Närheten till terrordåd påverkar inte attityder

Ny studie kullkastar vedertagna antaganden.

22 mar 2021

Efter en terrorattack är det vanligt att befolkningen blir mer patriotisk, förespråkar fler säkerhetsåtgärder och blir mer negativa till vissa grupper av människor. Inom forskningen har det även ansetts att den här typen av attitydförändringar sannolikt förstärks om människor upplever ett terrorattentat personligen. Nu har antagandet testats empiriskt – och resultaten pekar på att det inte stämmer.

Men nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att svenskarnas attityder till terrorrelaterade frågor inte påverkades av var i landet man befann sig under terrorattentatet i Stockholm 2017.

Det är Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, som tillsammans med statsvetarkollegan Mattias Agerberg har undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under terrorattacken 2017 – och som därmed såg, hörde eller på andra sätt upplevde attentatet – förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

– Vi behöver före- och eftermätningar med tillräckligt många människor som är med om en riktigt dramatisk händelse för att kunna mäta det här. Det är inget som kan göras på experimentell väg, säger Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, i ett pressuttalande.

- Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Studien baseras på data från Medborgarpanelen, som undersöker svenskarnas syn på frågor som nationell identifikation, förtroende för riksdag och regering, inställning till islam och invandrare samt uppfattning kring säkerhet och övervakningsfrågor.

Panelen, som tillhör SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har över 75 000 aktiva respondenter och gör flera datainsamlingar per år. Och eftersom flera av deltagarna som tidigare hade svarat på terrorrelaterade frågor i Medborgarpanelen befann sig i närheten av Drottninggatan under terrorattentatet 2017 kunde en efter-mätning göras precis efter dådet. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning.

Resultatet kullkastar den samsyn som tidigare funnits inom forskningen.

– Människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig visserligen mycket mer berörda, men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar, säger Mattias Agerberg.

– Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Samtidigt bekräftar studien att svenskar i allmänhet, oavsett var de befann sig, reagerade ungefär som folk gjort i andra länder i samma situationer. Till exempel utvecklade man en mer patriotisk hållning efter dådet.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative Political Studies: Personal Proximity and Reactions to Terrorism.


Terrorattentatet på Drottninggatan 2017

Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov, som sympatiserade med terrororganisationen Islamiska staten, en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Fem personer dog, femton skadades och många människor blev vittnen till dådet.

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för dådet.


LÄS MER: Här kan du ta del av hela studien

Läs mer

Nyheter
8 dec 2023

Ny satsning hjälper hemlösa barnfamiljer till förstahandskontrakt

Under året har Skåne Stadsmission startat upp initiativet Barns bos...

Socialt arbete
6 dec 2023

Papporna som bryter mönstret i Göteborgs förorter

Männen är själva uppvuxna med traditionella könsroller. Med mammor ...

Tema
6 dec 2023

Panelen: Så agerar vi när det finns husdjur i våldsamma relationer

När det finns husdjur med i bilden i familjer där det förekommer vå...

Läs även

Aktuellt
30 nov 2023

Stark kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Fullständigt absurt”

Akademikerförbundet SSR riktar skarp kritik mot regeringens och SD:...

Aktuellt
21 nov 2023

Hon, han, hen – vad är det egentligen som gäller?

När det kommer till myndighetsdokumentation, hur ska man då förhåll...

Aktuellt
9 nov 2023

Fyra röster om Socionomdagarna 2023: ”Värdefullt och energigivande”

Under sista dagen av årets upplaga av Socionomdagarna tog Socionome...

Aktuellt
7 nov 2023

Psykologen: Flera vinster med arbetstidsförkortning

Det kan finnas både hälso- och miljövinster med arbetstidsförkortni...

Aktuellt
1 nov 2023

Boktips: Duo vägleder i hur man hjälper elever som inte vill gå till skolan

Hur skapar man som socialsekreterare och familjebehandlare förutsät...

Aktuellt
20 sep 2023

Miljardsatsning på socialtjänsten i regeringens höstbudget

När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade budgetprop...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.