Genrebild. Foto: Pixabay

Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Studie sätter fokus på sexuell hälsa för könsstympade

Genrebild. Foto: Pixabay

Många gynekologer är negativa till klitorisrekonstruktion som väg till bättre sexuell hälsa.

Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle.

I Sverige har kirurgi och vård till könsstympade kvinnor hittills handlat främst om infibulationer, där kvinnor som sytts ihop måste öppnas för att kunna få barn eller ha sex.

– Det har inte varit så mycket fokus på sexualitet eller sexuell hälsa och det vill vi lyfta fram nu, säger Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressuttalande.

I studien djupintervjuas åtta gynekologer. De deltagande gynekologerna utför inte klitorisrekonstruktioner men flera av dem utför andra kirurgiska ingrepp och har erfarenhet av patientgruppen.

- Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Studien visar att gynekologerna generellt sett är negativa till rekonstruktion av klitoris. En del av dem anser att könsstympning inte påverkar den sexuella förmågan i så stor grad, andra är mera skeptiska till att klitorisrekonstruktion kan förbättra den sexuella hälsan, och anser istället att det handlar om ett psykologiskt problem som kan lösas genom samtal.

– Uppfattningen är att kvinnorna påverkats av diskursen att de är stympade, att de ser sig som offer och därför relaterar sina problem till detta, säger Malin Jordal, och påpekar:

– Läkaren blir den som vet bäst och kvinnornas egna känslor och åsikter spelar då inte så stor roll.

Enligt Malin Jordal visar intervjuer med de kvinnor som vill genomgå en klitorisrekonstruktion att det inte bara handlar om en förbättrad sexualitet, utan också om en önskan att känna sig bättre och se mer normal ut. Många kvinnor ser operationen som ett sätt att resa sig och komma ifrån sin offeridentitet.

– Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Samtidigt är det viktigt, menar Malin Jordal, att inte stigmatisera de kvinnor som har utsatts för könsstympning. Hon vill inte bidra till att fler kvinnor känner att de måste genomgå kirurgi. Däremot vill hon att kvinnornas röster ska höras och att de kvinnor som önskar klitorisrekonstruktion får bästa möjliga bakgrundskunskap, så att de blir medvetna om att upplevelsen efter operationen skiljer sig åt; att vissa kvinnor upplever resultatet positivt medan andra inte gör det, och att vissa upplever det positivt på några områden men inte alla.

Studien är en av få som har gjorts i Sverige kring ämnet klitorisrekonstruktion.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Forskning
1 feb 2023

Studenter blottlägger allvarliga brister på strukturell nivå inom LSS-omsorgen

Irelis Martinez Valdes och Sofia Röhr har i sitt examensarbete unde...

Nyheter
1 feb 2023

Samsjuklighetsutredningen överlämnad till regeringen – här är några av förslagen

Slutbetänkandet av Samsjuklighetsutredningen har lämnats över till ...

Läs även

Aktuellt
20 jan 2023

Filmtips: Prisad samhällskritisk kriminalthriller om jakten på iransk ”spindelmördare”

En generationsöverskridande historia om relationen mellan en flicka...

Aktuellt
12 jan 2023

6 reportage från året som gått – det här blev mest läst under 2022

2022 bjöd på mycket för Socionomen att bevaka, både inom psykoterap...

Aktuellt
29 dec 2022

Röda dagar 2023 – så maxar du ledigheten

Äntligen! Efter tre så kallade arbetsgivarår på raken blir 2023 bet...

Aktuellt
27 dec 2022

Socionomen bjuder på läsning under julledigheten – tre utvalda artiklar här

För många innebär slutet av december tid för ledighet och vila. Då ...

Aktuellt
7 dec 2022

Dilemmat: När föräldrar misstänks slå sina barn men inte vill erkänna – hur hjälper man barnet?

Hur gör man om man misstänker att ett barn blir utsatt för våld hem...

Aktuellt
2 dec 2022

Filmtips: 20-årskrönika om ensamstående tvåbarnsmamma i Paris förorter

En rörande skildring om en ensamstående mamma och hennes två söner ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.