Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Studie sätter fokus på sexuell hälsa för könsstympade

Genrebild. Foto: Pixabay

Många gynekologer är negativa till klitorisrekonstruktion som väg till bättre sexuell hälsa.

Anna Falk

16 feb 2021

16 feb 2021

Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle.

I Sverige har kirurgi och vård till könsstympade kvinnor hittills handlat främst om infibulationer, där kvinnor som sytts ihop måste öppnas för att kunna få barn eller ha sex.

– Det har inte varit så mycket fokus på sexualitet eller sexuell hälsa och det vill vi lyfta fram nu, säger Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressuttalande.

I studien djupintervjuas åtta gynekologer. De deltagande gynekologerna utför inte klitorisrekonstruktioner men flera av dem utför andra kirurgiska ingrepp och har erfarenhet av patientgruppen.

- Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Studien visar att gynekologerna generellt sett är negativa till rekonstruktion av klitoris. En del av dem anser att könsstympning inte påverkar den sexuella förmågan i så stor grad, andra är mera skeptiska till att klitorisrekonstruktion kan förbättra den sexuella hälsan, och anser istället att det handlar om ett psykologiskt problem som kan lösas genom samtal.

– Uppfattningen är att kvinnorna påverkats av diskursen att de är stympade, att de ser sig som offer och därför relaterar sina problem till detta, säger Malin Jordal, och påpekar:

– Läkaren blir den som vet bäst och kvinnornas egna känslor och åsikter spelar då inte så stor roll.

Enligt Malin Jordal visar intervjuer med de kvinnor som vill genomgå en klitorisrekonstruktion att det inte bara handlar om en förbättrad sexualitet, utan också om en önskan att känna sig bättre och se mer normal ut. Många kvinnor ser operationen som ett sätt att resa sig och komma ifrån sin offeridentitet.

– Man ger ju ändå bröstrekonstruktioner efter cancer för att kvinnor skall få känna sig hela, det är något man tar för givet. För mig är det självklart att vi ska hjälpa också dem som vill det här.

Samtidigt är det viktigt, menar Malin Jordal, att inte stigmatisera de kvinnor som har utsatts för könsstympning. Hon vill inte bidra till att fler kvinnor känner att de måste genomgå kirurgi. Däremot vill hon att kvinnornas röster ska höras och att de kvinnor som önskar klitorisrekonstruktion får bästa möjliga bakgrundskunskap, så att de blir medvetna om att upplevelsen efter operationen skiljer sig åt; att vissa kvinnor upplever resultatet positivt medan andra inte gör det, och att vissa upplever det positivt på några områden men inte alla.

Studien är en av få som har gjorts i Sverige kring ämnet klitorisrekonstruktion.

Läs även

Pandemin
7 maj 2021

Pandemin har gjort svenskarna mer ojämställda

Gamla mönster av ojämställdhet har förstärkts under coronapandemin....

Expertfrågan
6 maj 2021

Läsarfråga: Hur hjälper jag demens- sjuk som far illa?

Anna Dunér, expert i socialt arbete, reder ut en komplex situation ...

Våld i nära relation
6 maj 2021

Fortsatt studie av barnaga: ”Viktig del i att ...

Allmänna barnhuset får fortsatt uppdrag av regeringen att undersöka...

Aktuellt
4 maj 2021

250 miljoner extra till sociala insatser

En mer offensiv socialtjänst och en tydligare koppling mellan prakt...

Arbetsmiljö
4 maj 2021

Sämre hälsa för hemarbetarna under pandemin

Har du gått upp i vikt och fått sämre flås senaste året? Då är du i...

Porträtt
3 maj 2021

”Vi vill förändra de områden vi kommer ifrån”

Tre före detta kriminella utbildade om sig till socionomer för att ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.