Sven Rosell

11 dec 2020

11 dec 2020

11 dec 2020

Nya tongångar efter valet i USA

Illustration: Gustaf Lord

Skiftet på posten som president i USA fick många att dra en lättnadens suck. Men långt ifrån alla.

Sven Rosell

11 dec 2020

11 dec 2020

11 dec 2020

Nationen är mer polariserad än kanske någonsin när Joe Biden tillträder som landets 46:e president den 20 januari 2021 klockan 12.

Presidentvalet i USA den 3 november ansågs av många vara ett ödesval, ett val där landets grundläggande idéer om frihet och demokrati stod på spel. Därför innebär valresultatet en framgång. Men man måste komma ihåg att mer än 71 miljoner ville fortsätta med en oberäknelig president som degraderat demokratin som idé. Donald Trump fick fler röster än någon annan sittande president fått i landet. Hans lögner, demokratiförakt, rasism, sexism och förolämpningar har inte fått anhängarna att vända honom ryggen. Tvärtom, stödet för honom har vuxit kraftigt.

Valresultatet ger en bild av hur splittrat USA är. Men omvärlden kan ändå se fram emot att möta ett annat tonläge från Vita huset och en återuppstånden vilja till multilaterala samarbeten med Joseph R. Biden som president. Klimatpolitiken och hälsofrågorna ska prioriteras enligt hans program. Han har lovat att USA åter ska ansluta sig till det för klimatarbetet viktiga Parisavtalet (som USA lämnade dagen efter valet), på nytt aktivera sig i Världshälsoorganisationen, WHO, och FN-organet Unesco. Vi kan helt enkelt förvänta oss ett större intresse för omvärlden och klimatpolitiken under de kommande åren.

Ett annat tonläge

Tonläget ser ut att bli ett helt annat med president Joe Biden. I ett tal efter valet underströk han att USA är ett land som utmärks av mångfald och öppenhet. Och nu är det hög tid för landet att läka politiskt. Hatet ska kastas ut ur Vita huset, bland annat genom att de etiska riktlinjerna förändras i grunden. Både Biden och blivande vicepresidenten Kamala Harris lyfte i sina tal fram vikten av att respektera sina meningsmotståndare och inte se dem som fiender. Biden tackade dessutom USA:s svarta för deras stöd i valet. Alla som bor i landet ska ses som amerikaner. Han lovade även att utrota systematisk rasism.

- Den nye presidenten vill även ha fler avgiftsfria högskolor och en ökad tillgång till offentliga förskolor. Däremot har hans stöd för Black Lives Matter-rörelsen inte varit helhjärtad.

Först på Bidens agenda står åtgärder för att få ner smittspridningen och att sätta igång en satsning på USA:s hälso- och sjukvård. Landet är hårt drabbat av covid-19 med närmare en kvarts miljon döda och en smittspridning som gått rasande snabbt under hösten. Trump har tonat ner allvaret med sjukdomen trots att pandemin förvärrats. I motsats till den nuvarande presidentens hantering av pandemin lovar Biden att arbetet ska styras av forskning och vetenskap. I gruppen som ska leda arbetet ingår enbart vetenskapsmän. Riskgrupperna ska prioriteras oavsett etnicitet, alla ska ha tillgång till gratis tester och småföretag ska ges stöd.

Satsningar på socialt skyddsnät

Joe Biden har lagt fram ett reformprogram med breda satsningar på sociala skyddsnät och en storskalig grön omställning. Det har hamnat i skymundan av att valet mest liknade en folkomröstning om Trump skulle ges ytterligare fyra år eller inte. Biden stödjer en höjning av den federala minimilönen till 15 dollar i timmen. Han har gett sitt stöd till fackföreningar och förbättrade villkor för arbetarna. Till hans program hör också ambitionen att ge alla amerikaner en folkhälsoförsäkring. Den nye presidenten vill även ha fler avgiftsfria högskolor och en ökad tillgång till offentliga förskolor. Däremot har hans stöd för Black Lives Matter-rörelsen inte varit helhjärtad.

Men det är tveksamt hur många av Bidens reformer som blir möjliga att genomföra eftersom de måste värkas fram i kompromisser med republikanerna i kongressen. Där lär reformerna möta starkt motstånd. Ett sätt för Biden att få igenom åtminstone delar av sin politik blir att gå runt kongressen och använda sig av exekutiva presidentorder och dekret.

78-årig president

Konsekvenserna av valresultatet ska inte underskattas. Joe Biden kommer att vara 78 år när han tillträder i januari. Det betyder att vicepresidenten Kamala Harris, 56, kan komma att spela en allt viktigare roll. Med henne har USA nått en milstolpe. Ingen kvinna har tidigare tagit sig så högt upp i landets ledning. Med en mamma från Indien och en pappa från Jamaica har hon förutsättningar att vinna sympatier från än fler svarta kvinnor och kvinnor med latinamerikansk bakgrund. Från den senare gruppen fick den sittande presidenten för övrigt oväntat många röster.

Illustration: Gustaf Lord

I sitt segertal talade Kamala Harris om sina föräldrar, om immigranter som kämpat för mänskliga rättigheter och om de generationer av kvinnor från alla olika etniska grupper som förberett vägen fram till detta ögonblick.

