Stundtals var Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister, tvungen att pausa för att trycka tillbaka tårarna under pressträffen.
– Vi försökte få den förra regeringen att ta sig an det här, men man hävdade att det inte var möjligt. Att i dag få visa att det är möjligt, det känns fantastiskt bra.
Hon höll pressträffen tillsammans med statsminister Ulf Kristersson, som kallade beskedet för en stor socialpolitisk reform.
– Den kommer nog att räknas bland de stora i Sverige, parallellt med den nya socialtjänstlagen.
Och den största förändringen är enligt regeringen alltså förändringen i lex Lilla hjärtat.
Lex Lilla hjärtat kom till efter att treåriga Esmeralda i januari 2020 skickades från sitt familjehem, som hon bott hos sedan hon var sju veckor gammal, till sina biologiska föräldrar där hon senare hittades död. Ändringen genomfördes av den förra regeringen och kallas lex Lilla hjärtat. Den innebär bland annat en skyldighet för socialnämnden att följa upp situationen för ett barn efter att LVU har upphört.
Nu införs alltså ytterligare förändringar som ska underlätta i de fall barn bedöms må bättre av att stanna kvar i familjehemmet. Anknytning ska väga tyngre och barn ska kunna stanna kvar i familjehemmet om det finns starkare anknytning dit än till de biologiska föräldrarna.
Dessutom, meddelade statsministern och socialtjänstministern, ska det bli lättare att LVU-placera barn som växer upp i familjer med hedersproblematik eller grov kriminalitet.
Camilla Waltersson Grönvall meddelade också att barns rätt till information och deras möjligheter att komma till tals stärks i nya lagen. Samt att rätten till offentligt biträde för barn utökas.
LVU delas upp i två nya lagar:
- En ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga.
- En ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.
Förslaget skickas ut på remiss i dag, måndagen den 1 december 2025, och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
