Sammanlagt noterades 3709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020. Foto: Getty Image

Jenny Palmqvist

Digital redaktör

22 dec 2021

22 dec 2021

Ny metod används för att mäta hatbrott

Sammanlagt noterades 3709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020. Foto: Getty Image

Förra årets gjordes 6 301 hatbrottsrelaterade polisanmälningar. Brottsförebyggande rådet, Brå, bedömde att endast hälften av dessa föll under polisens hatbrottsmarkeringar.

Jenny Palmqvist

Digital redaktör

22 dec 2021

22 dec 2021

Sedan 2015 sammanställer Brå alla polisanmälningar med hatbrottsmotiv och i arbetet med statistiken över polisanmälda hatbrott 2020 har man gjort omfattande metodförändringar. Det innebär att statistiken inte längre är jämförbar med Brås tidigare hatbrottsstatistik.

Brå publicerar rapporter om hatbrott vartannat år. Däremellan publiceras fördjupade statistiska undersökningar. Antalet anmälda hatbrott har dock ökat varje år senaste åren och vanligast är det med främlingsfientliga eller rasistiska hatbrott. Under 2020 polisanmäldes 38 procent av hatbrotten av en utsatt man, medan kvinnorna stod för 27 procent. I resten av fallen var det par som gjort polisanmälan.

Ofredande var den vanligaste brottskategorin vid de flesta hatbrottsmotiven och utgjorde sammanlagt 25 procent av samtliga anmälda hatbrott 2020. Efter ofredande var hets mot folkgrupp vanligast, följt av olaga hot.

Fakta hatbrott 2020 

Sammanlagt noterades 3 709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020.

Vanligast var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent), ospecificerade hatbrott (15 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent).

Fem procent av det totala antalet hatbrott 2020 bestod i ofredande, som var det vanligaste brottet 2020.
På andra plats i statistiken kom hets mot folkgrupp (23 procent) och på tredje olaga hot (15 procent).

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Röster
22 jun 2022

Debatt: De mest utsatta barnen förtjänar det bästa omhändertagandet

Tur ska inte vara en faktor för de mest utsatta barnen. Ändå finns ...

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Läs även

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Aktuellt
17 jun 2022

Terapilinje för socionomer kan komma att läggas ner

Möjligheten för socionomer att bli psykoterapeuter, med inriktning ...

Aktuellt
15 jun 2022

Yrkesverksamma berättar: Så introducerar vi nyexade på jobbet

Louise Idestål, Karla Ortega och Olga Edmark jobbar alla i ledande ...

Aktuellt
14 jun 2022

Civilministern om social dumpning: ”Det är djupt osolidariskt”

I samtal med Socionomen uttrycker civilminister Ida Karkiainen (S) ...

Aktuellt
13 jun 2022

Social dumpning eller stöd till bostadslösa – det är frågan

Rika storstadskommuner flyttar socialt utsatta till ­fattiga landso...

Aktuellt
13 jun 2022

Introduktion gör skillnad – här är de bästa insatserna för nyanställda

En bra introduktion och stöd att reflektera över yrkesrollen och de...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.