Jenny Palmqvist

25 aug 2021

Pricilla Du Preez

Foto

25 aug 2021

25 aug 2021

Ökat tryck på landets kvinnojourer när restriktionerna lättar

Trycket på landets kvinnojourer har ökat senaste tiden.

Flera av landets kvinnojourer larmar om att samtalen till stödlinjerna ökat. Samtidigt placeras allt färre på skyddat boende.

Jenny Palmqvist

25 aug 2021

Pricilla Du Preez

Foto

25 aug 2021

25 aug 2021

Anledningen till ökningen tros vara att corona-restriktionerna lättat, vilket gör att utsatta kvinnor inte är isolerade i hemmet i samma utsträckning.

Som Socionomen tidigare skrivit finns ingen tillgänglig forskning över hur nedstängningen påverkat samhällets mest sårbara grupper. Men flera kvinnojourer vittnade tidigt om ett ökat tryck, medan andra fick betydligt färre samtal.

LÄS MER >> TEMA: Våld i nära relationer 

LÄS MER: Så arbetar kommunerna för att förhindra relationsvåld

Under sommaren har dock trenden varit tydlig. Trycket på landets kvinnojourer har ökat, samtidigt som allt färre placeras på skyddat boende. Enligt en rapport från Stockholm stads socialtjänst beviljades  20 procent färre kvinnor skyddat boende år 2020  jämfört med 2019.

Även riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Roks, har fått indikationer på att söktrycket ökar nu när pandemin lättar och har skickat ut en enkät till sina jourer för att få en lägesbild.  Våldet verkar också ha blivit grövre.

– Kvinnorna som kommer till jouren kan ha en trassligare situation och en större utsatthet. Vi tror att det har att göra med att man har väntat längre än normalt på att kontakta en jour eller söka samhällets stöd, säger Jenny Westerstrand, ordförande Roks i en intervju med TV4.

Det är socialtjänsten som fattar beslut om placeringar i skyddat boende för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i hemmet. Kvinnojouren fungerar i sin tur som ett bollplank för socialtjänsten. Dels i dialogen i samband med placeringar, dels i frågan om hur socialtjänstens personal kan och bör tänka och arbeta.

I början av pandemin mobiliserade landets kvinnojourer om för att utöka sin tillgänglighet med chatt och jourverksamhet, samtidigt som man förändrade säkerhetstänket. Restriktioner och hemarbete gjorde att många kvinnor blev fast i hemmet tillsammans med sina förövare. Och om man måste ringa hemifrån kanske förövaren fanns nära.  Det gjorde att kvinnojourerna även fick ändra samtalens karaktär.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Ledare
9 dec 2022

Nya numret av Socionomen ute – fokus på Bostad först, nya ärkebiskopen och mycket mer

Hur har det fungerat med Bostad först i Sverige, vilka utmaningar h...

Tema
9 dec 2022

Henrik och Maria motverkar vräkningar och hemlöshet genom samarbete och förtroende

Borlänges boendesamordnare Henrik Korvanen och Maria Örnlind arbeta...

Läs även

Aktuellt
7 dec 2022

Dilemmat: När föräldrar misstänks slå sina barn men inte vill erkänna – hur hjälper man barnet?

Hur gör man om man misstänker att ett barn blir utsatt för våld hem...

Aktuellt
2 dec 2022

Filmtips: 20-årskrönika om ensamstående tvåbarnsmamma i Paris förorter

En rörande skildring om en ensamstående mamma och hennes två söner ...

Aktuellt
24 nov 2022

Fint betyg för Socionomdagarna 2022: ”Angeläget, variationsrikt och roligt”

Positiva tongångar när årets upplaga av Socionomdagarna summeras. S...

Aktuellt
21 nov 2022

Socionomen på plats under Socionomdagarna – detta händer

Det har blivit dags för Socionomdagarna 2022. Förutom att vi på Soc...

Aktuellt
4 nov 2022

Filmtips: Isländskt drama med psykisk ohälsa i fokus

En uppslitande konflikt om det allra värsta, skildrat från två pers...

Aktuellt
16 sep 2022

Historisk odyssé om solidaritet och ny teater på Unga Klara

För bokmalen – en djupdykning i solidaritetens historia, som blivit...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.