Migrationsverket kritiseras för bristfällig handläggning

Riksrevisionen riktar skarp kritik till både regeringen och Migrationsverket i den färska granskningsrapporten ”Att komma till Sverige som anhörig – rättssäkerheten i anknytningsärenden” (20 april 2020)

Riksrevisionen har granskat om och hur Migrationsverket och utlandsmyndigheter som svenska ambassader och konsulat, säkerställer att handläggningen av anknytningsärenden håller hög rättslig kvalitet. Och kommit fram till att det finns stora brister –  framför allt när det kommer till att säkerställa den sökandes identitet.

En förklaring till den bristfälliga hanteringen kan vara att Migrationsverket inte har försett utlandsmyndigheterna med teknisk utrustning, kompetensutveckling och vägledning i tillräckligt stor utsträckning.  Något som behövs för att  granska äktheten i dokument och id-handlingar. När väl ärendet når Migrationsverket i Sverige gör handläggarna endast ytliga kontroller.

Granskningen visar också att Migrationsverkets kvalitetssäkring under handläggningen är svag. Särskilt när handläggarna självständigt beslutar om att bevilja uppehållstillstånd.

Riksrevisionen bedömer även att det finns en risk att regeringens resurstilldelning inte är tillräcklig i relation till uppställda mål och krav för verksamheten.

Riksrevisionens rekommenderar nu följande åtgärder:

– Migrationsverket bör se över och förbättra arbetet med att klarlägga den sökandes identitet, samt säkerställa kompetensförsörjningen för arbetet med anknytningsärenden och utveckla uppföljningen av den rättsliga kvaliteten i handläggningen.

– Regeringen bör utreda ansvarsfördelningen och den organisatoriska strukturen när det gäller att klarlägga den sökandes identitet och utreda förutsättningarna för att Migrationsverket enklare ska kunna ta del av nödvändiga uppgifter från andra myndigheteter.

FAKTA ANKNYTNINGSÄRENDEN
Ansökan om uppehållstillstånd för en person som vill flytta till en anhörig i Sverige kallas för anknytningsärende. Under 2020 fattade Migrationsverket beslut i drygt 39 000 sådana ärenden. Det är därmed det näst vanligaste skälet till uppehållstillstånd i Sverige.