Oro för att utsättas för näthat gör att en del undviker att ta ställning i olika samhällsfrågor på nätet. Tjejer undviker däremot oftare att ta ställning i samhällsfrågor på nätet än vad killar gör. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
LÄS MER >> Så bemöter du unga som uttrycker hatiska åsikter
Tjejer ser också näthat som ett större hot mot demokratin än vad killar gör. De tycker också i högre grad att samtalstonen i sociala medier är för hård medan killar i högre utsträckning anser att man måste tåla ett hårt språk online.
Däremot finns inga skillnader i utsatthet för näthat mellan tjejer och killar.
Både unga och äldre har samma bild av vilka samhällsfrågor som kan generera mest näthat, oftast rör det sig om etnicitet, diskriminering eller ämnen som immigration, integration och invandring. Men för de yngre handlar näthatet ofta också om sexuell orientering och jämställdhet.
– Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen och båda grupperna upplever att samtalsklimatet på nätet är för hårt. Däremot ser unga inte näthat som ett lika stort hot mot demokratin som vad äldre gör, säger Lena Nyberg.
Hela 66 procent av de unga upplever dock att samtalstonen är för hård på sociala medier, jämfört med 4 procent som tycker att den är för hård i vardagliga möten med andra.
MUCF:s rapport bygger på den enkätundersökning som även ligger till grund för rapporten ”Näthat i Sverige 2021”.
1 000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige intervjuades under juni och juli genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten visar att sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Oron för att utsättas för näthat får däremot konsekvenser och 66 procent svarar att oron gör att de undviker att ta ställning i samhällsfrågor.
