Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Studie sätter fokus på sexuell hälsa för könsstympade

Genrebild. Foto: Pixabay

Många gynekologer är negativa till klitorisrekonstruktion som väg till bättre sexuell hälsa.

Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle.

I Sverige har kirurgi och vård till könsstympade kvinnor hittills handlat främst om infibulationer, där kvinnor som sytts ihop måste öppnas för att kunna få barn eller ha sex.

– Det har inte varit så mycket fokus på sexualitet eller sexuell hälsa och det vill vi lyfta fram nu, säger Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressuttalande.

I studien djupintervjuas åtta gynekologer. De deltagande gynekologerna utför inte klitorisrekonstruktioner men flera av dem utför andra kirurgiska ingrepp och har erfarenhet av patientgruppen.

- Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Studien visar att gynekologerna generellt sett är negativa till rekonstruktion av klitoris. En del av dem anser att könsstympning inte påverkar den sexuella förmågan i så stor grad, andra är mera skeptiska till att klitorisrekonstruktion kan förbättra den sexuella hälsan, och anser istället att det handlar om ett psykologiskt problem som kan lösas genom samtal.

– Uppfattningen är att kvinnorna påverkats av diskursen att de är stympade, att de ser sig som offer och därför relaterar sina problem till detta, säger Malin Jordal, och påpekar:

– Läkaren blir den som vet bäst och kvinnornas egna känslor och åsikter spelar då inte så stor roll.

Enligt Malin Jordal visar intervjuer med de kvinnor som vill genomgå en klitorisrekonstruktion att det inte bara handlar om en förbättrad sexualitet, utan också om en önskan att känna sig bättre och se mer normal ut. Många kvinnor ser operationen som ett sätt att resa sig och komma ifrån sin offeridentitet.

– Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Samtidigt är det viktigt, menar Malin Jordal, att inte stigmatisera de kvinnor som har utsatts för könsstympning. Hon vill inte bidra till att fler kvinnor känner att de måste genomgå kirurgi. Däremot vill hon att kvinnornas röster ska höras och att de kvinnor som önskar klitorisrekonstruktion får bästa möjliga bakgrundskunskap, så att de blir medvetna om att upplevelsen efter operationen skiljer sig åt; att vissa kvinnor upplever resultatet positivt medan andra inte gör det, och att vissa upplever det positivt på några områden men inte alla.

Studien är en av få som har gjorts i Sverige kring ämnet klitorisrekonstruktion.

Läs även

Arbetsmiljö
24 feb 2021

Chefer slits mellan administration och utveckling

En ny rapport visar att socialchefer ofta upplever slitningar mella...

Arbetsmiljö
24 feb 2021

”Försök sätta en gräns för de egna kraven”

I en ny studie lyfts bland annat hälsorisker med jobb som ställer h...

Böcker
23 feb 2021

Han skriver deckare om socialtjänsten

I socionomen Jeremiah Karlssons thrillers är det inte mord som ska ...

Psykoterapi
22 feb 2021

Ny studie: Psykoterapi ger god långtidseffekt mot panikångest

Fortsatt tydlig förbättring för 70 procent efter två år.

samhälle
19 feb 2021

Radiotips: Minne av Lars Norén

Lars Norén om det sociala samhället, intervjuad av chefredaktör Len...

Socialtjänst – barn och familj
18 feb 2021

Bildreportage: En kväll på fältet

Fältassistenterna når framgång genom att skapa goda relationer.