”Samtliga beskriver att de inte är lika trötta, att de har mer energi och utifrån det känner en större arbetsglädje.”
Så beskrev dåvarande enhetschef på barn och unga, Emelie Norgren, utfallet av det pilotprojekt som man i Kristinehamns kommun sjösatte under 2023. Projektet gick i korthet ut på att man erbjöd medarbetarna på enheten arbetstidsförkortning – tio timmar mindre på jobbet i veckan, men med samma lön och arbetsuppgifter. Socionomen skrev om projektet under hösten 2023.
Bakgrunden till projektet var att göra arbetsplatsen, som i grunden bedömdes som stabil och välmående, ännu mer attraktiv.
”Vi är en pendlingskommun där många av våra medarbetare bor i Karlstad. Vi har också universitetet i Karlstad där socionomprogrammet finns, vilket gör att många socionomer kommer hit efter sin studietid”, sa Emelie Norgren.
Projektet pågick fram till våren 2024 och har sedan dess utvärderats. Emelie Norgren har från sitt håll gått vidare till andra arbetsuppgifter inom kommunen och är i dag processchef på arbete, kompetens och välfärdsförvaltningen.
Nu är frågorna flera: Hur har arbetet gått, vad har utvärderingarna gett och kommer man fortsätta erbjuda arbetstidsförkortning till medarbetarna?
Socionomen tog kontakt med Jessica Hummel, enhetschef på familjeenheten, för att undersöka hur läget ser ut just nu. För tillfället erbjuder man inte arbetstidsförkortning till medarbetarna, förklarar hon – men viljan finns.
– Arbetsgivarens förslag är att fortsätta med projektet utifrån att det gett positiva effekter på det sätt som önskats, men det behöver utvärderas i ett större sammanhang i kommunen, säger hon.
Det arbetet står för tillfället still. Anledningen, förklarar Jessica Hummel, är personalrelaterat.
– Från det att projektet löpte ut har det saknats personal på viktiga funktioner, så som HR-chef och kommundirektör.
Går det att säga något om vilka frågetecken som finns i det större sammanhanget?
– Det är en större fråga för Kristinehamns kommun som arbetsgivare då detta är en politisk fråga som förs i hela Sverige just nu, och därför behöver vi göra en uppföljning som ses ur ett större sammanhang än bara vår enhet.
De utvärderingar man hittills gjort har visat att projektet setts som positivt både hos medarbetare och ledning, och att man som sagt önskar en fortsättning.
– Det vi såg under projektet var att frånvaron kopplad till sjukskrivning minskade, arbetsglädjen och återhämtningen påverkades positivt och arbetet höll fortsatt hög kvalitet trots att handläggarna hanterade samma arbetsmängd på mindre tid per vecka, säger Jessica Hummel.
Fler Så gick det sen-reportage finner du här:
