Hunger försvårar jobbsökande

Inom kort kommer ytterligare ett kylrum och frysrum att installeras. De flesta av varorna kommer direkt från producenterna. Blöjtillverkaren, till exempel, skänker åtta–tio lastpallar med blöjor åt gången. En del är matsvinn från butiker, vanligen sådana varor vars sista förbrukningsdatum infaller inom kort.

– Kassens innehåll varierar från vecka till vecka beroende på vad vi fått in. Med ett antal företag har vi avtal om regelbundna leveranser. Vi har brist på pasta, ris och bönor, säger Alireza Mobasheri, enhetschef för Skåne Stadsmissions sociala företag.

I kön träffar vi Amir som är ensamstående med en dotter i lågstadieåldern.

– Det är dyrt med mat och socialbidraget räcker inte. Matkassen är bra för mig, säger han.

Amir, som bott i Malmö hela sitt vuxna liv, hade jobb i Köpenhamn under många år. Nu går han en utbildning till bilmekaniker.

– I februari blir jag färdig och ska skaffa jobb igen. Då behöver jag inte gå hit längre, säger han med ett stort leende.

Får hjälp med busskort

Längre fram i kön väntar Mariam med sin dramatenväska.

– Jag har gått hit varje vecka i tre år. Min man och jag har inget jobb. Och vi har fyra barn i skolan, berättar hon.

Familjen saknar fast bostad och flyttar runt mellan olika tillfälliga lösningar. De får även hjälp av Svenska kyrkan, bland annat till halva kostnaden för barnens busskort.

När det är Mariams tur rullas matkassen fram i en kundvagn. Hon flyttar över matvarorna till sin dramaten och får byta tre ansjovisburkar mot yoghurt och nudlar.

Stadsmissionen använder ofta begreppet ”matfattigdom”. Med det avses att de mest utsatta i samhället aldrig har möjlighet att välja mat. De enda alternativen är att köpa de billigaste produkterna eller ta emot det som skänks. Någon guldkant finns inte och för somliga har det kanske aldrig funnits.

– Mat är väldigt centralt i våra öppna verksamheter. Det är ett basbehov. För att kunna gå in i ett samtal eller för att plugga måste man först vara mätt, säger Liv Palm, enhetschef på Skåne Stadsmission i Malmö.

”Dyrt att vara fattig”

En gratis påse mat i veckan kan kanske ge utrymme för något utöver det de mest utsatta barnfamiljerna måste ha råd till. Kanske en present eller en biobiljett till barnen, till exempel. Det är dyrt att vara fattig, framhåller Liv Palm. I stället för att storhandla är man tvungen att klara sig från vecka till vecka, eller till och med från dag till dag. I längden är det dyrt att leva så.

– Det gemensamma hos dom vi möter är den ekonomiska utsattheten och avsaknaden av nätverk. Eller så har man kanske ”använt upp” dom man känner. Det är resurssvaga familjer, framhåller Liv.

Vuxna som har en beroendeproblematik eller psykisk ohälsa kan få hjälp med mer långsiktiga boenden via socialtjänsten, men inte ”strukturellt bostadslösa”, personer som anses kunna ordna ett boende på egen hand. Det gäller även familjer som därför kan tvingas till tillfälliga lösningar, vilket barnen inte mår bra av.

– Det vi ser inom bostad och ekonomiskt bistånd är att reglerna blir fyrkantigare och fyrkantigare. Det blir svårare och svårare att passa in i reglerna, speciellt för dom vi möter som ofta redan lever i en komplex social utsatthet. Och man måste söka på dagen när man blivit bostadslös, säger Sophie Åkerhielm, socionom och platsansvarig på Skåne Stadsmission i Malmö.

Den som blir bostadslös vid det kommande månadsskiftet, till exempel, uppmanar socialtjänsten att först försöka lösa sitt boende på egen hand. Om det inte lyckas får man återvända med packade väskor den dag bostadslösheten är ett faktum. Skåne Stadsmission bistår med kontakter, men har inga egna boenden att ställa upp med.

Under pandemin har de grupper som tidigare sökt sig till organisationens insatser blivit än mer utsatta samtidigt som också nya grupper söker hjälp. Till stödcentret Crossroads har mestadels romer från Rumänien kommit. Nu söker sig fler personer från andra länder i Europa dit och även personer från utomeuropeiska länder.

