När Socialstyrelsen nu presenterar sin andra nationella kartläggning framgår det att antalet orosanmälningar om barn som far illa, eller misstänks fara illa, har ökat med 27 procent under 2021. Detta jämfört med den första kartläggningen från 2018. Totalt rör det sig om 422 000 anmälningar vilket innebär en anmälan per var tionde barn.
– En sak som vi ser i den här kartläggningen är att kränkningar och brottsliga handlingar i sociala medier lyfts fram på ett sätt som det inte gjorde vid den förra kartläggningen, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.
– Det handlar till exempel om spridning av bilder och filmer med hot om våld eller förnedring på olika sätt. Det gäller anmälningar om barn som utsätter andra för det här men också om barn som själva blir utsatta.
LÄS OCKSÅ >>> Debatt: Mer kunskap krävs för att skydda barn mot våldsutövande föräldrar
Socialstyrelsen listar ett flertal orsaker som man tror kan ligga bakom ökningen. Man lyfter bland annat fram att kunskapen kring barns rättigheter har ökat till följd av att barnkonventionen blev lag 2020, och att utvecklingen av digitala verktyg har gjort det enklare för personer att anmäla.
– Något som vi också ser i vårt resultat är att polisen gör fler anmälningar om barn som befinner sig i riskmiljöer av olika slag, vad gäller till exempel umgänge, plats och tidpunkt, säger Therese Olmsäter.
När det kommer till anmälningar som rör barn i riskzon för kriminalitet så kryper det också ner mer i åldrarna, förklarar hon.
– Det har vi fått till oss från flera av de kommuner som vi har pratat med. Det är inte ovanligt att det rör sig om barn i nedre tonåren eller ännu yngre.
LÄS OCKSÅ >>> Nytt verktyg ska förbättra tillvaron för barn som lever med föräldrar i konflikt
Sedan finns det också områden där anmälningsbenägenheten upplevs som anmärkningsvärt låg. Man nämner bland annat områden som förskola, BVC och tandvård.
– Det som vi lyfter fram är att man missar att anmäla omsorgsbrister. Vi ser att andelen anmälningar som rör de yngsta barnen ökar men samtidigt beskriver socialsekreterare att de saknar anmälningar om försummelse och omsorgsbrister.
Vad behöver komma till för att öka anmälningsbenägenheten på de här områdena?
– Jag tänker att de är duktiga på att göra vissa typer av anmälningar, i olika utsträckning. Förskolor anmäler ju till exempel när barn berättar att de är utsatta för våld i hemmet och tandvården har ju som rutin att anmäla uteblivna besök. Men det vi tror på är att fortsätta informera, till exempel om hur man identifierar tecken på försummelse och omsorgsbrister.
Kartläggningen ringar även in nya tendenser som man inte såg i samma omfattning 2018. Anmälningar om tjejer som utövar våld eller misshandlar andra tjejer är en sådan ny tendens. Samma sak vad gäller tjejer som rör sig i gängkriminella kretsar.
Vad kan detta beror på?
– Det vet vi inte. Det som kommunerna berättar är att det har blivit en tuffare miljö där tjejer också är delaktiga på olika sätt. Man får in anmälningar om tjejer som bråkar och misshandlar både i skolmiljö och utanför skolan. Man ser också att det hänger ihop med hot och våld i sociala medier. Men varför det sker vågar jag inte uttala mig om, det vi ser i kartläggningen är bara att det sker.
Att antalet anmälningar ökar är oroande men det finns också ljusglimtar att väga in.
– Vi ser det också delvis som något positivt, att fler barn fångas upp så att man kan ge hjälp och stöd så tidigt som möjligt, säger Therese Olmsäter.
LÄS OCKSÅ >>> Signs of safety ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera
VILL DU KANSKE PRENUMERERA PÅ SOCIONOMEN? Här finner du all information