Barn med annat modersmål än svenska och barn i socioekonomiskt utsatta familjer går inte i förskolan i samma utsträckning som andra barn.
Nu vidtar regeringen åtgärder som ska leda till att fler barn börjar förskolan och i en lagrådsremiss föreslås bland annat att kommuner ska ta kontakt med vårdnadshavarna till de barn som inte har en förskoleplats. En viktig åtgärd för att minska och motverka segregationen i samhället, enligt regeringen.
Kommunen ska informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola, och den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Barn som har bott i Sverige kort tid, eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid, ska erbjudas plats i en förskola även i de fall då vårdnadshavarna inte har sökt förskoleplats. Kommunerna ska också sträva efter att aktivt erbjuda plats till andra barn som har behov av förskola för sin språkutveckling.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) är positivt till förslaget och menar att det är angeläget att alla vårdnadshavare har kännedom om rätten till förskola, förskolans pedagogiska uppdrag och förskolans betydelse för barns utveckling och lärande, men kan i nuläget inte svara på vilken roll kommunernas socialtjänst kommer få.
– Skolverket har pekats ut som ansvarig myndighet för att ta fram vägledning för den uppsökande verksamheten. I betänkandet nämns socialtjänsten mest i form av att de ska informera om förskolans roll, men i praktiken är det väl svårt att se att det inte också kommer att påverka socialtjänsten, säger Joakim Höjer, pressekreterare på SKR.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på förskola som påbörjas efter den 1 juli 2023.