– Jag må vara den första kvinnan på den här posten, men inte den sista. Eftersom varje liten flicka som ser det här ikväll ser att detta är möjligheternas land, sa hon bland annat (New York Times, den 8 november).

Fler svarta kvinnor tar nu plats i politiken. Ett exempel är demokraten Stacey Abrams, 47, i delstaten Georgia som anses ha förmått många förstagångsväljare att rösta. Hon lade fram en strategi för hur demokraterna skulle arbeta för att få väljarna till vallokalerna. Hennes organisation, Fair Fight, hjälpte 800 000 förstagångsväljare att registrera sig. Nästan hälften var icke-vita. Organisationen har pekat på hur teknikaliteter försvårat för utsatta grupper att delta i val. Den som måste köa till vallokalen i flera timmar, till exempel, kan riskera att bli av med jobbet. Abrams arbete anses av demokraterna vara en viktig insats för demokratin och för att Biden fick stort stöd i Georgia och i Wisconsin. Stacey Abrams lär ha sagt att hon vill ställa upp i framtida presidentval.

- Miljoner amerikaner tror att valresultatet manipulerats genom att döda röstat, valsedlar lämnats in av okända och genom att valobservatörer från republikanerna inte tillåtits följa rösträkningen.

Kamala Harris lyckades inte bli Demokraternas presidentkandidat i valet 2020, men nu kan hon nå posten genom att först verka som vicepresident. Samma väg som Biden tagit alltså; han var vicepresident under Barack Obama.

Harris har en bakgrund som åklagare och har varit motsvarande justitieminister i Kalifornien. Som biträdande distriktsåklagare var hon specialiserad på sexualbrott. Hon valdes in i senaten 2016 som den andra svarta kvinnan i historien.

Trump har i skrivande stund ännu inte erkänt sig besegrad. Han har sett till att få igång flera juridiska processer för att visa att valet är ”stulet” av demokraterna. Bevis som påvisar valfusk har dock lyst med sin frånvaro. Inget tyder på att hundratusentals valsedlar varit olagliga. Få verkar tro att de juridiska processerna och Trumps kampanjer leder till några påtagliga förändringar av röstfördelningen.

Sju av tio hävdar fusk

Trumps agerande leder vidare längs en för demokratin farlig väg. Misstroendet mot valprocessen fördubblades bland republikanska väljare under veckan efter presidentvalet. Sju av tio anser att valet inte gick rätt till, enligt en undersökning som gjorts. De tror att poströstningen ledde till ett utbrett fusk eller att valsedlar har förfalskats. Demokrati bygger på invånarnas förtroende för valprocessen. Men Trump lyckas med att undergräva denna tilltro. Miljoner amerikaner tror att valresultatet manipulerats genom att döda röstat, valsedlar lämnats in av okända och genom att valobservatörer från republikanerna inte tillåtits följa rösträkningen. Det ger en fingervisning om vilka svårigheter Biden kommer att möta som president.

Domstolarna har hittills avvisat de stämningar som lämnats in. Ändå planerar Trump möten för att protestera mot ”valfusket”. När det sker är frågan hur de högerextrema och beväpnade milisgrupperna kommer att agera.

Biden tillträder inte förrän den 20 januari 2021 och mycket kan hända innan dess. En avgående president brukar samarbeta med efterträdaren för att göra övergången smidig. Men från Trumps sida ser det ut att komma allt annat än en hjälpande hand. Han ser tvärtom ut att fortsätta avskeda och tillsätta rådgivare och utfärda exekutiva order för att försvåra efterträdarens arbete. Han är dessutom överbefälhavare ända fram till skiftet på presidentposten. Trump har gott om tid att påverka möjligheterna för sin efterföljare.

Läs mer

Krönika
12 jun 2024

"Tänk om jag fått vård på ett hvb-hem där jag fick vara mig själv"

Författaren Lo Torneborg vill se fler behandlingshem som inte är up...

Nyheter
11 jun 2024

Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall

Riksrevisorn: "De resurser som Kriminalvården lägger på behand...

Tema
10 jun 2024

Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

Forskaren Hans Grönqvist svarar: "Programmen utvärderas inte p...

Läs även

Aktuellt
7 jun 2024

Filmtips: Rörande om två ensamma själar som möts över generationsgränsen

Missa inte finstämda Solitude, om otippad vänskap mellan gammal och...

Aktuellt
5 jun 2024

Socionomens tidigare medarbetare Aron Landahl prisas

Illustratören Aron Landahl tilldelas årets Lennart Hellsing-stipend...

Aktuellt
4 jun 2024

Möt oss i Almedalen!

Socionomen finns på plats i Almedalen för att hålla i två panelsamt...

Aktuellt
4 jun 2024

Snart slutar övergångsreglerna att gälla för sjukvårdskuratorer

Än finns det möjlighet att ansöka om legitimation för dem med annan...

Aktuellt
4 jun 2024

"Jag förstod ju att det skulle bli svårt redan innan jag sa något"

Maria Wallin, tidigare anställd inom Göteborg stad, fick nog av tys...

Aktuellt
28 maj 2024

”Oftast är det ju inga onda människor inblandade”

SVT-journalisten Marja Grill om nya boken "Varför dog John Wal...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.