Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper, visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. I studien skickades över 5 000 fiktiva jobbansökningar till utannonserade jobb, med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. Forskarna samlade också in uppgifter om rekryterares eller annonsens kontaktpersons kön, samt en rad uppgifter om jobbet som annonserades ut.

LÄS OCKSÅ >> Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete

– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger forskaren Anni Erlandsson i ett pressmeddelande. Hon står bakom forskningen tillsammans med sina kollegor, men framhåller att studien inte har försökt förklara varför diskriminering uppstår.

Resultatet tyder på att etnisk diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, både för kvinnor med utländska namn och särskilt för män med utländska namn.

– Fortsatt forskning skulle behöva studera mekanismer bakom diskriminering samt titta på specifika yrken och vad det är inom de olika kategorierna som gör att diskrimineringen skiljer sig åt.