Sammanlagt noterades 3709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020. Foto: Getty Image

Jenny Palmqvist

Digital redaktör

22 dec 2021

22 dec 2021

Ny metod används för att mäta hatbrott

Sammanlagt noterades 3709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020. Foto: Getty Image

Förra årets gjordes 6 301 hatbrottsrelaterade polisanmälningar. Brottsförebyggande rådet, Brå, bedömde att endast hälften av dessa föll under polisens hatbrottsmarkeringar.

Jenny Palmqvist

Digital redaktör

22 dec 2021

22 dec 2021

Sedan 2015 sammanställer Brå alla polisanmälningar med hatbrottsmotiv och i arbetet med statistiken över polisanmälda hatbrott 2020 har man gjort omfattande metodförändringar. Det innebär att statistiken inte längre är jämförbar med Brås tidigare hatbrottsstatistik.

Brå publicerar rapporter om hatbrott vartannat år. Däremellan publiceras fördjupade statistiska undersökningar. Antalet anmälda hatbrott har dock ökat varje år senaste åren och vanligast är det med främlingsfientliga eller rasistiska hatbrott. Under 2020 polisanmäldes 38 procent av hatbrotten av en utsatt man, medan kvinnorna stod för 27 procent. I resten av fallen var det par som gjort polisanmälan.

Ofredande var den vanligaste brottskategorin vid de flesta hatbrottsmotiven och utgjorde sammanlagt 25 procent av samtliga anmälda hatbrott 2020. Efter ofredande var hets mot folkgrupp vanligast, följt av olaga hot.

Fakta hatbrott 2020 

Sammanlagt noterades 3 709 identifierade hatbrottsmotiv under 2020.

Vanligast var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent), ospecificerade hatbrott (15 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent).

Fem procent av det totala antalet hatbrott 2020 bestod i ofredande, som var det vanligaste brottet 2020.
På andra plats i statistiken kom hets mot folkgrupp (23 procent) och på tredje olaga hot (15 procent).

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Verktyg
8 feb 2023

Så bryter Ystad ny mark för barns rätt – med hjälp från Skottland

Mindre byråkrati, mer effektiva och förebyggande insatser för barn ...

Våld i nära relationer
7 feb 2023

Dilemmat: Hur får man våldsutövande föräldrar att delta i utredningar?

Att utöva våld mot de personer som står en närmast är ofta förenat ...

Läs även

Aktuellt
20 jan 2023

Filmtips: Prisad samhällskritisk kriminalthriller om jakten på iransk ”spindelmördare”

En generationsöverskridande historia om relationen mellan en flicka...

Aktuellt
12 jan 2023

6 reportage från året som gått – det här blev mest läst under 2022

2022 bjöd på mycket för Socionomen att bevaka, både inom psykoterap...

Aktuellt
29 dec 2022

Röda dagar 2023 – så maxar du ledigheten

Äntligen! Efter tre så kallade arbetsgivarår på raken blir 2023 bet...

Aktuellt
27 dec 2022

Socionomen bjuder på läsning under julledigheten – tre utvalda artiklar här

För många innebär slutet av december tid för ledighet och vila. Då ...

Aktuellt
7 dec 2022

Dilemmat: När föräldrar misstänks slå sina barn men inte vill erkänna – hur hjälper man barnet?

Hur gör man om man misstänker att ett barn blir utsatt för våld hem...

Aktuellt
2 dec 2022

Filmtips: 20-årskrönika om ensamstående tvåbarnsmamma i Paris förorter

En rörande skildring om en ensamstående mamma och hennes två söner ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.