Anledningen till ökningen tros vara att corona-restriktionerna lättat, vilket gör att utsatta kvinnor inte är isolerade i hemmet i samma utsträckning.

Som Socionomen tidigare skrivit finns ingen tillgänglig forskning över hur nedstängningen påverkat samhällets mest sårbara grupper. Men flera kvinnojourer vittnade tidigt om ett ökat tryck, medan andra fick betydligt färre samtal.

LÄS MER >> TEMA: Våld i nära relationer 

LÄS MER: Så arbetar kommunerna för att förhindra relationsvåld

Under sommaren har dock trenden varit tydlig. Trycket på landets kvinnojourer har ökat, samtidigt som allt färre placeras på skyddat boende. Enligt en rapport från Stockholm stads socialtjänst beviljades  20 procent färre kvinnor skyddat boende år 2020  jämfört med 2019.

Även riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Roks, har fått indikationer på att söktrycket ökar nu när pandemin lättar och har skickat ut en enkät till sina jourer för att få en lägesbild.  Våldet verkar också ha blivit grövre.

– Kvinnorna som kommer till jouren kan ha en trassligare situation och en större utsatthet. Vi tror att det har att göra med att man har väntat längre än normalt på att kontakta en jour eller söka samhällets stöd, säger Jenny Westerstrand, ordförande Roks i en intervju med TV4.

Det är socialtjänsten som fattar beslut om placeringar i skyddat boende för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i hemmet. Kvinnojouren fungerar i sin tur som ett bollplank för socialtjänsten. Dels i dialogen i samband med placeringar, dels i frågan om hur socialtjänstens personal kan och bör tänka och arbeta.

I början av pandemin mobiliserade landets kvinnojourer om för att utöka sin tillgänglighet med chatt och jourverksamhet, samtidigt som man förändrade säkerhetstänket. Restriktioner och hemarbete gjorde att många kvinnor blev fast i hemmet tillsammans med sina förövare. Och om man måste ringa hemifrån kanske förövaren fanns nära.  Det gjorde att kvinnojourerna även fick ändra samtalens karaktär.