Jenny Palmqvist

Redaktör

5 okt 2021

5 okt 2021

Så bemöter du unga med hatiska åsikter

Foto: Getty Image

När barn och unga utrycker extrema åsikter är skam oftast den första känslan bland föräldrar och anhöriga. Här spelar Orostelefonen en viktig roll.

Jenny Palmqvist

Redaktör

5 okt 2021

5 okt 2021

En familj sitter vid middagsbordet, tonåringen är arg, irriterad och utrycker hatiska och extrema åsikter om exempelvis en folkgrupp. Den anhörige reagerar med oro eller kanske ilska när de hör de extrema åsikterna.

Men hur ska man egentligen bemöta en ung person med radikala och våldsbejakande idéer?

– Föräldrarna tycker det här är svårt att ta in och säger kanske: ”Så där får du inte säga” men det är oftast inte till någon hjälp, säger Linn Lindström, socionom och case manager för Rädda barnens Orostelefon, en nationell stödtelefon riktad till anhöriga och andra viktiga vuxna som erbjuder ett professionellt samtalsstöd utifrån ett barnrättsperspektiv i frågor som rör radikalisering och hatbudskap.

Genom att tysta barnet känner sig barnet eller den unga inte lyssnat på. I stället menar Linn att man ska försöka ställa frågor till ungdomen.

– Du vill ju förstå hur ditt barn tänker utan att hamna i en konflikt. Där är bemötandet avgörande och grunden till en bra relation, säger Linn Lindström.

Det här kan vara lättare sagt en gjort. De flesta anhöriga reagerar instinktivt och känner ofta skam eller ensamhet inför ungdomens extrema åsikter. Här kan Orostelefonen vara ett första stöd. Samtalen är helt anonyma och teamet som bemannar orostelefonen har expertkunskap i frågorna. Socionomer och andra yrkesverksamma som möter oroliga anhöriga bör också ha Orostelefonen i åtanke i mötet med en orolig förälder.

– Det kan vara bra att berätta för den anhöriga om att vi finns, att samtalen sker anonymt och att vi är ett första steg mot att bryta tabun. Anhörigstöd är det vi kan bidra med. Ofta har man efter samtal med oss fått till en bättre samtalston hemma. Först då kan man få till ett bra samtal med sin ungdom.

Rapporten ”Det svåra samtalet” som släpptes under september baseras på samtal till Orostelefonen om radikalisering med anhöriga, yrkesverksamma och andra viktiga vuxna under åren 2017-2020.

Utifrån hundratals samtal i 199 enskilda ärenden, där mer än hälften av ärendena rört barn och unga, belyser rapporten vikten av ett anhörigstöd i arbetet med att förebygga och motverka radikalisering hos barn och unga.

Linn vill dock poängtera att tonåren runt 13- till 21-årsåldern är en tid som ofta präglas av att vara radikal och ha ett svartvitt tänkande. Det är en del av ungas utforskande. Man vill ha en provokation, testa gränser och måste få känna att man får säga radikala saker. Men det finns saker man bör vara extra uppmärksam på. Som att barnet uppvisa stora beteendeförändringar, sluter sig, slutar med sina fritidsintressen eller uttrycker sig på ett vis som känns främmande för föräldern – beteenden som är vanligt förkommande när unga mår dåligt.

– Det finns inte jättemycket forskning kring de här frågorna, men den forskning som finns pekar på vikten av anhörigas stöd. Oftast har föräldern en bra magkänsla och vill bena i det. Vårt fokus är att integrera ett barnperspektiv i frågor som rör extrema åsikter, hatbudskap och radikalisering i den ungas vardag,  fortsätter Linn.

När orostelefonen startade 2017 fanns en tydlig indelning i kategorierna våldsbejakande vänsterextremism, våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande religiöst profilerad extremism. I dag har gränserna delvis suddats ut mellan olika miljöer och grupper och bilden är mer komplex.

– Exempelvis har vi sett att barn och unga groomas in i idéerna via spelplattformar. Det är en jätteutmaning men inte omöjlig att förebygga.

 

Vad är våldsbejakande extremism?

Orostelefonen är en stödtelefon i frågor som rör hatbudskap och radikalisering. Om du inte riktigt vet eller förstår vad våldsbejakande extremism är eller står för så är inte det konstigt. I korthet används begreppet för att beskriva rörelser, ideologier eller miljöer som är villiga till eller uppmuntrar till att använda våld för att skapa förändring i samhället.

