Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.

Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Så mår häktade barn i Sverige

Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.

Måendet hos cirka 1300 barn och unga som suttit häktade har kartlagts i en ny studie. En övervägande majoritet av dem led av både psykisk ohälsa och problem med narkotikamissbruk.

Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Att Sverige placerar barn och ungdomar under 21 år i häkte i väntan på domstolsförhandlingar är något som återkommande kritiseras, både i Sverige och världen.

Kriminalvården är ytterst ansvarig för att minska de skadeverkningar som en häktning kan ha, samtidigt saknas det kunskap om häktade barn och unga i Sverige. Kriminalvården har därför låtit genomföra en studie och har under ett år samlat in data i syfte att fördjupa kunskapen om dessa barn och ungdomar.

LÄS OCKSÅ >> Överfulla anstalter – ger det en Kriminalvård utan vård?

Forskarnas kartläggning omfattar samtliga barn och ungdomar under 21 som häktades mellan den 1 september 2019 och 31 augusti 2020. Sammanlagt rör det sig om drygt 1 300 häktningar och 1229 unika individer.

Studien visar att det är en heterogen grupp med olika bakgrund och erfarenheter. Men några gemensamma faktorer är att många tidigt blivit lagförda för brottslighet och har problem med narkotikamissbruk och psykisk ohälsa.

– Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, säger Charlotta Lindell på Kriminalvårdens forskningsenhet som tillsammans med som Marcus Dynevall och Emeli Lönnqvist, skrivit rapporten,

När man studerat data har två samband identifieras beträffande händelser under häktestiden.

Det ena visar att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap. Det andra sambandet visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning, säger Charlotte Lindell i ett uttalande.

Vilhelm Grevik, chef för Kriminalvårdens enhet för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte, kommenterar också studien i ett pressutlåtande:

– Den bekräftar en del vi visste sedan tidigare och en del vi trodde oss veta. Men den kastar också nytt ljus över vissa områden som vi särskilt behöver uppmärksamma i det fortsatta utvecklingsarbetet avseende häktesverksamheten.

Forskningsrapporten med namnet Kartläggning av häktade barn och ungdomar i Sverige 2019–2020 finns på Kriminalvårdens hemsida.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Krönika
23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad de...

Socialt arbete
22 sep 2022

Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Ett Sverige märkt av social orättvisa, klassklyftor och fattigdom, ...

Läs även

Aktuellt
16 sep 2022

Historisk odyssé om solidaritet och ny teater på Unga Klara – flera helgtips för socionomer här

För bokmalen – en djupdykning i solidaritetens historia, som blivit...

Aktuellt
7 sep 2022

Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård

Det är mer regel än undantag att unga som omhändertagits av samhäll...

Aktuellt
1 sep 2022

Ny rapport lyfter barns röster om gängkriminalitet

I en ny rapport som Bris har presenterat vill man lyfta barn och un...

Aktuellt
31 aug 2022

Val 2022: Så vill partierna stoppa rekryteringen till gängen

Socionomen har frågat riksdagspartierna hur de vill stoppa rekryter...

Aktuellt
18 aug 2022

Tips inför helgen – tre nya filmer för socionomer

En kärlekshyllande och verklighetsbaserad opposites attract-histori...

Aktuellt
16 aug 2022

Fokus på relationen mellan förövare och brottsoffer i Rognebys nya krimroman

Vad händer när brottsoffer och förövare möts för att prata om brott...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.