För ett 20-tal år sedan började ungdomars alkoholkonsumtion förändras. Allt färre unga rapporterade att de hade druckit alkohol under det senaste året – och den här gången såg det inte ut att handla om de vanliga dipparna i statistiken. Det här verkade vara något nytt.
Resultaten från CAN:s nationella skolundersökning bland unga i årskurs nio och andra året i gymnasiet möttes med skepsis. Hade det begåtts något misstag? Var studierna gjorda på fel sätt?
Men så började det komma internationella studier som visade samma sak.
– Då fattade alla att okej, det är en trend vi ser. Men det var överraskande. Ingen hade förväntat sig det, säger Jukka Törrönen, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, som forskar om ungdomars livsstil.
Sedan dess har ungas alkoholkonsumtion fortsatt att minska. Under flera år har den legat stabilt på historiskt låga nivåer, och vid senaste CAN-undersökningen sjönk den ytterligare. 2000-talets siffra på drygt 80 procent niondeklassare som har druckit alkohol under det senaste året är nu nere på mindre än 40 procent.
Frågan är varför. Det finns inga tecken på att alkohol har ersatts av cannabis eller andra droger och det verkar inte som att unga sitter hemma och spelar dataspel i stället för att dricka alkohol. Forskarna ser inte heller att sociala medier är ett skäl till minskat drickande, tvärtom ger ökad användning av sociala medier en ökad sannolikhet för att vara storkonsument av alkohol.
Så vad handlar det om?
Det finns flera tänkbara förklaringar, enligt de forskare Socionomen talat med.
En kan vara att relationen mellan ungdomar och deras föräldrar tycks ha blivit bättre, samtidigt som föräldrakontrollen har ökat, säger Jukka Törrönen.
– I och med att relationen har blivit bättre tycker ungdomarna att det är helt okej att berätta för sina föräldrar var man är och vad man gör. Våra intervjuer visar också att ungdomar tycker om att göra saker tillsammans med föräldrarna, på ett sätt de inte gjorde förr. Föräldrar och ungdomar behandlar varandra mer som kompisar nu.
Det kan ses som positivt.
– Men det finns också saker som är problematiska. Till exempel verkar det som om unga inte har så mycket tid till spontant umgänge numera. De har inte tid att hänga tillsammans eftersom deras livsstil är så organiserad.
Det kan ha bidragit till att drickandet minskar. Men den organiserade livsstilen och det prestationsbaserade samhället vi lever i riskerar också att orsaka stress, ångest och depression. Samtidigt som ungas drickande har minskat har deras mentala hälsa försämrats. Men kopplingen är komplicerad, enligt Jukka Törrönen. Det går inte att dra slutsatsen att ungas mentala hälsa är sämre för att de dricker mindre alkohol.
– De känner stora förväntningar på sig och har börjat tänka att det inte är bra att dricka.
Prestationskraven kan också göra att det inte finns plats för alkohol.
– Unga kan ha sportaktiviteter, de jobbar kanske extra, de pluggar ofta mycket. De vill inte dricka, för då kommer de att förlora en eller två dagars pluggande, eller träning. Så en hypotes är att det minskade drickandet har ett samband med att de är mer medvetna om hälsan.
Någonting har också hänt med genusnormerna.
– Kopplingen mellan alkohol och maskulinitet är inte längre så stark. I dag kan killar visa sin maskulinitet på andra sätt än att dricka, till exempel genom gejming eller att vara bra på sport, säger Jukka Törrönen.
– Och unga tjejer vill inte överskrida gränser och dricka så mycket som förr, något som också är kopplat till säkerhet – dricker man för mycket kan man bli utsatt för moralism eller sexuella övergrepp. Tjejer tänker också på hur det kan se ut om de blir berusade och hamnar i sociala medier.
Det låter som om unga idag är väldigt – förståndiga?
– Ja, och det är också en hypotes, att de fungerar som vuxna ganska tidigt. Att de måste ta ansvar, reflektera, välja och börja tänka på sin framtid tidigt.