5 tips på hur man kan samtala med en tonåring om har och extrema åsikter

1. Prata med ditt barn och ta dig tid att lyssna. Prata med dina barn och var den som tar initiativ till samtal. Fundera gärna kring förutsättningarna för ett avslappnat samtal med tonåringen. Om det blir svårpratat att sitta mitt emot varandra vid soffan eller köksbordet kan ni gå en promenad, åka bil eller göra någon aktivitet samtidigt som ni samtalar.

2. Fråga, lyssna och undvik att konfrontera. Ställ frågor för att förstå, inte för att tillrättavisa. ”Jag vill gärna förstå hur du tänker, kan du berätta mer?” Att vilja förstå varför ditt tonårsbarn känner som tonårsbarnet gör bygger förtroende, det innebär inte att du håller med. Kanske finns det viktig information i anledningarna till att tonårsbarnet börjat agera annorlunda. Fanns det någon utlösande faktor till att tonårsbarnet blivit mer extrem i sina åsikter? Finns det en oro bakom åsikterna eller saknar ditt tonårsbarn något viktigt i sitt liv?Försök undvika att hamna i konflikt. Ett mycket vanligt beteende när någon känner sig konfronterad eller attackerad är att denne försvarar och förstärker sina åsikter. Det vill säga, försök undvika att hamna i diskussioner som snarast går ut på att du som förälder läxar upp ditt barn. Det är lätt att bli upprörd och utbrista ”Du har fel!” eller ”Jag har inte uppfostrat dig till att tänka eller tycka så”. Men sannolikheten att ditt tonårsbarn vill prata med dig kommer inte att öka om tonårsbarnet blir dumförklarad eller överkörd, då finns det sannolikt andra som tonårsbarnet hellre vill dela sina åsikter med.

3. Bryt mönster. Om ni i ändå hamnar i konflikt, försök då att komma ihåg att bakom de aggressiva åsikterna finns fortfarande någon du bryr dig om. För att kunna prata om svåra saker krävs en ofta trygg relation. Backa bandet och börja arbeta på er relation i första hand. Bryt konfliktmönstret genom att istället göra någonting positivt tillsammans som kan stärka er relation. Kanske kan ni laga er favoritmat eller göra en utomhusaktivitet ihop som ni inte har gjort på länge.

4. Inkludera andra viktiga vuxna. I tonåren är det inte alltid ens föräldrar man helst vill prata med. Finns det andra viktiga vuxna i ditt tonårsbarns närhet som hen har förtroende för och kan prata med? En moster, en kompis pappa, kusin, lärare eller vän till familjen?

5. Glöm inte bort dig själv. Det är viktigt att även du som anhörig får stöd med att hantera din oro. Har du någon bekant eller vän som kan vara ett stöd? Om inte, ta hjälp utifrån. Ring oss på Orostelefonen så kan vi bolla ihop, det är gratis och du är anonym. Om du vill kan vi även undersöka vad det finns för vidare stöd där just du bor.

Källa:Det svåra samtalet

RÄDDA BARNENS OROSTELEFON

Rädda Barnens Orostelefon om radikalisering finansieras sedan 2020 av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och startade 2017.

 

 

Läs även

Aktuellt
27 okt 2021

SiS om rapporten: ”Inget bra svar på varför fl...

SiS tar kritiken som framkommer i Barnrättsbyråns rapport på stort ...

SiS
27 okt 2021

Avskiljning på SiS väcker känslor – likställs med våld

Fasthållning i upp emot 45 minuter och ökat antal avskiljningar av ...

Aktuellt
27 okt 2021

Socionomen nr 7: Tröst, verktyg och stort tema om i-...

En depression kan liknas vid en mörk skog vi måste gå igenom för at...

Näthat
26 okt 2021

Unga tjejer oroas mer av näthat än killarna

Åtta av tio unga undviker att ta ställning i samhällsfrågor på näte...

Sorg
26 okt 2021

”I dödens närhet blir livet viktigt”

Hur finner vi vägar mot en ny ljusare framtid efter pandemins många...

Socionomen
25 okt 2021

Socionomen nominerad till publishingpriset

Socionomen är nominerad till publishingpriset 2021 i kategorierna W...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.