Sven Rosell

Text

18 sep 2020

Malin Rosenqvist

Illustrationer

18 sep 2020

18 sep 2020

Höstens välfärdsprognos

Kris i välfärden

Hög arbetslöshet, ökad psykisk ohälsa och minskat bostadsbyggande ger en mörk höstprognos. Pandemin orsakade att Sveriges ekonomi tappade stort under våren och slutet på coronakrisen dröjer.

Sven Rosell

Text

18 sep 2020

Malin Rosenqvist

Illustrationer

18 sep 2020

18 sep 2020

Ekonomin var redan i höstas på väg in i en lågkonjunktur och under våren har pandemin förstärkt den nedåtgående trenden. En halv miljon människor är arbetslösa, enligt SCB. Det motsvarar drygt 9 procent av arbetskraften. Arbetsförmedlingen rapporterar att arbetslösheten ökar och ser ut att fortsätta öka i alla grupper åtminstone till en bit in på nästa år. Som högst blir den 11,2 procent, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

– Det är tydligt att pandemin har försvårat arbetsmarknadsläget ytterligare för fler grupper inskrivna arbetslösa. Risken att hamna i långtidsarbetslöshet är stor, särskilt bland de med kort utbildning. Därför är det viktigt att fortsätta motivera till studier som leder till jobb, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Allt pekar dock inte nedåt och det ekonomiska läget är svårbedömt enligt de prognoser som offentliggjorts i slutet av sommaren. Det finns ljuspunkter i ekonomin samtidigt som många hittar nytt jobb. I vården, skolorna och delar av handeln råder brist på personal. Konjunkturinstitutet, KI, bedömer dessutom att landets ekonomiska utveckling börjat vända uppåt.

– Det värsta är bakom oss, säger Ylva Hedén Westerdahl, KI:s prognoschef.

Men trots vändningeni ekonomin så stannar alltså arbetslösheten kvar på en hög nivå och lågkonjunkturen håller i sig en bit in på nästa år. Att långtidsarbetslösheten ökar i snabb takt är allvarligt eftersom personer som varit arbetslösa länge tillhör de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. I juli, till exempel, hade närmare 165 000 personer varit utan arbete i 12 månader eller mer. Det är en ökning med 23 000 personer (16 procent) jämfört med samma månad förra året. Ökningen är tydlig både bland inrikes och utrikes födda.

För ungdomar 18-24 år är det svårt att hitta jobb sedan världen drogs in i coronakrisen, nästan 73 000 unga (vilket motsvarar en tredjedel) är registrerade som arbetssökande. Det i sin tur har ökat söktrycket på många utbildningar i höst. Hur många unga som nu börjar studera får stor betydelse för ungdomsarbetslöshetens omfattning.

Det minskade resandet har ändrat våra konsumtionsmönster. För stora delar av branscher som resor och hotell innebär pandemin en katastrof medan andra, som byggmarknader och mataffärer, fått ett uppsving. Osäkerheten i landet och världen gör oss försiktiga och vi håller igen på utgifterna.

Sverige är ett litet exportberoende land vilket bromsar ekonomin för närvarande. Möjligen har Sverigebilden fått en törn eftersom den internationella kritiken mot Sveriges coronastrategi varit hård från många håll. Några näringslivsföreträdare tror att det får negativ effekt på ekonomin, åtminstone på kort sikt. Värre för svensk ekonomi är nog ändå att mycket ekonomisk verksamhet står mer eller mindre still i en rad länder.

Coronakrisen är långt ifrån över vilket troligen ökar behovet av jobb byten och matchningar på arbetsmarknaden. Anställda på Arbetsförmedlingen har vittnat om en hög arbetsbelastning och myndigheten ska anställa 400 nya medarbetare under hösten.

Om ett vaccin hinner bli klart under nästa år kan utvecklingen på arbetsmarknaden antas bli en annan. Tills dess fortsätter smittan att spridas och ingen vet hur länge det kommer att pågå. Nya utbrott har skett på flera håll i världen.

Försäkringskassan uppger att utbrottet av covid-19 ser ut att resultera i 185 000 fler sjukfall under 2020 jämfört med den prognos som gjordes före pandemins utbrott. Den psykiska ohälsan har ökat under en rad år och det mesta talar för att utvecklingen blir ännu värre till följd av pandemin. Mångas mentala hälsa har lidit av coronakrisen, men det lär dröja innan vi har ett facit. Att kravet på läkarintyg vid sjukdom tillfälligt tagits bort bidrar till att det kommer att ta tid innan vi kan se vidden av pandemins effekter.

Social isolering och stillasittande försämrar det psykiska måendet hos tusentals äldre. Att ständigt distansarbeta passar långt ifrån alla, tvärtom mår många dåligt av den påtvingade isoleringen. För en del är arbetsplatsen det enda sociala nätverket. Känslan av ensamhet kan troligen förstärkas av ovissheten om hur länge det dröjer innan pandemin är över. Flera forskningsprojekt har dragit igång för att studera ensamheten och den psykiska ohälsan som följer i coronakrisens kölvatten.

En rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, visar att vårdpersonal och personer som intensivvårdas för covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. På kort sikt skapar pandemin självfallet en oro hos många. Det finns risk att oron tar över vardagen, särskilt hos personer som redan tidigare har psykisk ohälsa, påpekar CES. Social distansering och isolering kan även öka risken för psykiatriska diagnoser; personer över 70 år och med underliggande sjukdomar rekommenderas att helt avstå från sociala kontakter.

CES hänvisar till studier i Kanada och Kina under SARS-epidemin 2003 där man fann en hög andel psykiatriska diagnoser hos personer som varit isolerade under lång tid. PTSD och depressioner var vanligast. Bland personer som under pandemin får sin ekonomi raserad, blir arbetslösa eller har osäkra anställningsförhållanden finns risk för ångest och depressioner, framhåller CES. Det kan samtidigt leda till oro hos barn i utsatta familjer. En ökad risk för våld mot barn i hemmet kan uppstå.

– Om samhället tar höjd för en ökad psykisk ohälsa, och arbetar för att i ett tidigt skede identifiera psykisk ohälsa i utsatta grupper, finns goda möjligheter att minska de negativa effekterna, till exempel genom effektiva behandlingsinsatser, säger Johan Åhlén, psykolog och biträdande enhetschef på CES.

Tolv barnrättsorganisationeri Sverige anser att pandemin riskerar att bli en barnrättskris. Visserligen verkar barn och unga löpa en relativt liten risk att drabbas av viruset, men konsekvenserna för dem är många och allvarliga, skriver organisationerna och fortsätter:

- “När barn som lever i fattigdom får se sin familjs ekonomi haverera somnar de med oro för vräkningar, utmätning och hemlöshet som direkt följd… Barn som lever i trångboddhet med begränsad tillgång till hemdatorer och internet får svårt att hänga med i skolarbetet, med stor oro över skolresultat och hopplöshet inför framtiden som följd. När barn som lever i dysfunktionella familjer med våld, missbruk eller andra sociala svårigheter i högre grad lever instängda i hemmiljöer, riskerar deras vardag att bli än mer utsatt, med risk för psykisk ohälsa, ökat våld och otrygghet i hemmet...”

Bostadsbyggandet minskar till följd av pandemin vilket förvärrar den bostadsbrist som finns sedan länge, rapporterar Boverket. Tre av fyra kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. Av landets befolkning bor 90 procent i en kommun som har otillräckligt med bostäder. Resultatet är en tilltagande trångboddhet eftersom befolkningen ökar. Unga, fattiga och nyanlända drabbas hårdast. Trångboddhet bidrar till spridning av coronaviruset och andra sjukdomar, konflikter i familjen och svårigheter för barnen att koncentrera sig på skolarbetet.

Förra året påbörjades 52 000 nya bostäder, men Boverket räknar med att antalet sjunker till 44 500 i år till följd av pandemin. Nedgången bedöms fortsätta nästa år. Hyresrätter utgör närmare hälften av bostadsbyggandet och hur stor nyproduktionen av sådana lägenheter blir är osäkert, enligt Boverket.

För att klara befolkningsökningen behövs 65 000 nya bostäder fram till år 2027. Gapet mellan behovet och nyproduktionen är alltså stort.

Läs mer

Aktuellt
2 dec 2024

Musikglädje deluxe när vinnaren i Musikschlaget korades

"Många säger ju att det här är årets höjdpunkt", säger Ol...

Tema
28 nov 2024

Socialtjänstministern: ”Det ser väldigt ojämlikt ut”

Var du bor avgör vilken typ av stöd du kan få. Så ska det inte vara...

Aktuellt
27 nov 2024

Stadsdelsdirektören i Skärholmen: "Det har blivit ett oerhört stort missförstånd”

Stadsdelsdirektör Lisa Kinnari svarar på kritiken från socialtjänst...

Läs även

Aktuellt
2 dec 2024

Musikglädje deluxe när vinnaren i Musikschlaget korades

"Många säger ju att det här är årets höjdpunkt", säger Ol...

Aktuellt
27 nov 2024

Stadsdelsdirektören i Skärholmen: "Det har blivit ett oerhört stort missförstånd”

Stadsdelsdirektör Lisa Kinnari svarar på kritiken från socialtjänst...

Aktuellt
26 nov 2024

”Om det inte får kosta pengar så kommer det att kosta liv”

När gängkonflikten eskalerade i Skärholmen kom ytterligare sparkrav...

Aktuellt
14 nov 2024

Skuggutredning föreslår: Ny yrkesexamen för socionomer på avancerad nivå

"Det här är den största omgörningen av socionomers utbildninga...

Aktuellt
13 nov 2024

Så tänker professionen om lagförslaget om anmälningsplikt

"Socialt arbete handlar om att hjälpa människor, inte skrämma ...

Aktuellt
6 nov 2024

Filmtips: Norsk-svensk Cannes-vinnare om övergrepp i skolmiljö

I filmen Armand får vi följa hur skola och föräldrar hanterar ett m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.