Hög arbetslöshet, ökad psykisk ohälsa och minskat bostadsbyggande ger en mörk höstprognos. Pandemin orsakade att Sveriges ekonomi tappade stort under våren och slutet på coronakrisen dröjer.
Försäkringskassan uppger att utbrottet av covid-19 ser ut att resultera i 185 000 fler sjukfall under 2020 jämfört med den prognos som gjordes före pandemins utbrott. Den psykiska ohälsan har ökat under en rad år och det mesta talar för att utvecklingen blir ännu värre till följd av pandemin. Mångas mentala hälsa har lidit av coronakrisen, men det lär dröja innan vi har ett facit. Att kravet på läkarintyg vid sjukdom tillfälligt tagits bort bidrar till att det kommer att ta tid innan vi kan se vidden av pandemins effekter.
Social isolering och stillasittande försämrar det psykiska måendet hos tusentals äldre. Att ständigt distansarbeta passar långt ifrån alla, tvärtom mår många dåligt av den påtvingade isoleringen. För en del är arbetsplatsen det enda sociala nätverket. Känslan av ensamhet kan troligen förstärkas av ovissheten om hur länge det dröjer innan pandemin är över. Flera forskningsprojekt har dragit igång för att studera ensamheten och den psykiska ohälsan som följer i coronakrisens kölvatten.
En rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, visar att vårdpersonal och personer som intensivvårdas för covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. På kort sikt skapar pandemin självfallet en oro hos många. Det finns risk att oron tar över vardagen, särskilt hos personer som redan tidigare har psykisk ohälsa, påpekar CES. Social distansering och isolering kan även öka risken för psykiatriska diagnoser; personer över 70 år och med underliggande sjukdomar rekommenderas att helt avstå från sociala kontakter.
CES hänvisar till studier i Kanada och Kina under SARS-epidemin 2003 där man fann en hög andel psykiatriska diagnoser hos personer som varit isolerade under lång tid. PTSD och depressioner var vanligast. Bland personer som under pandemin får sin ekonomi raserad, blir arbetslösa eller har osäkra anställningsförhållanden finns risk för ångest och depressioner, framhåller CES. Det kan samtidigt leda till oro hos barn i utsatta familjer. En ökad risk för våld mot barn i hemmet kan uppstå.
– Om samhället tar höjd för en ökad psykisk ohälsa, och arbetar för att i ett tidigt skede identifiera psykisk ohälsa i utsatta grupper, finns goda möjligheter att minska de negativa effekterna, till exempel genom effektiva behandlingsinsatser, säger Johan Åhlén, psykolog och biträdande enhetschef på CES.
Tolv barnrättsorganisationeri Sverige anser att pandemin riskerar att bli en barnrättskris. Visserligen verkar barn och unga löpa en relativt liten risk att drabbas av viruset, men konsekvenserna för dem är många och allvarliga, skriver organisationerna och fortsätter:
- “När barn som lever i fattigdom får se sin familjs ekonomi haverera somnar de med oro för vräkningar, utmätning och hemlöshet som direkt följd… Barn som lever i trångboddhet med begränsad tillgång till hemdatorer och internet får svårt att hänga med i skolarbetet, med stor oro över skolresultat och hopplöshet inför framtiden som följd. När barn som lever i dysfunktionella familjer med våld, missbruk eller andra sociala svårigheter i högre grad lever instängda i hemmiljöer, riskerar deras vardag att bli än mer utsatt, med risk för psykisk ohälsa, ökat våld och otrygghet i hemmet...”
Bostadsbyggandet minskar till följd av pandemin vilket förvärrar den bostadsbrist som finns sedan länge, rapporterar Boverket. Tre av fyra kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. Av landets befolkning bor 90 procent i en kommun som har otillräckligt med bostäder. Resultatet är en tilltagande trångboddhet eftersom befolkningen ökar. Unga, fattiga och nyanlända drabbas hårdast. Trångboddhet bidrar till spridning av coronaviruset och andra sjukdomar, konflikter i familjen och svårigheter för barnen att koncentrera sig på skolarbetet.
Förra året påbörjades 52 000 nya bostäder, men Boverket räknar med att antalet sjunker till 44 500 i år till följd av pandemin. Nedgången bedöms fortsätta nästa år. Hyresrätter utgör närmare hälften av bostadsbyggandet och hur stor nyproduktionen av sådana lägenheter blir är osäkert, enligt Boverket.
För att klara befolkningsökningen behövs 65 000 nya bostäder fram till år 2027. Gapet mellan behovet och nyproduktionen är alltså stort.