Det finns tecken som tyder på att det inte bara är när det gäller alkohol som unga är mer försiktiga.
– Tonåren innebär inte längre sex, drugs and rock’n roll, säger Jukka Törrönen.
En hel rad riskbeteenden minskar bland unga, berättar Jonas Raninen, alkoholforskare vid Karolinska institutet:
– De begår färre brott, rökningen minskar, skolket minskar, skolresultaten går upp. Och i engelskspråkiga länder har sexuellt riskbeteende minskat och det är inte lika vanligt att åka bil med en berusad förare.
I ett pågående forskningsprojekt, Futura01, följer Jonas Raninen och hans kollegor 5 500 ungdomar födda 2001. Hittills har man bland annat sett att dagens 17-åringar dricker som 15-åringar gjorde förr.
17 är det nya 15 – och att inte dricka har blivit det nya normala, konstaterar han.
– Tidigare, när det var en minoritet som inte drack, var det förknippat med sämre sociala relationer och sämre mående. Det ser vi inte nu, när det är mer normaliserat. Kanske behöver man inte längre känna sig avvikande om man inte dricker.
De unga själva då, vad anger de för skäl till att inte dricka?
Jonas Raninen och hans medarbetare har undersökt det. Omkring 5 500 ungdomar som gick i årskurs 9 år 2017 svarade på enkätfrågor om skäl till att inte dricka alkohol.
9 av 10 svarade att alkohol är farligt för hälsan, lika många svarade att deras föräldrar inte gillar att de dricker.
– Även de som drack alkohol svarade så, men de drack ändå, säger Jonas Raninen.
Begreppet harm avoidance, att vilja undvika något negativt, visade sig ha stor betydelse för dem som inte dricker.
– Det kan handla om att man inte gillar hur alkohol smakar, att man tycker att människor som dricker tappar kontrollen på ett obehagligt sätt eller att alkohol leder till en ökad risk för olyckor.
Religiösa skäl var också ganska utmärkande. Bland dem som svarat att de dricker alkohol kryssade 4,8 procent i rutan vid påståendet “Av religiösa skäl dricker jag inte alkohol”. Bland dem som svarat att de inte dricker alkohol kryssade 17,8 procent i samma ruta.
Birgitta Ander, lektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping, disputerade 2018 med sin avhandling ”Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?”.
– När jag frågade de som drack varför de gjorde det förstod de nästan inte frågan. Det var fullkomligt naturligt för dem att dricka, för i deras kompisgrupp drack man alkohol. Alla dricker ju, var deras perspektiv. Man skulle dricka, och bland deras kompisar var det helt okej, där fick man bli full och bete sig och göra bort sig.
Birgitta Ander tror att man kan få samma svar om man frågar de som inte dricker varför de inte gör det.
– De kan säkert svara ”Ja men mina kompisar dricker ju inte” – och då är alkohol inte något alternativ. Då är det inget som lockar.
Att dricka alkohol är inte inne bland ungdomar just nu, samtidigt som det blivit mer okej att umgås på andra sätt, är hennes slutsats.
Det är svårt att sia om vad ungas förändrade alkoholkonsumtion kan leda till, men man kan tänka sig att den kan få goda hälsoeffekter. Kanske kan den också bidra till att kopplingen till att utveckla alkoholberoende går ner, tror Jukka Törrönen. Och den minskande trenden kommer förmodligen hålla i sig, gissar han.
– Det kanske kan gå upp lite, men inte mycket.
Birgitta Ander tror att de som ännu inte dricker kan komma att göra det senare.
– Men det är ju bra att skjuta upp alkoholdebuten i så fall, säger hon.
Jonas Raninen lutar åt samma håll.
– Om jag skulle betta skulle jag säga nej, trenden kommer inte att hålla i sig. Det som går ner måste komma upp, och historiskt har man sett fluktuationer i drickandet – och det är ju inte en generation nykterister som växer upp nu, de börjar bara dricka senare än vad tidigare generationer har gjort.
Intresserad av att prenumerera? >>> Här finner du mer information
