Så mår häktade barn i Sverige

Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.
Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.

Måendet hos cirka 1300 barn och unga som suttit häktade har kartlagts i en ny studie. En övervägande majoritet av dem led av både psykisk ohälsa och problem med narkotikamissbruk.

Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Att Sverige placerar barn och ungdomar under 21 år i häkte i väntan på domstolsförhandlingar är något som återkommande kritiseras, både i Sverige och världen.

Kriminalvården är ytterst ansvarig för att minska de skadeverkningar som en häktning kan ha, samtidigt saknas det kunskap om häktade barn och unga i Sverige. Kriminalvården har därför låtit genomföra en studie och har under ett år samlat in data i syfte att fördjupa kunskapen om dessa barn och ungdomar.

LÄS OCKSÅ >> Överfulla anstalter – ger det en Kriminalvård utan vård?

Forskarnas kartläggning omfattar samtliga barn och ungdomar under 21 som häktades mellan den 1 september 2019 och 31 augusti 2020. Sammanlagt rör det sig om drygt 1 300 häktningar och 1229 unika individer.

Studien visar att det är en heterogen grupp med olika bakgrund och erfarenheter. Men några gemensamma faktorer är att många tidigt blivit lagförda för brottslighet och har problem med narkotikamissbruk och psykisk ohälsa.

– Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, säger Charlotta Lindell på Kriminalvårdens forskningsenhet som tillsammans med som Marcus Dynevall och Emeli Lönnqvist, skrivit rapporten,

När man studerat data har två samband identifieras beträffande händelser under häktestiden.

Det ena visar att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap. Det andra sambandet visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning, säger Charlotte Lindell i ett uttalande.

Vilhelm Grevik, chef för Kriminalvårdens enhet för verksamhetsutveckling i anstalt och häkte, kommenterar också studien i ett pressutlåtande:

– Den bekräftar en del vi visste sedan tidigare och en del vi trodde oss veta. Men den kastar också nytt ljus över vissa områden som vi särskilt behöver uppmärksamma i det fortsatta utvecklingsarbetet avseende häktesverksamheten.

Forskningsrapporten med namnet Kartläggning av häktade barn och ungdomar i Sverige 2019–2020 finns på Kriminalvårdens hemsida.

Socionomen

4 maj 2022

4 maj 2022

Läs mer

Debatt
5 feb 2025

"Finns det inga visselblåsare bland socialarbetarna?"

Åtta skribenter med egna erfarenheter av utsatthet reagerar starkt ...

Aktuellt
4 feb 2025

Boktips: Drabbande anhörigperspektiv på uppmärksammat mord

Socionomen tipsar om Mona: En mamma, ett mord och en dotter.

Verktyg
4 feb 2025

"Myndigheterna har resurserna, civilsamhället har relationerna"

Det finns mycket att lära från civilsamhället i arbetet med unga av...

Läs även

Aktuellt
4 feb 2025

Boktips: Drabbande anhörigperspektiv på uppmärksammat mord

Socionomen tipsar om Mona: En mamma, ett mord och en dotter.

Aktuellt
24 jan 2025

Filmtips: Engagerande och intressant i tyska succéfilmen "Lärarrummet"

En lärare slits mellan sin egen ambition som lärare och påtryckning...

Aktuellt
20 jan 2025

IVO om långa väntetider på stödinsatser: "Oroande att det inte blir bättre"

För femte året i rad larmar IVO om långa väntetider på ­stödinsatse...

Aktuellt
16 jan 2025

Många blir utan pengar – trots att de har rätt till stöd

Allt fler lever i ekonomisk utsatthet samtidigt som utbetalningarna...

Aktuellt
15 jan 2025

Nya boken Lillebror skildrar människorna som hamnar i korselden mellan gängen

Författaren: "I många böcker om gängkriminalitet missar man hu...

Aktuellt
7 jan 2025

Boktips: Författarduo lägger pussel om välfärdens sinande resurser

Vad ligger bakom nedskärningarna inom svensk välfärd? Niklas Alterm...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.