– Det kan röra sig om personer som förlorat sitt jobb på grund av pandemin. Tidigare har de klarat sig hyfsat. Det kan handla om både vita och svarta jobb. Nu har vi till exempel mött en familj från ett utomeuropeiskt land som förlorat både jobb och bostaden de hyrde här. De är folkbokförda i Sverige, berättar Liv.

Stadsmissionen hjälper barnfamiljer

Av Sveriges Stadsmissioners insatser går 60 procent till människor med långvarigt ekonomiskt bistånd, främst barnfamiljer, enligt organisationens rapport En ökad fattigdom i pandemins spår (oktober 2020). En del, som varken haft kontakt med socialtjänsten eller Stadsmissionen tidigare, har inte råd med mat till barnen.

– Ekonomiskt bistånd rullar aldrig bara in. Om du missar ett papper så står du där utan pengar och ska betala hyran, säger Sophie och tillägger att till exempel en person med kognitiv funktionsnedsättning som har aktivitetsstöd kan bli av med det om ansökningsblanketten inte kommer in i tid och det finns tidigare varningar.

Socialtjänsten och andra myndigheter ser inte alltid till att personer de möter förstått vad som sagts, enligt Sophie. Om det leder till att ersättningar uteblir kan konsekvenserna bli förödande. Information är lättare att förstå om bemötandet är bra. Den som söker hjälp och stöd behöver bli sedd som individ. En anledning till att bemötandet ibland upplevs som dåligt kan vara att kontroll präglar allt mer av det sociala systemet, anser hon.

Julfirande med avstånd

När Socionomen är på besök har restriktionerna på grund av smittspridningen just skärpts i Skåne. Stadsmissionen har gjort sitt för att coronasäkra caféet, matutdelningen och lokalerna. För de som söker sig hit är frågor som rör boende, mat och kläder vanligen mer akuta än pandemin. Men den hälso- och sjukvård som finns på plats betyder mycket för många. Skåne Stadsmission har sjuksköterskor i Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Läkare och tandläkare finns det tillgång till några dagar i veckan.

Trots covid-19 arrangerar Stadsmissionen julfirande, men i år måste det ske i omgångar för att deltagarna ska kunna hålla avstånd.

– Vi delar ut väldigt många julklappar. Vår julfest med deltagare från alla våra målgrupper är mycket uppskattad. Vanligtvis bjuder vi på mat, godsaker och underhållning med clowner och jultomte, berättar Sophie.

Barnfamiljerna som är med på julfesten är i första hand de som brukar besöka Skåne Stadsmission, men på julfesten deltar även andra. I år väntas trycket bli högre. En del brukar önska både mat och julklappar, andra enbart julklappar till sina barn.

Gymnasieskolornas distansundervisning, besöksrestriktionerna på biblioteken och den svåra situationen för de ungdomar som omfattas av gymnasielagen gjorde att Skåne Stadsmission öppnade en ”pluggstuga” i våras. Där fanns tillgång till internetuppkoppling, läxhjälp, plats för studiero och, inte minst, personal att tala med. Frukost och lunch serverades. Promenader tillsammans med äldre liksom erbjudandet att göra inköp och uträtta ärenden åt dem har varit andra uppskattade insatser under pandemin. Vad de äldre främst var intresserade av var att få någon att samtala med. Många har under året levt mer isolerade än i vanliga fall.

Kön är lång

Tillbaka till utdelningen av matkassar. Det har börjat regna och kön utanför porten är lång. Leila och hennes dotter 1,5 år måste vänta tålmodigt. Sjuåriga dottern är i skolan.

– Pengarna från Migrationsverket räcker inte, säger Leila.

I Iran ägde hon ett konditori och hoppas få ett jobb i branschen så småningom. Nu söker hon asyl tillsammans med barnen. Pappan har ännu inte lyckats ta sig till Sverige.

– Jag hjälper till i Röda Korsets butik och i kyrkan. Men jag hoppas få jobb i ett konditori eller bageri, säger Leila innan det blir hennes tur i matkön.

Två kvinnor tittar in och ber att få tala med någon i Stadsmissionens personal. De frågar hur de ska göra för att få en matkasse, men möts av beskedet att inga nya medlemmar kan tas emot för tillfället. Matvarorna räcker inte till fler, i alla fall inte som läget är nu.

Fotnot: Personerna som tar emot påsar med matvaror heter egentligen något annat.

LÄS MER:

Forskning: Inkomstskillnaderna ökar i Sverige
Frågan: Kommer pengarna före jul?