En yngre person, huvudsakligen en man, med kort utbildning och låg sysselsättningsgrad och med minst en förälder född utomlands. Så ser den typiske unga vuxna ut som diagnostiseras med en cannabisrelaterad diagnos, enligt en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).
CES har undersökt förekomsten av cannabisrelaterade diagnoser hos 18- till 29-åringar i Stockholms län, under perioden 2006 till 2019. Data kommer från Region Stockholms VAL-databaser och Statistiska centralbyrån.
LÄS OCKSÅ >> Forskning: Cannabis i Sverige – en komplex substans en enkelspårig drogpolitik
– Det här är den första beskrivande rapporten i Sverige om cannabisrelaterad vård bland unga vuxna som är baserad på data för hela befolkningen. Med rapporten vill vi ge ett underlag för planering och fortsatta analyser av om det finns vårdbehov som inte är tillfredsställda, säger Rosaria Galanti, en av rapportens författare, vid CES i ett pressmeddelande.
Att lägre utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad i befolkningen kopplas till ökad förekomst av diagnoser är ingen nyhet. Men i rapporten har man även sett stora geografiska skillnader. Bland annat att andelen unga vuxna med cannabisrelaterade diagnoser minskar när antalet psykiatriska vårdenheter ökar.
– Det kan betyda att den geografiska placeringen av psykiatriska vårdenheter inte är optimal ur ett tillgänglighetsperspektiv, men vi behöver mer kunskap om varför diagnoserna varierar så uttalat mellan olika områden. Det innebär att det också finns en risk att vårdbehoven kopplade till ett skadligt cannabisbruk inte tillgodoses bland unga vuxna i Stockholms län, säger Rosaria Galanti.
Att diagnoserna sällan förekommer i primärvården, eller tillsammans med andra diagnoser, är något som bör utredas vidare. Detta eftersom problemen är vanliga bland unga vuxna och ofta är samsjukliga med andra tillstånd.
Cannabisbruk bland unga vuxna
År 2021 rapporterade åtta procent av männen och sex procent av kvinnorna i åldrarna 16 till 29 år att de använt cannabis under det senaste året.
Motsvarande andel i hela befolkningen var tre procent.
I Stockholms län har andelen unga vuxna (18–29 år) som har använt cannabis under det senaste året varierat mellan 10 och 12 procent mellan år 2010 och 2018.
Motsvarande andel för hela befolkningen i Stockholms län var cirka fem procent år 2018.
Negativa effekter av cannabisanvändning
Cannabisberoende, inklusive problem med relationer, studier och arbete.
Försämrade kognitiva funktioner. Det är oklart om den kognitiva förmågan helt återställs om man slutar använda cannabis.
Ökad risk att utveckla psykotiska symtom. Forskningen tyder även på att cannabisbruk kan ha en liten bidragande roll till uppkomsten av schizofreni.
Fysiska hälsoeffekter som exempelvis bronkit.
Källa: Folkhälsomyndigheten
LÄS MER >>Här kan ni ta del av rapporten i sin helhet
