Närheten till terrordåd påverkar inte attityder

Ny studie kullkastar vedertagna antaganden.

22 mar 2021

Efter en terrorattack är det vanligt att befolkningen blir mer patriotisk, förespråkar fler säkerhetsåtgärder och blir mer negativa till vissa grupper av människor. Inom forskningen har det även ansetts att den här typen av attitydförändringar sannolikt förstärks om människor upplever ett terrorattentat personligen. Nu har antagandet testats empiriskt – och resultaten pekar på att det inte stämmer.

Men nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att svenskarnas attityder till terrorrelaterade frågor inte påverkades av var i landet man befann sig under terrorattentatet i Stockholm 2017.

Det är Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, som tillsammans med statsvetarkollegan Mattias Agerberg har undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under terrorattacken 2017 – och som därmed såg, hörde eller på andra sätt upplevde attentatet – förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

– Vi behöver före- och eftermätningar med tillräckligt många människor som är med om en riktigt dramatisk händelse för att kunna mäta det här. Det är inget som kan göras på experimentell väg, säger Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, i ett pressuttalande.

- Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Studien baseras på data från Medborgarpanelen, som undersöker svenskarnas syn på frågor som nationell identifikation, förtroende för riksdag och regering, inställning till islam och invandrare samt uppfattning kring säkerhet och övervakningsfrågor.

Panelen, som tillhör SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har över 75 000 aktiva respondenter och gör flera datainsamlingar per år. Och eftersom flera av deltagarna som tidigare hade svarat på terrorrelaterade frågor i Medborgarpanelen befann sig i närheten av Drottninggatan under terrorattentatet 2017 kunde en efter-mätning göras precis efter dådet. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning.

Resultatet kullkastar den samsyn som tidigare funnits inom forskningen.

– Människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig visserligen mycket mer berörda, men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar, säger Mattias Agerberg.

– Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Samtidigt bekräftar studien att svenskar i allmänhet, oavsett var de befann sig, reagerade ungefär som folk gjort i andra länder i samma situationer. Till exempel utvecklade man en mer patriotisk hållning efter dådet.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative Political Studies: Personal Proximity and Reactions to Terrorism.


Terrorattentatet på Drottninggatan 2017

Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov, som sympatiserade med terrororganisationen Islamiska staten, en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Fem personer dog, femton skadades och många människor blev vittnen till dådet.

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för dådet.


LÄS MER: Här kan du ta del av hela studien

Läs mer

Nyheter
13 feb 2023

Stadsmissionen kräver åtgärder från regeringen för att motverka hemlöshet

Rapporten ”Hemlös 2023”, som nyligen presenterades av Sveriges Stad...

Tendens
20 mar 2023

Livet i skuggsamhället – ett utanförskap som riskerar att växa: ”Det är svårare nu”

Regeringar och myndigheter har under flera år försökt bekämpa det s...

Ledare
15 mar 2023

Färskt nummer ute av Socionomen – tema trauma och hur det kan gå i arv

Hur kan en generations trauma påverka nästkommande? Det har vi unde...

Nyheter
15 mar 2023

Nationellt centrum för kvinnofrid tar uppmärksammad LSS-fråga vidare

Att FREDA-kortfrågor och AKK används i låg utsträckning i möte med ...

Läs även

Aktuellt
7 mar 2023

Anna Kosztovics som uppfann ordet ”snippa” starkt kritisk mot hovrätten

Nyligen friades en 50-årig man för barnvåldtäkt eftersom hovrätten ...

Aktuellt
3 mar 2023

Författaren Eva Edberg om att växa upp i familjehem: ”Hade behövt såna här böcker”

I höstas kom bilderboken ”Klaras kalasbra”. Det är Eva Edbergs fjär...

Aktuellt
20 jan 2023

Filmtips: Prisad samhällskritisk kriminalthriller om jakten på iransk ”spindelmördare”

En generationsöverskridande historia om relationen mellan en flicka...

Aktuellt
12 jan 2023

6 reportage från året som gått – det här blev mest läst under 2022

2022 bjöd på mycket för Socionomen att bevaka, både inom psykoterap...

Aktuellt
29 dec 2022

Röda dagar 2023 – så maxar du ledigheten

Äntligen! Efter tre så kallade arbetsgivarår på raken blir 2023 bet...

Aktuellt
27 dec 2022

Socionomen bjuder på läsning under julledigheten – tre utvalda artiklar här

För många innebär slutet av december tid för ledighet och vila. Då ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.