Exposad: När barn utsätter andra barn för sexualbrott på nätet

– Vi såg en explosionsartad ökning av exposekonton i samband med pandemin. Man satt hemma mer vilket i sin tur ledde till att umgänget på sociala medier ökade, säger Mamadou Diallo.

Kortfattat visar resultatet av undersökningen att var sjätte flicka varit med om att deras intima bilder lagts upp på ett exposekonto. För pojkar och icke-binära rör det sig om en av tio. Sedan finns det också fejkade bilder som kopplats samman med barn. Där uppgav var fjärde flicka att de drabbats, för pojkarna en av sex och var tredje icke-binär.

– Sedan finns det också ett stort mörkertal. Alla verksamheter som arbetar med barn; skolor, fritidsgårdar med mera, vittnar om att det här förekommer men det är inte alltid man får veta när någon har blivit utsatt.

Personuppgifterna som läggs upp tillsammans med bilden eller filmen syftar till att hänga ut, eller exposa, den utsatte så mycket som möjligt. Det sker ofta genom så kallad taggning som på ett effektivt sätt kopplar samman materialet med personen och optimerar spridningseffekten till andra användare.

– Det läggs upp hur mycket känslig information som helst. Namn, hemstad, vart man bor, ålder, vilken skola man går i, vilken klass, och användarnamn på sociala medier-konton, säger Mamadou Diallo.

I huvudsak är det ett digitalt sätt för barn att trakassera och mobba andra barn, men det kan också handla om en form av hämnd – man börjar tjafsa med varandra och lyckas inte komma överens. Den ena har en privat bild på den andra och så lägger man ut den på ett exposekonto.

Kunskapen om vilka barn som exposar andra barn är begränsad men enligt Ecpat så finns det gemensamma nämnare. Ofta rör det sig om personer med ett högriskbeteende och dålig impulskontroll. Sett till könstillhörighet tycks fördelningen vara ganska jämn mellan pojkar och flickor, även om det är vanligare att pojkar pekas ut som förövare.

Vidden av den skada man orsakar tycks barnen över lag ha svårt att greppa.

– Vår upplevelse är att barnen är ganska omedvetna om konsekvenserna. Man förstår inte vilken spridningseffekt det kan få och vad det innebär för den som utsätts, säger Mamadou Diallo.

När en bild eller film väl har hamnat på nätet blir det oerhört svårt att kontrollera vart den tar vägen och rent omöjligt att veta hur många som laddat ner materialet eller tagit skärmdumpar. I vissa fall kan materialet läggas upp flera gånger i intervaller under långa tidsperioder, ibland i åratal. Det innebär att en person som exposats kan bli utsatt för samma övergrepp gång på gång, och aldrig riktigt ges möjlighet att gå vidare.

Sedan har vi också den uppenbara aspekten – att det är en brottslig handling att utan samtycke sprida intimt material på någon annan på nätet. En som regelbundet kommer i kontakt med barn som exposats är Susanna Pettersson, barnrättsjurist på Ecpat. Hon arbetar också med Ecpat Hotline som är en webbaserad anmälningssida där man tar emot tips på sexuella övergrepp och exploatering av barn.

Enligt Susanna Pettersson reflekteras inte de senaste årens ökade förekomst av exposekonton i rättsalen.

LÄS OCKSÅ >>> Nytt dataspel ska lära barn om deras rättigheter

– Barn som vänder sig till vår stödlinje vill oftast inte berätta för vuxenvärlden vad de har varit med om. De hör av sig till oss för att de kan vara anonyma. Det är en del av det hela, att utsattheten inte kommer till polisens kännedom.

– Sedan vet vi också att när det har anmälts till polisen så blir det ofta väldigt lågt prioriterat. Det är många som berättat att de har anmält flera gånger men att det har lagts ner.

Vad beror det på?

– Problemet är den svenska lagstiftningen. När det kommer till barnpornografibrott så definieras barn som en person under 18 år eller vars pubertetsutveckling inte är fullbordad.

Det sistnämnda handlar om det så kallade pubertetsutvecklingsrekvisitet. Det innebär att om man har gått igenom sin pubertet, vilket många barn som blivit exposade har gjort, så kan förövaren inte dömas för barnpornografibrott.

– När det handlar om att sprida sånt här material så spelar det alltså ingen roll om man vet att personen på bilden är under 18 år, om personen gått igenom sin pubertet vill säga, säger Susanna Pettersson.

Detta är något som Sverige har fått kritik för av FN:s barnrättskommitté eftersom det strider mot barnkonventionen. Enligt den har alla barn, oavsett pubertetsutveckling, rätt till skydd mot sexuell exploatering. Detta kan även ses mot bakgrund av att barnkonventionen sedan januari 2020 är del av svensk lag.

– Det som man däremot kan dömas för är olaga integritetsintrång som är ett mindre allvarligt brott och mycket mindre prioriterat, säger Susanna Pettersson.

Andra brottsrubriceringar som förekommit i sammanhanget är förtal och olaga hot.

Anser ni på Ecpat att det behövs lagändringar?

– Ja, vi anser att pubertetsutvecklingsrekvisitet måste bort. Då skulle den här typen av brott landa hos nationella eller regionala it-brottscenter där det finns specialister som jobbar med just sexualbrott mot barn på nätet.

I de fall då förövaren är under 15 år, det vill säga under straffmyndighetsålder, faller ärendena under socialtjänstens ansvar.

Förutom den juridiska aspekten så finns det också andra delar som är av stor vikt för de barn som drabbas. Går det till exempel att få bort intimt material från nätet när det väl har hamnat där? Svaret är både ja och nej.

– Vi kan kontakta företagen som äger plattformarna och be dem att ta bort intimt material, och får då i regel en återkoppling inom 24 timmar om det är möjligt, säger Mamadou Diallo.

Han förklarar att olika sociala medieplattformar är olika enkla att samarbeta med. Särskilt svårt kan det vara om materialet är publicerat bakom ett låst konto men även där kan det finnas möjlighet att få bort bilden eller filmen.

LÄS OCKSÅ >>> Orosanmälningar om barn som far illa ökar: ”Kränkningar i sociala medier lyfts fram”

Ecpat har även egna medel att ta till för att hjälpa barn att få bort material från nätet, till exempel en nedtagningsfunktion som kan leta upp bilder på nätet och få bort dem. Verktyget heter Arachnid, ett webbaserat sökverktyg som används av det globala initiativet Project Arachnid. Det startades 2017 av Canadian Centre for Child Protection, som Ecpat Sverige varit en del av sedan 2018.

Vad verktyget konkret gör är att leta upp olagliga bilder på nätet, inte bara när de publicerats för första gången utan även om de skulle kopieras och dyka upp igen. När Arachnid hittar materialet skickas ett meddelande till den berörda plattformen med en uppmaning om att det ska tas bort.

Sedan starten 2017 har Project Arachnid fått bort sex miljoner bilder och filmer av sexuellt utnyttjande av barn på nätet, varav 1,3 miljoner med hjälp från Ecpat Sverige.

Samtidigt anser Ecpat att plattformarna inte agerar tillräckligt kraftfullt för att minska antalet exposekonton eller förhindra att barn utsätts för övergrepp. Faktum är att plattformarna ibland agerar precis tvärtom eftersom algoritmerna tenderar att tipsa unga om att följa konton som är exposekonton.

I slutdiskussionen av Nude på nätet adresserar även Ecpat de äldre generationerna över lag: ”Vill vuxenvärlden att barnen ska ta frågan på allvar är det viktigt att vi visar att vi gör det”.