22 mar 2021

samhälle

Närheten till terrordåd påverkar inte attityder

Ny studie kullkastar vedertagna antaganden.

22 mar 2021

Efter en terrorattack är det vanligt att befolkningen blir mer patriotisk, förespråkar fler säkerhetsåtgärder och blir mer negativa till vissa grupper av människor. Inom forskningen har det även ansetts att den här typen av attitydförändringar sannolikt förstärks om människor upplever ett terrorattentat personligen. Nu har antagandet testats empiriskt – och resultaten pekar på att det inte stämmer.

Men nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att svenskarnas attityder till terrorrelaterade frågor inte påverkades av var i landet man befann sig under terrorattentatet i Stockholm 2017.

Det är Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, som tillsammans med statsvetarkollegan Mattias Agerberg har undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under terrorattacken 2017 – och som därmed såg, hörde eller på andra sätt upplevde attentatet – förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

– Vi behöver före- och eftermätningar med tillräckligt många människor som är med om en riktigt dramatisk händelse för att kunna mäta det här. Det är inget som kan göras på experimentell väg, säger Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap, i ett pressuttalande.

- Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Studien baseras på data från Medborgarpanelen, som undersöker svenskarnas syn på frågor som nationell identifikation, förtroende för riksdag och regering, inställning till islam och invandrare samt uppfattning kring säkerhet och övervakningsfrågor.

Panelen, som tillhör SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har över 75 000 aktiva respondenter och gör flera datainsamlingar per år. Och eftersom flera av deltagarna som tidigare hade svarat på terrorrelaterade frågor i Medborgarpanelen befann sig i närheten av Drottninggatan under terrorattentatet 2017 kunde en efter-mätning göras precis efter dådet. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning.

Resultatet kullkastar den samsyn som tidigare funnits inom forskningen.

– Människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig visserligen mycket mer berörda, men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar, säger Mattias Agerberg.

– Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning.

Samtidigt bekräftar studien att svenskar i allmänhet, oavsett var de befann sig, reagerade ungefär som folk gjort i andra länder i samma situationer. Till exempel utvecklade man en mer patriotisk hållning efter dådet.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative Political Studies: Personal Proximity and Reactions to Terrorism.


Terrorattentatet på Drottninggatan 2017

Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov, som sympatiserade med terrororganisationen Islamiska staten, en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Fem personer dog, femton skadades och många människor blev vittnen till dådet.

Rakhmat Akilov dömdes till livstids fängelse för dådet.


LÄS MER: Här kan du ta del av hela studien

Läs mer

Tema
22 okt 2025

Vad skulle en avkriminalisering få för effekt?

Ett argument emot avkriminalisering är att förbudet har en avskräck...

Debatt
21 okt 2025

Chefshandledning är en nödvändig investering

Genom handledning får chefer i socialt arbete möjlighet att reflekt...

Socialt arbete
20 okt 2025

Vad händer om Sverige avkriminaliserar narkotika?

Avkriminalisering eller hårdare tag mot narkotikainnehav för eget b...

Läs även

Aktuellt
8 okt 2025

Malmö stad röjde skyddade identiteter – flera gånger

När Socionomen granskar en händelse från i mars, upptäckts en helt ...

Aktuellt
30 sep 2025

Nya boken Skärmbarnen: ”en slags jakt på hopp”

Vad händer när barnen sitter uppslukade framför skärmen timme efter...

Aktuellt
26 sep 2025

Biblioteket – ett sätt att nå ut med nya lagen?

Biblioteken kan spela en roll med nya socialtjänstlagens krav på at...

Aktuellt
24 sep 2025

SKR efterlyser riktlinjer för AI-användning

Tredje delen i artikelserien om AI i utredningsarbetet. Hur ska AI ...

Aktuellt
23 sep 2025

Många frågor att ställa innan dyra AI-program köps in

Andra delen i vår artikelserie om AI i utredningsarbetet. Dyr AI g...

Aktuellt
22 sep 2025

Fortsatta satsningar på Kriminalvården och Sis

Satsningar på Sis och Kriminalvården finns med i regeringens budget...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.