av utvecklingen i landet. Hon förklarar att moderaterna lagt förslag om att tillåta anonyma vittnen för att på så vis få fler att polisanmäla hot och våld, liksom hon anser det vara rimligt att ansvarig chef och inte den utsatta medarbetaren ska kunna stå för polisanmälningar. Samtidigt menar hon att responsen varit sval från andra partier när det kommer till att skärpa straffen för hot och våld mot socialsekreterare.

– Malmös socialtjänst uppmärksammades nyligen sedan en klient hade kommit hem till en socialsekreterare och hotat att skära halsen av en annan person om klienten inte fick ekonomiskt bistånd. Vid utbetalningar av ekonomiskt bistånd vill vi se en nolltolerans när det kommer till hot och våld. Ingen ska kunna hota sig till pengar, säger Helena Nanne.

Du menar att inga utbetalningar ska göras om hot framförs?

– Nej, när man går så långt att man söker upp en socialsekreterare och hotar att skära halsen av någon så anser inte jag att man har rätt till skattebetalarnas pengar.

Olika åsikter om bidragsstopp

Rose-Marie Carlsson (S) ordförande i socialnämnden i Malmö, är kritisk till Malmömoderatens förslag om att stoppa utbetalning av ekonomiskt bistånd. Hon ser även en risk med att förslaget om anonyma vittnen ska hota rättssäkerheten.

– Bistånd får man efter behov, inget annat. Hot mot socialsekreterare ska polisanmälas, men jag tänker på de psykiskt sjuka. Ska de drabbas ytterligare? Jag tycker inte det, vi ska ha de resurser som krävs för att kunna möta de här personerna, säger Rose-Marie Carlsson.

Även om Rose-Marie står bakom de lagskärpningar som en majoritet av riksdagens ledamöter kommit överens om, menar hon att fokus i svensk politik i högre grad bör ligga vid att styrka välfärdens kärna. Detta, menar hon, är den långsiktiga vägen fram till minskat hot och våld. Motsatsen är skattesänkningar som enligt Rose-Marie leder till mer kriminalitet då resurser tas från välfärden.

– Ekonomi har betydelse, i Malmö har vi tillfört ytterligare 50 miljoner riktat mot tidiga insatser mot barn och unga. Men hur de pengarna används styr förvaltningen över. Välfärden generellt behöver mer pengar överhuvudtaget, det gäller inte enbart socialtjänsten utan även sjukvården och psykiatrivården som jag är bekymrad över. Socialtjänsten möter klienter vars mående och beteende påverkas av en psykiatri som inte fungerar.

Utbredd hotbild bekräftas

Att utsattheten är stor runt om i landet bekräftar bland annat Nina Miskovsky (M), ordförande vid social resursnämnd i Göteborg. Även Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm stad berättar om en utbredd hotbild.

– Jag träffade stadsdelar och fackförbund när jag tillträdde för ett år sedan och förstod då att hot och våldsproblematiken var ganska omfattande. Men att det inte lyfts vare sig i stadens budgetar, eller i handlingsplanen som Stockholm har sedan några år tillbaka för att arbeta med just socialsekreterare och bidragsbedömares arbetssituation, säger Jan Jönsson.

Sedan dess har handlingsplanen kompletterats så att frågan om hot och våld förekommer under varje del. Samtidigt berättar Jan Jönsson om ytterligare ett möte som i närtid kommit att påverka stadens arbete i frågan.

– Jag blev nyligen uppmärksammad av Vision om att det finns enheter i staden där man inte aktivt uppmanar socialsekreterare och andra grupper att skriva in hot och våld incidenter i vårt system. Cheferna hade motiverat det genom att ’det där får man räkna med, det ingår i jobbet’, säger Jan Jönsson och fortsätter:

- Att anmäla är viktigt för vår kunskapsbas, för annars ser vi inte behovet och kan inte på högre nivå arbeta med frågorna. Vi skrev därför in det i Stockholms stads budget för 2020 att alla på chefsnivå är ansvariga för att kontinuerligt påminna och uppmuntra att man skriver in incidenter i det här systemet.

Inte långt ifrån stadshuset i Stockholm ligger riksdagshuset. Här förklarar moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall, att hon inte är särskilt imponerad av regeringens arbete för att stävja hot och våld.

– Jag upplever att vi har en regering som i mångt och mycket tappat kontrollen och det är vi oroliga över. Det är väl ingen hemlighet att vi moderater under lång tid kritiserat regeringen för att inte ta ansvar och komma med lösningar. I en situation då vi upplever att samhället dras itu och problemen eskalerar kring hot och våld mot de människor som arbetar i de samhällsviktiga funktionerna. Vi tycker inte att man är tillräckligt handlingskraftiga och vi tycker inte att man tillräckligt långtgående arbetar för att komma tillrätta med problematiken, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Vill se skärpta lagar

De 34 punkter som riksdagen ställt sig bakom räcker inte menar hon. Camilla Waltersson Grönvall förklarar att moderaterna vill lägga ett särskilt fokus på socialtjänstens specifika arbetssituation. Det handlar dels om lagskärpningar för att stävja hot och våld, men även om en ökad digitalisering för att frigöra resurser, minska personalomsättningen, satsa på ledarskapsutbildningar och att göra det enklare att bryta mot sekretessen.

– Socialtjänsten bör inte gömma sig bakom sekretess där det inte är befogat, utan istället sträva efter att samarbeta mellan socialtjänst och polis för att förebygga att unga personer inte faller in i kriminella miljöer. Sekretessen får inte vara ett hinder från att samarbeta över myndighetsgränserna, det finns absurda exempel där man inte kunnat hjälpa unga i tid för att sekretessen hindrat detta, säger Camilla Waltersson Grönwall.

Åter till socialministern vid socialdepartementet en kort promenad från riksdagshuset, där Lena Hallengren förklarar att Moderaterna och Sverigedemokraterna inte har svårt att instämma i varje straffskärpning som föreslås, men inte avsätter en krona för förebyggande arbete eller välfärden.

– Det är otroligt viktigt att vi har en välfärd som står upp när människor behöver den. Det går inte att tro att vi vänder en utveckling med ökade klyftor och segregation, som inte uppstår från ingenstans, utan pengar till välfärden. Det måste mötas av resurser, personal och dess kompetens och givetvis strängare straff.

 

LÄS MER: Knivbeväpnade klienter tillåts i Malmö

Läs även

Porträtt
20 jan, 2021

IVO-chefen: ”Det är klart att jag kan bli pers...

Sofia Wallström kommer lite sent och måste gå lite tidigt. Det är b...

Aktuellt
19 jan, 2021

Hunger försvårar jobbsökande

Mat är centralt i Stadsmissionens verksamhet. Innan man kan söka jo...

Socialtjänst – barn och familj
18 jan, 2021

Lagändring kan göra orosanmälningar sökbara

Professor positiv till förslaget: "Att det har kommit in flera anmälningar är relevant information".

Bostad
16 dec, 2020

Bidragstagare blir brickor i bostadspolitiskt spel

En del kommuner river hyreshus för att socialt utsatta inte ska fly...

Socialtjänst – ekonomiskt bistånd
14 dec, 2020

Frågan: Kommer pengarna före jul?

Före jul eller i mellandagarna? Vi har tagit reda på när klienter r...

Arbetsliv
14 dec, 2020

Ungas inträde på arbetsmarknaden fördröjs

Unga som ska ta steget ut i arbetslivet under pandemin får räkna med att det kommer ta längre tid för dem att bli etablerade på arbetsmarknaden.