Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Så mår häktade barn i Sverige

Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.

Måendet hos cirka 1300 barn och unga som suttit häktade har kartlagts i en ny studie. En övervägande majoritet av dem led av både psykisk ohälsa och problem med narkotikamissbruk.

Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Att Sverige placerar barn och ungdomar under 21 år i häkte i väntan på domstolsförhandlingar är något som återkommande kritiseras, både i Sverige och världen.

Kriminalvården är ytterst ansvarig för att minska de skadeverkningar som en häktning kan ha, samtidigt saknas det kunskap om häktade barn och unga i Sverige. Kriminalvården har därför låtit genomföra en studie och har under ett år samlat in data i syfte att fördjupa kunskapen om dessa barn och ungdomar.

LÄS OCKSÅ >> Överfulla anstalter – ger det en Kriminalvård utan vård?

Forskarnas kartläggning omfattar samtliga barn och ungdomar under 21 som häktades mellan den 1 september 2019 och 31 augusti 2020. Sammanlagt rör det sig om drygt 1 300 häktningar och 1229 unika individer.

Studien visar att det är en heterogen grupp med olika bakgrund och erfarenheter. Men några gemensamma faktorer är att många tidigt blivit lagförda för brottslighet och har problem med narkotikamissbruk och psykisk ohälsa.

– Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, säger Charlotta Lindell på Kriminalvårdens forskningsenhet som tillsammans med som Marcus Dynevall och Emeli Lönnqvist, skrivit rapporten,

När man studerat data har två samband identifieras beträffande händelser under häktestiden.

Det ena visar att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap. Det andra sambandet visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning, säger Charlotte Lindell i ett uttalande.

Vilhelm Grevik, chef för Kriminalvårdens enhet för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte, kommenterar också studien i ett pressutlåtande:

– Den bekräftar en del vi visste sedan tidigare och en del vi trodde oss veta. Men den kastar också nytt ljus över vissa områden som vi särskilt behöver uppmärksamma i det fortsatta utvecklingsarbetet avseende häktesverksamheten.

Forskningsrapporten med namnet Kartläggning av häktade barn och ungdomar i Sverige 2019–2020 finns på Kriminalvårdens hemsida.

Läs även

Socialtjänst – barn och familj
23 maj 2022

Föräldrar nobbar stödinsatser från socialtjänsten

Förtroendet för socialtjänsten är lågt, liksom kunskapen om vad soc...

Porträtt
23 maj 2022

Socialchefen och gisslandramat i Kalix

När Kalix kommun utsattes för en ransomware-­attack strax före jul ...

Familjehem
23 maj 2022

Komplext pussel att matcha barn med rätt familjehem

Antalet ­företag som erbjuder familjehem har aldrig varit större. V...

Missbruksvård
23 maj 2022

Samsjuklighetsutredningens förslag stöper om hela be...

Om förslagen i Samsjuklighetsutredningen går ­igenom innebär det en...

Nöje
20 maj 2022

Utvalt: Tre aktuella filmer för socionomer

En av vårens finaste filmpassager hittar ni i Somalias första Oscar...

Dilemmat
18 maj 2022

Att hantera våldsärenden när vårdnadshavaren vägrar

Våldsärenden hamnar ofta i en gråzon när vårdnadshavaren inte samty...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.